torsdag 29 augusti 2013

Väldigt fint

Dottern gjorde sitt allra bästa igår för att göra min dag speciell. Redan på morgonen när hon vaknade sjöng hon för mig det första hon gjorde. Sedan svirade hon om till prinsessutstyrsel och frågade när partyt egentligen skulle starta?



Vi hade inget direkt planerat för dagen, utan skulle ta det lugnt. Hon blåste upp ballonger och ritade blommor som jag klippte ut som dekoration. Kämpade riktigt hårt för en feststämning med andra ord. Vi spelade lite spel, gick till lekparken och sedan biblioteket. På biblioteket blev vi fast en lång stund eftersom det började vräka ned regn. SÅ mycker regn att det började läcka in i byggnaden. När regnet lugnat sig lite passade vi på att skynda hem. Som tur är ligger det ganska nära hemma!


Vi beställde god mat, och efteråt bjöd dottern på en uppvisning. Det var högläsning och dans och lite lekar innan det var läggdags. Maken och dottern överraskade också med en fantastiskt fin present; en ny handväska! Som jag behövde en ny! Den senaste köptes för tre år sen och är sliten och inte alls som den brukade vara. Jag blev väldigt glad!



När jag la dottern på kvällen sa hon:
- I really tried to make it a special day for you, mamma.

Och, åh, om hon bara visste hur speciell dagen blev! 

tisdag 27 augusti 2013

För ett år sedan

För ett år sedan hade jag precis packat klart vår lägenhet i Sverige och ägnade två dagar åt att städa ur (hata flyttstäd förresten!).
För ett år sedan hade jag redan sagt "see you later" till hälften av min familj och vänner.
För ett år sedan flyttade jag alltså på riktigt till New York.

För ett år sedan fyllde jag 30 år dessutom. Idag fyller jag alltså 31. Och jag känner mig inte alls som 31. Jag vet inte hur det är med er, men när jag var runt 10-12 år, tyckte jag att 20 var gammalt. Vad stor man skulle vara då, hur klok man skulle vara, vad mycket man skulle upplevt. 20. Ett magiskt nummer. Sedan dess har den där "gammal"-åldern skjutits framåt hela tiden. Plötsligt, när jag närmade mig 20 på riktigt, kändes det plötsligt inte lika gammalt. Då var gränsen plötsligt runt 30...Men så för varje år som gick kändes 30 inte lika hemskt längre.
Och nu? 40 kanske?
Nae. Åldern är bara en siffra. Man är inte äldre än man känner sig, kan jag påstå lite klyschigt...

I alla fall. 31 år idag. Och det känns bra!





lördag 24 augusti 2013

Utflykt

Idag hyrde vi gemensam bil med svåger, svägerska och deras lilla son för att ta en tur till ett "mall" utanför stan. Mest för att hitta alla affärer på samma ställe att inhandla dotterns höst-och vintergarderob. Under sommaren har hon hunnit växa hur i princip alla byxor och det mesta i topväg hon har är T-shirts. Kändes som att det skulle behövas lite mer rejäla grejer inför skolstart. Även om vädret här kommer att vara T-shirt-varmt ända fram till slutet av september om vi har tur. Kanske till och med nån dag i oktober.

I och med att bebisen kan komma vilken dag som helst, gärna igår, passade vi på att åka denna helg. Om två veckor börjar skolan redan! Vi har redan hunnit fixa hennes skolmaterial (ni kanske kommer ihåg vårt "föräldraprov" förra året då vi sprang runt i många affärer för att hitta allt på listan till Ns första skoldag. Här är det inte så ovanligt att varje årskurs har en lista på saker som behövs inför skolstarten. Det är många gånger, för oss svenskar, självklara saker som sax, pennor, skrivblock och liknande.)
I år tog vi den enkla vägen för att se hur det skulle vara i jämförelse med förra året. Skolan N går på samarbetar med ett företag som sätter ihop paket inför varje årskurs. Sen kan man som förälder klicka hem rätt paket för sitt barn för en summa och allt levereras direkt hem. Inget spring i affären. Ganska skönt i år med tanke på hur mycket som sker ändå just nu. Vi har fått hem sakerna, men ännu inte gått igenom allt för att se om det stämmer och vilken kvalitet som sakerna har.

Idag var det istället dags att inhandla kläder. Vi for ca 40 minuter utanför stan, upstate New York. Jag älskar att åka uppåt i staten, där det finns mycket träd och vacker utsikt. På hösten är det fantastiskt att se alla träd som skiftar i rött, gult, orangeat och grönt. Nu har löven inte hunnit skifta färg, men likväl är det vackert. Härligt att se nåt annat än storstad, hus och sånt.

En liten till bebisen också.
Den galleria, eller "mall" som det heter här, vi åkte till var enormt. Många malls som ligger i "förorterna" är ofta väldigt stora. Hisnande skulle jag vilja påstå. Det är gigantiska komplex med allt från klädaffärer till bio till restauranger till sportsarenor. I samma byggnad.
På den vi åkte till idag fanns det isrink, klätterväggar, parishjul, biograf och hur många affärer som helst. Trots att parkeringen var full med bilar, var det inte ett dugg trångt inne i gallerian. Det finns så många affärer att det helt enkelt är svårt att proppa stället fullt. Jag tror att man kan spendera tre hela dagar där inne, utan problem och ändå inte hinna titta på allt man skulle vilja. Maken kallade det "Cathedral of American Consumerism".

I mitten av gallerian fanns också en äventyrsbana. Och jag svär, hade jag inte varit gravid, hade jag köpt en biljett och gett mig ut! Älskar såna här grejer!

Äventyrsbana!


Dagen blev mycket lyckad och vi fann det mesta förutom strumpbyxor som vi ska beställa online. Och nu kommer dagens höjdpunkt: i morse fann jag att HM här i USA har börjat med onlineförsäljning! Det gick tidigare bara att handla via vanliga affärer, men nu har de (faktiskt den senaste månaden) börjat att sälja online. Perfekt för oss som bor lite långt borta från en HM-affär!


fredag 23 augusti 2013

Fredagstipset

Ibland stöter man på riktigt härliga saker i livet och det är klart att man måste dela med sig av det goda! Sharing is caring, som dottern säger.

Hos den fina bloggaren Beata (som jag följt några år nu och som själv är fantastiskt rolig) hittade jag en länk till ytterligare en blogg som jag nästan gråter när jag läser. Gråter av skratt så klart. Föräldrarskapet i ett nötskal. Gå in och läs: supermom.

Ett recept som jag sparat från en annan bloggvän, Lotta, är enkelt och gott och kräver väldigt få ingredienser.
Grötplättar!
Gör dubbel sats av havregrynsgröt. Passa på att blanda i kanel, vaniljextrakt (eller nåt annat vaniljigt), lite honung och kanske nån annan krydda som nejlika eller liknande.
När gröten är klar, vispar du ned ett ägg fort som tusan innan ägget hinner "koka". Ta en stor sked och dela gröten i lagom stora delar för att kunna steka större plättar.
Stek sedan plättarna i smör tills de är gyllenbruna. Servera med färska bär eller sylt!

För er som bor utomlands och söker svenska barnböcker kan jag tipsa om barnbokhandeln.com Det är en sida som jag nyligen hittat som faktiskt skickar böcker över hela världen. Givetvis mot en fraktavgift som kanske inte är superbillig, men köper man ett gäng böcker så jämnar det ut sig till sist. Det är ont om företag som skickar utomlands (inte ens Bokus eller Adlibris skickar utanför norden).


onsdag 21 augusti 2013

Du kan kalla mig syster, storasyster

Nej, bebisen har ännu inte behagat titta ut. Lever rullan i magen just nu. Sparkar och har sig så jag ibland får riktigt ont. Det är en livlig bebis det här. N var aldrig lika aktiv så det ska bli intressant att se hur bebisen beter sig när han/hon är ute...

För några veckor sedan beställde vi en överraskning till N, ett halsband med hennes namn och ett hjärta där det står "Big sister". Nästan likadant som halsbandet här under. Med Ns namn så klart och ingen prinsesskrona...


Vi förklarade att det är en speciell present, eftersom hon är storasyster nu. Hon blev väldigt glad över presenten. Och numera får vi inte kalla henne N eller hennes smeknamn som börjar på O. Nej, nu måste vi kalla henne Storasyster och inget annat. Absolut inte hennes namn. BARA Storasyster. 

Nyss låg hon på sängen och höll om halsbandet, blundade och önskade högt:
- Jag önskar att bebisen var här nu!

So do I, so do I! tänkte jag för mig själv. 



måndag 19 augusti 2013

Fortsättningen på lagens väktare

I maj månad agerade jag lite lagens väktare och ringde in ett inbrott som pågick mitt framför mina ögon. Det äventyret kan du läsa om HÄR. Om ni nu missat den händelsen.

I juni fick jag sedan vittna inför en Grand Jury. En Grand Jury är alltså en grupp slumpmässigt utvalda amerikanska medborgare som lyssnar på vittnesmål och sedan bestämmer om händelsen borde leda till åtal (bevisning etc gås igenom). Mina reflektioner om det vittnesmålet kan ni läsa om HÄR. Jag vittnade ganska motvilligt, eftersom det tidsmässigt inte var riktigt lämpligt. En eventuell rättegång skulle då ske i september. Antingen skulle jag vara väldigt väldigt gravid eller precis nyförlöst. Perfekt tajming med andra ord. Eller inte.

Dock så ringde åklagaren i morse och berättade att den åtalade hade förklarat sig skyldig och nu ska få spendera ett år i fängelse. Här i USA betyder oftast ett år i fängelse, ett år i fängelse. Inte en månad eller böter. Så slutet gott allting gott! Ingen rättegång alltså. Yay!

söndag 18 augusti 2013

Bebisindustrin

Så snart man planerar att skaffa barn eller redan blivit gravid (planerat eller oplanerat) så rullar en hel karusell igång. Här i USA mer än i Sverige, Sverige hakar så smått på och jag är säker på att det kommer att öka med åren...Det brukar vara så. En hel industri ligger för dina fötter och val och möjligheterna är oändliga.
Allt från vitaminer och krämer till leksaker och DVD:er (Ja, för BEBISAR. En känd serie heter "Baby Einstein") som ska utveckla bebisens hjärna.

För nån vecka sen skulle vi köpa ett "bebisbad", eller ett mindre badkar i plast för att kunna bada bebisen i början. Ett enkelt sådant. Gärna ett som liknade det N hade som liten. Lagom stort, lätt att tvätta och göra rent. Stadigt. Döm om min förvåning när jag söker på nätet efter badkar till bebisar och varje hemsida som säljer sådana har cirka 75 olika sorter. Kolla HÄR till exempel. Olika funktioner som SPA-funktion? Färger, leksaker som ska underhålla bebisen.
Visst är det roligt att kolla runt, men man blir lätt lite förvirrad och irriterad. Jag vill bara ha ett badkar, inte något som också kan förvandlas till rymdraket eller användas som karaokemaskin. För så här är det mest det mesta i USA. Man ska köpa en sak, något enkelt, och valmöjligheterna tar aldrig slut. Man måste göra ännu fler efterforskningar, läsa recensioner från andra användare för att få sig en uppfattning om vad som är BRA och inte bara billigt och behändigt.

En sak vi beslutade nyligen var att inte köpa ett speciellt skötbord utan använda en vanlig byrå. Det är många som gör så här, eftersom det ofta råder brist på plats i de små lägenheterna. Därför skulle vi inhandla en dyna att lägga ovanpå byrån som vi har. Vi hittade ingen i butiken utan fick leta på nätet igen. Återigen fanns det mängder med alternativ.

Och återigen fick vi läsa recensioner för att få en uppfattning vad som skulle funka. En recension älskade den dyna som vi ville ha. Den hade bara en nackdel.
Den hindrade inte deras 8 månaders bebis att snurra runt och vrida sig i försök att undvika blöjbyte.
OM det finns en sådan dyna som gör just det skulle jag vilja veta var jag kan köpa den...Man upphör aldrig att förvånas. Folk har höga förväntningar.

Och låt mig inte gå in på blöjsorter, wipes, baby gyms, lotion och leksaker...

lördag 17 augusti 2013

Nu är mitt hjärta helt igen

Hela torsdagen gick åt till att städa, handla lite och sen vänta. Och vänta. Och vänta. Dotterns plan landade inte förrän vid 23.30 på torsdagsnatten. Sedan fick vi vänta ytterligare på att hennes farbror skulle hämta upp henne och hennes faster på flygplatsen och ta dem hit till oss. Så när klockan var nästan 00.30 (man kan ju till och med säga att det var fredag redan!) kom hon äntligen hem igen! En hel del längre, en hel del mognare och en hel del sötare också för den delen (jag är inte alls partisk). Och då äntligen kändes det som om mitt hjärta blev helt igen. Familjen samlad. Jag vet var mina kära är precis alltid. Nära.

Igår spenderade vi dagen tillsammans. Vi hade en lång sovmorgon ända till klockan 10. Jag brukar aldrig sova så länge. Aldrig. Inte ens om jag är uppe sent på natten. Men jag tror att spänningen dagen innan gjorde att jag helt enkelt slocknade och bara sov.




Här ovan en studie av vår dotter. Hon hade själv fått välja kläder att köpa med sin faster en dag och hon valde en söt klänning och ett par skor (med klack) som hon var så stolt över. Självklart blev det lite mannekängande mitt i natten innan läggdags.

NU känns det bra igen. Och den enda vi väntar på är bebisen i magen som bör anlända om drygt tre veckor. Tiden går så snabbt!

torsdag 15 augusti 2013

Men?

Hur gick det här till? Redan torsdag? Och ikväll/natt kommer N hem! Inte ett ord har jag skrivit sen i söndags heller. Vad händer? En hel del skulle jag vilja påstå.

- Lägenheten är snart helt färdigstädad. Det värsta med att riktigt storstäda är att ju mer man städar ju mer ser man som behöver göras. Minsta lilla vrå helt plötsligt. I tisdags städade vi sovrummet och jag såg en fläck på väggen som jag skurade bort. Plötsligt ser jag en stor skillnad mellan där jag putsat och resten av väggen. Resten av väggen har en grådaskig beläggning (vi har vitmålade väggar)...det slutade med att jag vaskade av större delen av väggarna i rummet. Lite mer tid tog det, men det var det värt.

- Har spenderat tid hos läkaren för koll. Tydligen ska min läkare sluta denna vecka och när jag var på rutinkoll i måndags presenterade sig den nya läkaren bara så där. Jag satt som ett frågetecken, ingen hade sagt nåt till mig. Hade ju varit roligt. Jag är dock inte så känslig. Denna gång fick jag en kvinna (min förra läkare var en man), precis om jag faktiskt ville ha från början. Jag har inget emot manliga läkare, men vid just gynekologer och graviditeter så känner jag mig mer bekväm med en kvinna. Dessutom såg hon på flera prover jag tagit i JUNI att det skulle ha behövts fler prover på grund av resultaten. Därför fick jag gå dit igår onsdag och spendera tre timmar och ta blodprov (FEM gånger!´). Jag som äääälskar att bli stucken med nålar. Verkligen.

- Vi har upptäckt en ny serie som ni bara måste se. Den heter "Orange is the new black" och visas endast på Netflix. I alla fall här i USA. Hela säsongen släpptes på en gång (en ny säsong är på inspelning just nu) och så klart kunde vi inte låta bli, utan såg hela rasket av bara farten. Väldigt rolig och tänkvärd! Den handlar om en kvinna som hamnar i fängelse för att ha smugglat droger i sin ungdom (det förflutna hinner ikapp). Hon ska spendera 15 månader bakom galler och lämnar sin fästman att vänta utanför. Sedan får man följa hennes upplevelser. Serien är baserad på en något självupplevd bok. Fem tummar upp!

Nej, nu ska jag städa det sista och sen inhandla lite matvaror! Ikväll kommer lillan hem!

söndag 11 augusti 2013

Konstigt?

Visst är det konstigt att det ofta ser värre ut efter städning än före? Igår tog vi en rejäl städtur i vårt kök. Jag och maken i köket i sex timmar. Och vi har inte något jättekök, utan ett riktigt riktigt litet kök, men det var väldigt smutsigt. Vi städade under, bakom. bredvid, upp och ned. Nu ser KÖKET fint ut, men sen resten då? Det får vi fortsätta på idag. Nu är det i alla fall "vanlig" städning som gäller. Plocka undan, damma av och så golv. Det känns skönt. Snart är vi helt klara.
På torsdag kväll/natt kommer N hem igen och då är det fullt ös medvetslös.

Idag har jag lite träningsvärk i händerna och axlarna. Det var ett tag sen jag "tränade" så här mycket! Men det var värt "smärtan". Nu vill jag inte ens gå in i köket eftersom det är så fint och jag inte vill stöka till...Tragiskt. Får väl bli hemkörd mat resten av livet...

ps. Bilder på bloggen uteblir lite eftersom min mobiltelefon, aka kamera, har bestämt sig för att pensionera sig. Ny telefon inväntas. Fler bilder kommer då telefonen behagar komma...

fredag 9 augusti 2013

Oväntat bakslag

Jo, det här med körkortet alltså. Det såg så bra ut allting, kändes som om alla detaljer var klara. Bara att ringa till körskolan och boka lite tider att köra på och sen boka bil till uppkörningen. Här krävs det ingen specialbil för att köra på skola eller uppkörning (en med dubbel uppsättning bromsar etc), utan en vanlig bil duger fint.

Jag hörde av mig till en körskola som hade helt fullt fram till uppkörningen och ännu längre fram i tiden. Letade lite på internet och hittade ytterligare två. Den första jag ringde var lite läskig. Anledningen? Han som svarade VISSTE att jag var gravid. Jag hade inte sagt ett ord om graviditet. Han började fråga när jag var beräknad...jag trodde först att jag slagit numret till ett sjukhus av misstag så jag var tvungen att fråga mannen. I alla fall var det tur att han tog upp min graviditet eftersom den ställer till många problem. De körskolor jag har kontaktat hittills tar inte emot gravida elever. Inte efter att de gått in i vecka 32. Detta på grund av försäkringsproblem. Deras försäkringar täcker inte gravida om en olycka skulle vara framme. Jag får inte ens hyra deras bil under de 10 minuter som uppkörningen tar.

So, what to do? Det ser ut som om jag kommer att få ta uppkörningen efter att bebisen kikat ut, vilket inte alls är optimalt. Dels har jag ju mindre tid att körträna med två barn, varav en nyfödd liten krabat, och dels så prioriterar man ju annat...Jag vet inte. Känner mig lite diskriminerad faktiskt. Känns ruttet att ha kommit så här långt och sen PANG! Tyvärr, du är gravid och gravida ska inte köra.

Jag förstår att körskolorna kanske inte vimlar av gravida elever och att en sådan försäkring kostar lite pengar som de inte är villiga att hosta upp för EN enda elev då och då. MEN det borde finnas en tilläggsförsäkring som man kan betala tycker jag. Jag skulle lätt betala en sådan för att får köra två lektioner och sedan uppkörning. Hur svårt kan det vara?

Only in America säger jag bara. Jag, besviken? Kan du tro att jag är.

torsdag 8 augusti 2013

Extra glad

Idag är jag extra glad. Om precis en vecka kommer lilla N tillbaka från Seattle! En vecka! Jag kan knappt tro att det snart är dags för kramkalas!


söndag 4 augusti 2013

Idag bar det av till moderskeppet igen

Moderskeppet, aka Ikea, kan man alltid lita på. Förutom det faktum att de flesta matvaror numera är "Ikeas egna". Lite ruttet tycker jag. Fast vissa gobitar finns kvar. Musli till exempel! Och skorporna smakar likadant oavsett märke och likaså lingonsylten. Sen åkte ett gäng "dammsugare" med i påsen. Ooops! Så kan det gå.

Vi hyrde faktiskt en bil denna gång eftersom vi skulle inhandla en hel del, och även en och annan liten möbel. Ett skötbord, så klart, och lite annat till bebisen och hemmet. Lite läskigt var det till en början kan jag tala om. Att köra menar jag. Handla gör jag ju nästan varje dag, och det är inte så farligt!
För det första hade jag inte kört på nästan ett år och sedan att sätta sig i en bil i ett parkeringshus och köra ut mitt på Manhattan det första man gör...behöver jag säga mer? Dessutom är de flesta bilar här automat. Jag har kört mest manuell under åren, och gillar att växla upp och ned. Det tar en stund att vänja sig vid att det bara finns två pedaler att hålla koll på och att allt annat sköter sig själv. Man har liksom en "död" fot som ligger där och gör ingenting.

Men det gick finfint! Vi körde över till staten New Jersey på andra sidan Hudsonfloden och till det Ikea som ligger bredvid Newark airport. När jag flög hit som au-pair 2005, landade vi på just Newark. Vi blev hänvisade till en buss som skulle ta oss till vårt hotell där introduktionen skulle hållas. När bussen körde ut från flygplatsen var Ikeas varuhus med de fina blågula färgerna och svenska flaggan, det första jag såg av USA i princip!

En sån här pärla körde jag idag.

Det kändes som om jag inte gjort annat än kört bil det senaste året! Kan ju ha att göra med all bilkörning det blev under åren i Sverige med pendling till jobbet och så vidare. Nu sitter det i ryggmärgen. Det som jag behöver öva på inför min kommande uppkörning för amerikanskt körkort är fickparkering. Jag brukade vara en riktig hävert på det när jag bodde i en lägenhet som endast hade sådan parkering för bilen utanför. De senaste fem åren har jag nog inte fickparkerat en enda gång. Så, det blir fokus fickparkering. Det verkar vara obligatoriskt på uppkörning här i stan....Huvva!

torsdag 1 augusti 2013

Hur man (inte) gör jordgubbssylt

Ibland har man kanske inget annat att lägga på morgonens gröt än frysta jordgubbar. Eftersom just frysta jordgubbar är relativt hårda att tugga på, kan det vara en god idé att på nåt sätt tina upp dem.

Här kommer ett steg-för-steg hur man (inte) gör.

1. Ta ut ett gäng jordgubbar ur frysen och lägg i en skål som tål mikro.
2. Kom plötsligt ihåg hur du igår tinade jordgubbar i mikron, då räckte inte en minut ordentligt. Några jordgubbar var fortfarande halvt frusna.
3. Bestäm därför att två minuter nog är en perfekt tid att tina på.
4. Sätt in din skål med gubbar i mikron, utan att lägga på plastskyddet. Plastskyddet är bara för fegisar.
5. Stäng dörren (till mikron, men för säkerhets skull se till att även ytterdörren är stängd så att inte grannarna blir oroliga) och tryck på start.
6. Sätt dig gärna vid datorn medan du väntar på att gubbarna tinar. Lyssna på det underbara ljudet av jordgubbar som sprängs under tiden.
7. När två minuter har gått (oftast då du hör "plinget") går du till köket och öppnar mikron.
8. Förvånas gärna över hur smickrande jordgubbssplattet är för mikrons annars så tråkiga och mundana insida. Lite Picasso-feeling.
9. Tvätta sedan insidan av mikron så noga det går. Köttfärssåsen som sitter där sedan förra veckan luktar inte så gott tillsammans med sprängda jordgubbar ändå.
10. Därefter är det bara att njuta av jordgubbsmoset som återstår i skålen (det mesta har förmodligen prytt mikrons insida, men man får vara glad för det lilla här i livet).

 Häpp!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...