Härom veckan hade dottern lite halsont och jag lovade att köpa med mig halstabletter på väg hem från jobbet. Sent kom jag så till min slutstation och började gå hemåt från stationen. Så kom jag på vad jag lovat och kikade runt efter någon liten affär som kunde tänkas sälja halstabletter. Till min glädje fanns en nyöppnat litet krypin som också tog kort och inte bara kontanter. För jag bär nästan aldrig med mig kontanter. Som jag svär över det ibland alltså. Ändå kan jag inte få in en rutin att ta ut några extra ören att ha i plånkan utifall att...
Jag gick in och fann halstabletter som kostade 1 dollar. Jag halade fram mitt Mastercard och föreståndaren talade om att maskinen till kortet ännu inte kommit så med det kunde jag inte betala...
- But you can take the cough drops and come back later to pay! sa han då.
Jag har ju blivit en riktig New Yorker så jag tittade skeptiskt på honom och undrade vad han kunde tänkas ha för problem...
Han kunde ju inte vuxit upp I krokarna direkt. Visserligen rörde det sig om en dollar men iallafall.
Till slut lyckades jag skrapa ihop en dollar i småmynt så jag slapp bli skyldig...
Inlägg
2 kommentarer:
Vilken fantastisk tilltro till människor de har =) Även om summan var så liten, så är det ju helt underbart =) Sånt som man bara tror händer på film, typ ;) Kram
Här är det så överallt. Inga pengar? Kom tillbaka en annan dag och betala! Jag avskyr att vara skyldig pengar så det är sällan jag hamnar i den situationen, men häromdagen skulle jag köpa pommes frites på kebabstället och lät D leka med mynten medan vi väntade... varpå mynten försvann in i hennes kläder. Jag kunde omöjligt få tag i dem och hittade dem inte förrän vid blöjbytet för natten. Hade lite extra i portmonän men är fortfarande skyldig 20 cent.
Skicka en kommentar