måndag 29 juni 2015

Äntligen sommarlov

Sommarlovet har varit efterlängtat kan jag tala om. Den sista drog sig liksom fram. Det blev svårare och svårare att vakna på morgonen för både mig och dottern. Att dottern nu har sommarlov betyder att jag får en lugnare morgon när jag gör mig klar för jobbet. Bara EN lunch att förbereda, bara mina kläder att oroa mig för, inga lappar som ska skrivas under eller lämnas in, inga läxor att fixa (sommarläxa, men nu har hon ju hela dagen på sig istället för nån timme när hon kommer hem)...Jag ser fram emot att få käka frukost på morgonen igen! Det har jag inte hunnit under skolåret. Ibland kommer jag till jobbet och känner att magen är tom och undrar varför. Sen kommer jag på att jag faktiskt inte fick i mig nåt innan jag gick hemifrån.

Dessutom kom dottern hem med fantastiska betyg. Ja, här får man betyg från förskoleklass. På gott och ont. Vi brukar säga till dottern att de bara betyder att Ns lärare visar oss vad N behöver öva mer på så att vi vet hur vi ska kunna hjälpa henne hemma. Och N har jobbat hårt under året, verkligen. Hon kom hem med högsta betyg i alla ämnen. Än så länge älskar hon skolan och att lära sig. Hon älskar att läsa och har nyligen börjat läsa tredje boken i Harrpy Potter-serien. Varje kväll läser hon en timme eller mer. I avslutningspresent fick hon en Kindle läsplatta av sin farbror som hon nu är tokig i. Bara tanken att man kan ladda ner många böcker är fantastisk tycker hon!


 För mig är det fortfarande 5 veckor av arbete som gäller innan jag får lite ledigt och vi far till Sverige!

lördag 27 juni 2015

Gloria

Häromveckan städade vi ganska rejält hemma. Det känns som om vi hamnar efter hela tiden, med barn, jobb, läxor, matlagning, så kommer liksom städningen sist på nåt sätt. Förutom det allra mest nödvändiga givetvis. Jag har funderat på att helt sluta städa till barnen är typ arton. Jag plockar undan och går in i sovrummet för att lägga in en borste eller nån leksak och när jag kommer ut fem sekunder senare är det en drös med saker framdragna igen...Bara att börja om. Sonen är fenomenal på att stöka till. Han är högt och lågt, mest högt faktiskt.

I alla fall så slängde jag en planta vi hade i fönstret eftersom det såg lit vissen ute (alltså den var helt torr och krispig liksom). Efter en stund kommer dottern.
- Mamma, var är Gloria?
- Eh...Gloria? Vad pratar du om?
- Ja, min planta i den rosa krukan.
Ridå. Hon hade alltså döpt alla plantor. Och nu hade jag mördat Gloria.

En minut senare fick jag ett sms på telefonen så jag tar upp den och skriver ett sms tillbaka. Varpå dottern utbrister irriterat:
- Oh, great! Now you are putting this on Facebook and Instagram too!

Ungar alltså!

lördag 20 juni 2015

Sommarläger

Här i USA, i alla fall på många ställen i landet, är det många barn som går på sommarläger. De flesta föräldrar har två veckors semester eller mindre varje år och med tanke på att sommarlovet är över två månader långt är det svårt att få ihop för många familjer. Därför är det populärt med sommarläger. Om ni nu går och inbillar er att det är billigt och bra, i stil med svenskt fritids, kan ni helt enkelt bortse från alla de tankarna. Många läger kostar tusentals kronor per vecka. Så klart finns det också viss ekonomisk hjälp att få beroende på vilket läger, men det är långtifrån alla som får det. Det finns, i alla fall i New York, läger som är nästan gratis för barn (för att hjälpa de allra fattigaste), men oftast är de inte ultimata (personaltäthet, utbildning av personal, läge där lägret är etc). Det finns också läger som tar barnen utanför stan till lägerplatser med sjöar, pooler och liknande. De flesta läger håller till vid skolor som är stängda under sommaren, eller i parker i närheten. Inte som man kanske ser på film där man bor i stugor under flera veckor och badar och springer runt i skogen. De finns också, men just här är det vanligare med dagsläger.
Lånad från jessicashaven.com


Vår skola (där jag jobbar) har också sommarläger. Barnen är i förskoleåldern, runt 3.5-5 år, och de flesta barn har gått på skolan under terminerna. Det kommer två barn utifrån som aldrig varit hos oss. Under veckan som var har vi gjort iordning rummet för lägeraktiviteter. I år ska vi ha tema färger och varje vecka kommer att ha en tillägnad färg som vi koncentrerar oss på. Jag har aldrig jobbat på ett sommarläger förutom en vecka under någon sommar då jag jobbade på ett turistmål i Sverige. Då var det lite äldre barn. Jag har i alla fall hört att det är roligt. Vi går ut mycket så klart eftersom det är sommar och här i New York har många lekplatser vattenspridare och liknande eftersom det blir så varmt. Så barnen får ha på sig badkläder och leka i vatten!

Vårt klassrum blev i alla fall rent och fint. Vi har många djur i klassrummet. Vi har så klart vår klasskanin som helt enkelt heter "Bunny" och så har vi fiskar, en eremitkrabba och ett akvarium med massa sniglar.



Jag ska hålla i veckan med färgen orange, så har ni några bra idéer på mellanmål med orange tema eller aktiviteter så är ni varmt välkomna att dela med er! :)

söndag 14 juni 2015

Mer svenskt och bloggtips

För snart två år sedan bestämde jag och Anna. som skriver "My bite of The Big Apple" att vi skulle träffas för första gången. Men med en liten bebis hemma, lilla H som var ganska nyfödd, blev det svårt att få till. Förra våren var det både sjukdom och en stukad fot (Annas fot! Sån himla otur det var!) som satte käppar i hjulen. Det har alltså inte varit en lätt sak att träffas! Som tur är kommer Anna relativt frekvent och i höstas fick vi till en snabb träff mellan jobb. Jag fick träffa både Anna, men även Eva, som skriver bloggen "People in The Street". Vi träffades på en diner och snackade en stund, drack kaffe och hade det väldigt trevligt.

Igår var det dags igen. Anna befinner sig i New York än en gång och vi fick till en träff igen! Kan ni tro! Inga sjukdomar, inga stukade ben och bara massa solsken (till slut!). Vi mötte upp vid tunnelbanan där vi bor i The Bronx och vi gick en sväng först och sedan åt vi en brunch på ett diner. Riktigt god Lox Benedict som seriöst höll mig mätt till middagen, något som är ytterst sällsynt. Jag är en sådan som blir hungrig med jämna mellanrum. Och med jämna mellanrum menar jag ett par timmar.

Vi satt och snackade i några timmar och hade det mycket trevligt! Så himla roligt att få prata svenska. Ens modersmål är verkligen viktigt tycker jag. Jag pratar så klart svenska med mina barn, men det blir inte samma sak. Dels svarar i alla fall N ganska ofta på engelska, fastän hon kan svenska, dels är det ett helt annat intellektuellt utbyte att prata med en vuxen. Ni fattar ; )

Dessutom är ju Anna väldigt, väldigt trevlig att umgås med! Om ni vill kan ni gärna kika in på hennes blogg också, speciellt om ni är intresserade av New York och att resa. Den är mycket välskriven och det ligger många timmar bakom de vältänkta och välformulerade inläggen!

Här skulle jag lagt in alla bilder som jag (inte) tog...


fredag 12 juni 2015

Spiraler spiraler

Sista veckan för barnen på skolan (under sommaren kommer några att gå på vårt sommarläger, men de flesta försvinner till andra läger, resor och senare i höst till andra skolor) och vi lärare har pysslat med att sätta ihop en årsbok att ge dem. Det var inte lätt och inte gjort i en handvändning direkt. Vi har pysslat personliga sidor åt barnen, åt lärarna, knåpat ihop massa bilder från allt vi gjort under året och sedan satt ihop dessa 22 böcker med spiraler i ryggen. Det tog lite tid! Men nu är det klart!
Nu ska vi njuta av de sista tre dagarna med barnen. Avslutning och sedan förberedelser inför sommarlägret som börjar om en vecka.

Hoppas ni har det bra!

söndag 7 juni 2015

Sveriges Nationaldag

Den startade ganska träligt, med regn och lite kyla, men avslutades med solsken och värme!
Vi hade en picknick planerad med en svensk tjej K (och hennes dotter A) som bor på andra sidan Hudsonfloden, och vi fick helt enkelt styra om till ett café i närheten istället. Det var första gången vi träffades faktiskt, lite som en blind date ; ) K tog modet till sig och mailade mig för några veckor sedan och på den vägen är det! Hennes dotter är dessutom i samma ålder som N, vilket också var alldeles strålande. De hade fantastiskt roligt tillsammans medan jag och K kunde prata om ditten och datten och lära känna varandra lite mer. Lillebror hängde med oss så klart och han uppförde sig hyfsat lugnt i alla fall. Det är alltid svårt att veta med honom. Han är både högt och lågt ibland och har ett jäkla humör. Men all in all så gick det bra med honom ända till slutet då han var så trött. Han satt i vagnen på väg hem alldeles tyst och stilla. Rörde knappt en fena. Det är ett bevis på att han var helt slut.

Vi hade en underbar nationaldag i parken med K och A och vi hoppas på fler träffar snart! Inte nog med att de bor nära (i New York-mått mätt), så bor de också ett stenkast från ett IKEA. Vilken lyx! Så kanske att det blir en resa tillsammans till Moderskeppet så småningom! Det skulle sitta fint det med.
Jag vill inte lägga ut några bilder på A då jag inte frågat om lov, men här är några bilder på mina små från gårdagen:

Notera svenska flaggan på armen! Och så Pippi så klart.

Klättra är det bästa som finns


tisdag 2 juni 2015

Två månader

Om nästan exakt två månader sitter vi på ett plan till Sverige. Just nu känns det helt overkligt. Jag ser fram emot det så mycket samtidigt som jag redan nu fasar över avskedet när vi åker hem. Säga hej då till familj och vänner. Hur var det nu? Leva i nuet? Jag hatar avsked.

Det finns många utlandssvenskar som säger att de inte har nån hemlängtan. Att de är helt acklimatiserade i sitt nya land. Och så i nästa mening framgår det att de åker hem flera veckor varje sommar! Klart att de kanske klarar sig utan längt mer än  andra (som jag) som åker tillbaka ungefär vart tredje år....

  Jag saknar nog inte Sverige längre, utan det är familjen som lockar och som jag saknar ruskigt. Att inte få se min systerdotter och systerson växa upp på nära håll, att inte få se mina barn leka med dem regelbundet. Och ska jag vara ärlig så hugger det ibland i hjärtat när vi på Skype pratar med syskonbarnen och de är hos morfar och har det roligt. Något som mina barn inte får uppleva på samma sätt....

Men snart är det tre veckor av familjemys och kanske så mycket mys att man hinner tröttna på varandra  ��

onsdag 27 maj 2015

En onsdag i maj

Jag har så mycket att skriva om men ingen tid att skriva på känns det som. Jag skulle vilja skriva om det roliga kalas vi var på i lördags för Hs lilla vän V i en jättesöt park där vi aldrig varit (men som faktiskt nästan är "runt hörnet" i New York-mått mätt).
Eller om att jag ska på intervju på en skola nästa där jag eventuellt kan få vikariera eller få en eftermiddagstjäns (tack för rekommendationen Saltis!). Och så skulle jag vilja skriva om att det är riktigt, riktigt varmt. Sommarvarmt. Så varmt att man vissa dagar måste sätta igång AC:n för att kunna sova eller ens leva. Om jag hade tid skulle jag skriva om att terminen börjar närma sig sitt i slut och därmed också året tillsammans med de underbara barn vi haft i vår barngrupp i år. Jag kommer att sakna dem väldigt mycket i höst när skolan sätter igång! Det har varit fantastiskt roligt att få lära känna dessa barn och komma dem så nära. Alla med olika personligheter och unika uttryck. Hur kommer nästa grupp att te sig måntro? Förmodligen lika fantastisk, men just nu känns det som om de mest fantastiska barnen slutar detta år. Efter det skulle jag också skriva om att jag blivit kontaktad av en svenska som bor på andra sidan Hudson River (i New Jersey) och som föreslog en kompisdejt så snart som möjligt. Modigt och roligt! Tack för att du hörde av dig!
Slutligen skulle jag också skriva kort om att sonen ännu en gång råkat ut för en feberkramp. Igår när familjen (jag var på jobbet) var på tvättomaten för att tvätta kläder. Denna gång under mindre dramatiska förhållanden. Ändock en tur med ambulans till sjukhuset, som en dålig repris av det som hände i februari. Med lugnare och mer härdade föräldrar som tog det kallt (med hjärtat hårt bultande ändå) men med en syster som upptäckte och larmade pappa om att brorsan krampade. Vi fick hjälp av fina människor och en tur till akuten. Vi kom hem sent och tog ledigt idag för att vila lite från jobb och skola. Sonen är febrig, men vid gott mod!


fredag 22 maj 2015

Rätt element

Det händer mycket nu när våren är här. Så mycket att man liksom inte hinner med. Förra helgen jobbade jag på lördagen. Skolan där jag jobbar har en vårfestival med aktiviteter för barn varje år. Detta för att få ihop mer pengar till skolan. Vi lärare är givna volontärer på dessa evenemang och jag skrev upp mig på att jobba vid försäljning av mat. Jag kände att jag ville arbeta med något som inte innebar barn för en gångs skull. Jag älskar verkligen barnen jag jobbar med, men på helgen känns det skönt att komma bort från dem! Jag har barn runt mig dygnet runt (faktiskt!) och ibland är det skönt att kunna umgås med vuxna. Eftersom jag är den jag är tyckte rektorn på skolan att jag kunde ta ansvar för grillandet av korv. De andra vid mitt bord skötte försäljning av godsaker och jag grillade alltså korv för fulla muggar. Det var riktigt roligt! Jag har ju jobbat med liknande saker tidigare. Bland annat på tivoli och även som guide vid ett känt turistmål. Som guide var det inte bara att guida besökare utan även stå i reception, försäljning, kundservice och ibland även matlagning. Jag saknar de dagarna ibland. Det var en fruktansvärt rolig tid!

På söndagen var det dags för dotterns promotion i karate. Hon har blått bälte, men blev i söndags avancerat blått bälte. Det är drygt tre timmar av väntan för oss föräldrar. Barnen delas in i grupper som får visa vad de kan under dessa timmar och det är inte lätt kan jag tala om. De gjorde säkert 100 armhävningar, lika många situps, massa sparkar och slag, och katas. Det tog alltså största delen av söndagen att få det gjort. Sedan tog jag sonen och veckohandlade medan dottern vilade hemma och lekte i lugn och ro. Det är inte ofta hon får lugn och ro med sonen som kommer och stökar!

På vardagarna är det bara jobb och då hinner jag knappt andas från det att jag går upp till dess att jag går och lägger mig...

onsdag 13 maj 2015

På spaningsfronten intet nytt, morsdag och sommar

Lite gott och blandat blir det väl idag. Jag hinner inte med så många uppdateringar i veckan mellan jobb, familj och "fritid". Jag har inte sett "svenskan" igen efter den där fredagen. Vad pessimistiska ni var allihop, som inte hade hopp om att det kanske var en svensk i alla fall! Haha. Kanske är det en rugbytatuering? Eller nån från Ukraina? Det bor ganska många östeuropéer här så det är inte omöjligt. Dock har jag också spanat in en svensk flagga på en bil som är parkerad uppför backen! MEN det kan vara en svenskättling jag träffade på för två år sen. Jag fick hans telefonnummer då men min telefon gick sönder strax efter och hans nummer försvann. Här och där har jag tyckt att jag skymtat honom med sin familj, men jag är inte säker på att det är samma man (då jag träffade på honom hade han en ganska lustig hög hatt på skallen och därefter har jag inte sett honom i den). Mitt minne är inte så bra!

I söndags firade vi morsdag här i USA (och i andra länder runt om i världen) och dottern planerade aktiviteter dagar i förväg. Hon var nog mer förväntansfull än vad jag var. Bland annat planerade hon frukost på sängen. Jag försökte förklara att jag vaknar väldigt tidigt med sonen och det skulle nog bli svårt med frukost på sängen. Hon menade då att hon inte skulle läsa så länge på lördagkvällen och istället sova tidigt så att hon kunde vakna före mig. Till sist kom vi överens om att vi skulle laga frukost tillsammans, pannkakor med bär och grädde. Hon köpte blommor, gjorde inbjudningskort till festen och ordnade present (en dagbok). På lördagen frågade hon när vi var i affären, om hon kunde köpa några saker och kilade iväg på egen hand. Hon kom tillbaka med en bukett med blommor och lösmustascher. Så jag frågade vad hon skulle med lösmustaschen till och hon svarade : Till festen så klart!
Vi hade en alldeles fantastisk morsdag tillsammans med vackert väder och bra humör hos alla inblandade. Sonen kickade igång dagen något alldeles enastående med lite skrik och utbrott som avslutades med inkletad grädde och pannkaka i hår och ansikte och kropp (bad på det så klart!) Därefter gick dagen smidigt!

Blombukett från dottern och två kort; ett köpt och ett gjort.

Sonen hällde all frukt på sin tallrik och började dela kasta ut pannkakor åt alla.

Ritade lite i lekparken

Inte världens snyggaste bild, men mustascher kan användas till allt möjligt!

Posar i parken

En riktig teaterapa

Bukett från maken

H har hittat en tom korg som han nyttjade.

Och till sist: Sommar! Här är det sommar! Med dagar av fuktig och varm luft. Idag är det dock lite svalare (tack och lov). Både måndag och tisdag fick vi använda vår AC i lägenheten. Det positiva med det är att sonen sover gott! Jag vet inte om det är att det är kyligare i rummet eller om (o)ljudet söver honom. Han har i alla fall sovit riktigt bra.

En trädgård jag fann igår på en promenad. De hade en fågelbur i trädgården som inte riktigt syntes på bild. En gammeldags gul en. Jättefint!


Jag hoppas ni har det fint var ni än befinner er!

torsdag 7 maj 2015

Att förfölja

Vi har eventuellt spanat in en lokal svensk! Här. där jag bor, är vi inte direkt bortskämda med svenska grannar. Det finns massor med folk från Ryssland, Israel och asiatiska länder till exempel. Massor kanske är att ta i. Många i alla fall. Svenskar? Not so much. Dock har maken spanat in en svensk kvinna. Förmodligen är hon svensk, hon har en svensk flagga tatuerad bakom örat i alla fall. Borde väl vara rätt svensk? Jag vet inte. Jag skulle då inte tatuera in en random flagga, låt oss säga Monaco, om jag inte hade koppling dit ändå. Eller?

Så för nån fredag sedan, då jag var ledig, bestämde jag mig för att ta dottern till skolan för att se om jag också skulle träffa på kvinnan i fråga. Det var nämligen vid dotterns skola som maken såg "svenskan". Också vid vår tvättomat en gång.
Kanske, kaaaanske att jag skulle våga mig fram och fråga om hon var svensk, om jag såg henne. Maken kom med för att peka ut henne. Mycket riktigt, hon kom till skolan och lämnade av ett barn. Tyvärr var håret utsläppt (kunde alltså inte se tatueringen. Det hade ju varit en bra dialogöppnare annars!) och hon gick tillsammans med två andra kvinnor vid detta tillfället. Kändes ju lite skumt att gå fram helt apropå (hade ju inte hört henne prata svenska ELLER sett flaggan liksom. Ett helt random "Hej" hade kanske verkat konstigt!). Dock gick gruppen av kvinnor åt samma håll som oss och vi följde efter en bra bit på vägen. Jag hoppades få höra henne prata lite och kanske höra nån slags brytning, men icke! Mycket prat från de andra kvinnorna...inget från "svenskan".

Så ännu är vi osäkra på om det är en lokal svensk eller om det kanske var en annan flagga som maken kanske såg? Jag är nyfiken och hoppas så klart att vi ska stöta på henne nån gång till! Verkar ju som om hon har barn i dotterns ålder och bor ganska nära. Vore fantastiskt!



måndag 4 maj 2015

Överrumplad och snökastning

Så blev det typ 30 grader idag! Det var jag inte beredd på! Det har ju varit ganska varmt ett par dagar, men ändå tillräckligt "kyligt" för att ha en tunn tröja på sig över, men idag, jisses. Jag hade heller inte smetat på någon solkräm (vilket jag behöver eftersom jag har så ljus hy) utan fick försöka krypa in i små skuggområden när vi tog ungarna till parken mitt på dagen (med jobbet alltså). Det var en snäll mamma i parken (en mamma som också hör till kategorien "väldigt ljus hy") som erbjöd mig lite solkräm som jag tacksamt tog emot och kladdade på armar och axlar.

Efter den här långa och kalla vintern har kropen hamnat i chocktillstånd. Värme? Sol? Nä? "Shutdown".
Våren är alltså här! Våren är väl mer som en mycket varm Sverigesommar oftast. I juli och augusti är det som värst. Det har jag pratat om tidigare. Dock hörde jag att det var riktigt varmt förra sommaren där hemma. Till och med en pappa till en klasskamrat till N pratade om det i söndags på ett kalas vi var bjudna på. Han reser på mycket konferenser och reste till Uppsala Universitet på konferens. Han berättade att det inte fanns nån AC och att det var svårt att få upp fönster för att få in luft i den gamla byggnaden vid Domkyrkan. Det kan jag tro det! Men så är det ju inte så varmt varje sommar heller.

Kanske kommer de snart att kasta snöbollar i riksdagen och hävda att det inte finns någon växthuseffekt? Det hände här i senaten (tror jag att det var, eller kongressen?). Boston har fått en ansenlig mängd snö detta år. Nästan varje vecka har det varit snöstorm och mängden snö har sjudubblats eller något liknande. Många republikaner hävdar att det inte finns någon global uppvärmning och att det inte behövs att vi gör något för miljön. En ledamot i senaten tog med sig snö in på mötet som bevis på att "global warming does not exist" (VARFÖR blir inte Boston VARMARE liksom?)

 Det säger väl mer om det intellektuella värdet av hans hjärna snarare än bevis för att temperaturen sakta ökar för varje år...

lördag 2 maj 2015

En riktig guldgruva

Jag måste bara TACKA er alla för bra förslag angående min förra fråga om besök hemma! Ni är sannerligen en riktig guldgruva när det kommer till tips och tricks! Jag ska fundera på de förslag som kom upp och förmodligen blir det något i stil med några timmar i parken eller på nåt fik beroende på väder. Kanske kommer någon bekant förbi, eller kanske ingen kommer heller! Vem vet!?

Just nu håller jag på att planera inför sommarens jobb. Det är lite trixigt eftersom skolan jag jobbar på har ett sommarläger där man får jobba om man vill. Eftersom jag inte kan ta semester (man kan välja i början av året att dela upp sin lön så att man även får lön över sommarmånaderna, dvs mindre betalt per månad men spritt över 12 månader istället för 9.5 månad, Det funkar inte riktigt för mig eftersom jag inte tjänar tillräckligt för att vi ska överleva på detta så måste jag alltså jobba under sommaren för att få lön) måste jag jobba på sommarlägret. Nu har jag inte fått alla veckor jag ville jobba då andra lärare också ville ha några veckor att jobba, och måste pyssla med mitt barnvaktsjobb och annat för att få det att gå ihop. Lite knepigt, men det löser sig så småningom.

Jag kollar också efter andra barnvaktsjobb till hösten, men vi får se. Den här familjen jag jobbar för nu är väldigt flexibel och med det skoljobb jag har måste familjen vara flexibel eftersom jag måste ta ledigt vissa dagar för konferenser eller vissa kvällar för möten. Jag kan heller inte plötsligt komma in om barnet blir sjukt eftersom jag redan har ett jobb på förmiddagen...

Ja, ni ser vilket pyssel det är!
Nu ska jag ta hand om mina vilddjur (aka barnen!)

söndag 26 april 2015

En fråga till utlandssvenskar

NU är det drygt tre månader innan vi åker till Sverige. Tiden rusar känns det som! Vi förbereder på olika sätt, liksom familjen där borta.
 
Jag har inte många nära vänner i Sverige, en handfull, som jag gärna vill träffa när vi är där. Vi har ju en stor familj som kommer att få den mesta av vår tid. Även om vi stannar i tre veckor är det ganska kort tid och vi prioriterar familjen givetvis (och de få vänner vi har). Men så är det de där "andra". De som man träffar då och då, närmare bekanta, sådana man stöter på ibland, eller tar en fika med en gång om året eller så. Några skulle säkert gärna träffas och uppdatera och det skulle jag med, men jag tror inte att jag kommer att ha tid. Jag vill inte lova någon något jag inte kan hålla. 
Jag vill heller inte hemliggöra resan till Sverige, för jag kommer från en liten stad och där stöter man på varandra oavsett. 

Därför undrar jag hur ni andra utlandssvenskar har upplevt detta. Har det blivit konfrontationer om ni inte hunnit träffa alla vänner, bekanta och familj? Är nu öppna med att ni reser hemåt, men inte kommer att ha tid att ses över en fika eller liknande? Ett snabbt hej om man stöter på varandra på stan är ju givet, men mer än så?

Detta är ju första gången vi reser tillbaka och jag har inte riktigt upplevt detta. Vi vet dessutom inte hur länge det dröjer innan vi kommer till Sverige nästa gång. Det kan dröja ett år, två eller fem. 

söndag 19 april 2015

"Frivillighet"

Inför fundraiserkvällen på vår skola blev lärarna tillfrågade att donera vår tid. Till exempel en "play date" med oss för några barn som föräldrarna sedan kunde bjuda på under auktionen. Detta var så klart  frivilligt. "Frivilligt " snarare. Det hade sett dåligt ut om vi tackat nej så egentligen var det snarare ett tvång. Vår play date blev bjuden på av två familjer och igår, lördag, skulle denna play date äga rum. Det känns sååå där att åka in på jobbet en tidig lördagmorgon när solen skiner och temperaturen stigit uppåt 20 grader för första gången. Dessutom var tunnelbanan stängd för underhåll vilket  betydde buss i 1.5 timme istället för tåg i 40 min. Nästa år ska jag dubbelkolla att tunnelbanan fungerar innan vi bestämmer datum för nåt sånt här. Dottern fick i alla fall hänga på till jobbet, vilket gjorde det värt resan.

Två av barnen som dök upp på play daten är tvillingar och de har en yngre bror, som är några månader äldre än min H. Brorsan kommer varje morgon med storasystrarna och passar på att leka och pilla med leksaker  i klassrummet. Även igår kom han med för att lämna sina systrar. Båda tjejerna kom in med öppna armar för en kram och lillebror ville inte vara sämre han utan kom med utsträckta armar för en kram han med!
En annan tjej bjöd med sin bästa kompis som hon pratar om hela tiden, så det var roligt att äntligen få ett ansikte till namnet. Dessa barn kommer att flytta till förskoleklass på annan skola i höst, så vi har bara några veckor kvar tillsammans. Det är ibland svårt att vara lärare på det sättet, så många avsked varje år!

I alla fall gjorde vi ett målarprojekt tillsammans och sedan gick vi ut i parken en stund. Vi avslutade med pizza och glass. Jag och dotter lämna några minuter tidigare eftersom vi hade biljetter till en konsert- och dansuppvisning  på Lincoln Center. Vi mötte upp maken och tittade på föreställningen som visade sig vara Askungen och den drakdödande prinsen (grovt översatt). En mycket fin uppvisning! Sonen fick rumsera med kusinen istället. Han hade väldigt roligt han med!

Idag kommer vädret att vara lika vackert igen. Efter sonens tupplur går vi ut till parken och övar cykel igen med dottern. Passa på!

Lincoln Center smygfotat.

Kikade på elektrisk bil på Columbus Circle.

Sonen och kusinen sover gott


Follow by Email

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...