söndag 25 januari 2015

Samtal med andra

Jag läste precis ett inlägg, på ett forum, angående samtal. Där länkades till en krönika som ni kan läsa HÄR. Detta är något som jag tagit upp med min syster i veckan, ett otroligt sammanträffande kan man tycka!
Efter ytterligare en pendlarresa till jobbet med en granne (som delvis har samma väg till jobbet som jag) där vi pratat och skrattat massor men där grannen inte frågat mig en enda fråga, det var jag, återigen, som drev samtalet framåt, kastade jag ut  denna fråga till min syster; Hur många relationer har du där DU inte får en enda fråga?

Jag började tänka på mina egna vänrelationer, bekanta och så vidare och det finns några personer som jag umgås med på olika sätt, som pratar mest om sig själva och som i princip aldrig ställer en enda fråga i ett samtal. Det behöver ju inte vara personliga frågor, utan tyckefrågor eller liknande.
Nu är det ju så att jag gärna ställer frågor om andra, jag är genuint intresserad och jag har märkt att jag ofta, om jag får en fråga någon gång, svarar men styr tillbaka ämnet till den andra personen. Givetvis beror det på VEM jag pratar med. Är det en nära vän eller familj är det så klart en annan sak.

Vad beror detta på egentligen? Att vissa inte ställer frågor, att de håller monologer? Handlar det om att de inte är intresserade av andra? Eller inte är intresserade av just den personen de samtalar med vid tillfället (av mig i vissa fall då?) Att de inte fått lära sig att "ge och ta"?

Hur upplever ni era relationer? Är detta något som ni funderat över? Om inte, under kommande vecka, utvärdera era möten med andra människor, vilka ställer frågor och lyssnar, vilka håller monologer? Är det skillnad på nära vänner, bekanta eller tillfälliga möten?

tisdag 20 januari 2015

Collegetjej? Moi?

Idag var det dags foer jobb igen efter en laenghelg. Visserligen jobbade jag naegra timmar pae mitt andra jobb, men det kaendes inte lika jobbigt.
En av de anstaellda pae kyrkan (vaer skola aer placerad i en kyrka och det aer kyrkan som aer vaer arbetsgivare, aeven om skolan inte aer religoes pae naegot saett) tagit med sig sin systerdotter, en tjej pae 14 aer kanske. Vaeldigt soet och trevlig, hjaelpsam. Hon fraegade varifraen jag kom och jag svarade Sverige (sae klart!). Hon beraettade att hennes pappa aer polack sae jag fraegade om hon laert sig polska. Sedan beraettade jag att jag laer mina barn svenska varpae hon utbrister:
- Do you have children?!? But you look so young, like one of those college kids at Columbia (University)!

Jag var naerapae att hoppa upp och kyssa henne men insaeg snart att det kanske inte var en smart sak att goera (har liksom inte tid med utredningar och raettegaeng och saent just nu)...
Detta kommer jag leva laenge pae!

Kram fraen den unga Collegetjejen fraen Columbia.

onsdag 14 januari 2015

Bara januari men ändå...

Jag hade ett medarbetarsamtal nyss som satte massa tankar i huvudet. ..om sommaren och om nästa läsår. Kontrakt kommer skickas ut huruvida man ska fortsätta jobba efter sommaren. Och om man vill jobba sommarveckorna. Jag vill ju givetvis jobba i sommar. Jobbar jag inte kommer heller ingen lön in på kontot. Den krassa verkligheten här i USA. Fyra-fem veckors betald ledighet?  Finns inte ens på kartan såvida man inte jobbar för ett företag som prioriterar detta.

Men frågan är alltså. Ska jag jobba kvar efter sommaren ? Jag älskar min arbetsplats! Verkligen! Men det är bara deltid. Jag måste ha ett annat jobb för att få det att gå ihop. Långa  dagar därmed. Å andra sidan vet jag ju inte OM jag får nåt annat. Risken är också att det är lång pendling. Eller att det är heltid men sämre betalt. Som där jag jobbade förut. The work place from hell.
Dessutom är det löneökning på gång i höst. Ganska stor i jämförelse, men långt ifrån tillräckligt för att försörja en familj.

Jag ska iaf börja kolla runt på andra jobb för att se om det finns nåt på marknaden. Lite tidigt, men man vet aldrig...

Alla dessa beslut!

torsdag 8 januari 2015

Ett inlagg utan svenska bokstaver

Har sitter jag pa biblioteket och skriver. En dator utan svenska bokstaver, men vad gor det? Kanns val lite mer exotiskt? Vad tycker ni?

Nu har snart en vecka gatt efter jullovet och ja, det kanns som om jag aldrig hade lov. Mandagen var rolig faktiskt. En liten pojke i min grupp kom och fragade om jag kom ihag honom. Och sa klart gjorde jag det. Vilka funderingar de har de sma!
Pojken som jag ser efter varje eftermiddag gav mig en stor kram nar jag hamtade upp honom efter skolan och det kandes som om jag behovde den uppmuntran!

Sedan har veckan flytit pa. Jag hade ett par dagar da jag inte fick ordentligt med somn. Natten till mandagen vaknade sonen 04.45. Och jag forsokte in i det langsta att fa honom att somna om, men icke. Natten till tisdagen, da jag trodde att jag skulle fa sova, tog det extremt lang tid att somna och sedan vaknade jag vid midnatt och kunde inte somna om forran tva timmar senare. Darefter vaknade sonen tidigt igen och kunde inte komma till ro. Jag var som en zombie den dagen kan jag tala om. Som tur var har det folj ett par riktigt langa och skona natter efter det. Annars vet jag inte vad jag gjort!

Hur som haver. Fredag imorgon! Kan knappt vanta. Det ar kallt nu. Manga minusgrader ar det och i ar ar jag valdigt forberedd. Lager av klader, varma vantar, en varm sjal och till och med understall. Sent ska syndaren vakna. Jag fryser alltsa minimalt. Typ. Inte sa att jag skulle vilja vara ute och vandra i timmar direkt, men tillrackligt for att kunna ga mellan tunnelbana och jobb och hem utan att forfrysa tar och fingrar.

hall er varma!

söndag 4 januari 2015

Jobbångest?

Ingen direkt jobbångest just nu, trots att det är söndag (efter en lång ledighet). Sonen passade på att värma upp mig lite med en tidig morgon. De senaste veckorna har vi faktiskt vaknat runt 8-9 på morgonen, vanligtvis är sonen uppe mellan 05.30 och 06.30. Det har varit ett välkommet avbrott från jobbmornar...
Jag har faktiskt varit lite orolig inför uppvaknande till jobbet imorgon, men som tur var ryckte sonen in och såg till att jag vaknade halv sju i morse. Tack? Jag har inte hunnit känna efter.

En bra sak med att vakna tidigt är att man får så mycket gjort. 
Jag har redan hunnit kika på andra avsnittet på "Stjärnorna på slottet" till exempel. 

Dessutom har jag ett gäng bönor på kok på spisen. Idag är det dag fyra av "100 dagar med riktig mat". Det har gått ganska bra de första dagarna här. Vi har alltså tagit bort allt helfabrikat och så mycket halvfabrikat som det bara går. Dessutom ska vi bara äta ekologiskt kött. Eftersom det är väldigt dyrt kommer vi att äta vegetariskt för det mesta. Vilket så klart ställer högre krav på oss "köttätare". Vi letar recept och tips hela tiden. Det är en stor omställning från att äta kött och kyckling 5-6 dagar per vecka till kanske två gånger i månaden. 
Därför förlitar vi oss mycket på hemsidan 100daysofrealfood.com. Där finns det massor med recept och listor på livsmedel man kan köpa färdigt.

Vad vi kommer göra annorlunda under de här 100 dagarna är:

- sluta med vitt socker. Honung och lönnsirap är okej i små mängder.
- bara äta fullkorn
- äta bara ekologiskt kött (som dessutom är uppväxt på gräs)
- äta i princip vegetariskt
- laga mat från grunden. Detta inkluderar buljonger (gjorde min första grönsaksbuljong i helgen)
- baka eget bröd av olika slag. Bara fullkorn.

Tips mottages givetvis tacksamt. 
Vi åt ju ganska bra tidigare, med ganska lite helfabrikat. Dock märker vi att det tar lite längre tid att förbereda, speciellt när vi tagit bort färdiggjorda buljonger och köpebröd, flingor och granolabars...Jag ska försöka att förbereda så mycket det går under helgerna för att underlätta inför de hektiska veckodagarna.

Ja, vad säger man? 96 dagar kvar!



fredag 2 januari 2015

Välkommen 2015!

Nytt år. Igen! Ibland känns det som om ett år går fruktansvärt långsamt, ända fram till det nya året. Då plötsligt är det som om det gångna året bara flög förbi! Så här i efterhand alltså.

Vi har haft ett fullt jullov detta år också. Vi flög fram och tillbaka till Seattle. Det var sonens första flygtur och jag måste väl säga att det gick ganska bra! Han är helt klart ett livligare och rörligare barn än storasyster i samma ålder. Vill gärna klättra, gå, klänga och stå, hoppa. Ja, allt man kan göra med kroppen. Att sedan försöka hålla honom relativt stilla och lugn i 6 timmar...Ni förstår. Vi hade dessutom mellanlandning i Chicago och därmed också lite tid att "slå ihjäl" på den flygplatsen. Summa summarum, det gick bra! Han grät en skvätt då och då, men vi lyckades hålla det till ett minimum. Han kunde till och med sova ett par timmar. Dottern, hon är ju en van resenär, var duktig som alltid. Det enda som var jobbigt var resan hem då vi flög på natten. Hon kunde inte riktigt sova i sin flygstol och var riktigt fördärvad ett tag. Till sist vaknade hon ordentligt och kunde spela lite spel på sin dator och då lugnade allt ned sig.

Sedan tisdags, då vi kom hem, har vi hunnit sova (lite jetlag fortfarande) och fira nyår med baluns. Visserligen med barnens kusin som enda sällskap, men ändå väldigt roligt. Vi lyckades få till nyårsdans med faster och farbror i Seattle via Skype och ha vårt årliga teparty.

Nyårsdagen är alltid en festlig dag då barnens kusin (samma som ovan) och farbror fyller år. Födelsedagsfest med andra ord.

Idag är det en lugn dag och sedan blir det en fylld helg igen. På måndag är det "back to work"...Det känns i alla fall som om vi har haft ett alldeles strålande lov med mycket äventyr och det känns bra så här inför det nya arbetsåret.

På flygplatsen på väg till Seattle


Vi åkte till en trädfarm för att hugga vår julgran

Dekorera julgranen också så klart. 

Juldagens morgon. Med paket under granen,

Sonen festklädd för julfirande
Det finns många i Seattle med skandinaviska förfäder och därför finns det också ett stort museum; Nordic Heritage Museum

Vi spenderade fler timmar på museumet.

Lucia fanns också där så klart!

Sleepless in Seattle. Space Needle som gjordes för the World Fair 1962. Vi åkte inte upp denna gång. Vi åkte skridskor istället.

Nyårsfirande!

Årliga nyårskortet!

Blinkande glasögon hör ju till!

2015 bjuder på en hel del saker. Projektet "100 dagar av riktig mat" har kickat igång. Gårdagen var en dag av prövningar i och med kalasfestligheter. Att försöka stå emot pizza och tårta, på samma dag är inte så lätt. Dottern är ju också med på detta projekt och ja, när man inte är utsatt för frestelser är det lätt att tycka att det går galant. När man sedan är där, är det svårare. Trots det lyckades dottern nöja sig med den fruktsallad som vi tog med oss. Superbra!

En resa hem till Sverige står också på schemat i sommar. Tänk att vi inte varit hemma på tre år då! Det ska bli så skönt att få komma "hem" och mysa ett tag med alla systrar, brorsor, syskonbarn och vänner. Föräldrar också så klart! Äntligen!

Jobbmässigt får vi se hur det blir. Jag älskar de jobb jag har nu, men i längden vet jag inte om det fungerar tidsmässigt. Hellre skulle jag vilja ha ett jobb med bra lön och inte två jobb. Till hösten kan det bli nytt jobb, men det är inte säkert ännu. Jag ska börja söka i alla fall.

I övrigt ser vi fram emot att lillebror fyller 2 år i september och storasyster börjar trean i höst...Tänk!

fredag 26 december 2014

semester

Vi har en mycket lugn tillvaro här i Seattle. Att bo i hus lite utanför citykärnan är inte helt fel. Dottern gillar att vara ute i den lilla trädgården bakom huset och jag njuter av att slippa höra trafik dag som natt. Dessutom är det inte alltför trångbott i området där svägerska och svåger bor. Visserligen många hus, men man ser inte så mycket folk ute. Ganska skönt. Dock var vi ner till city på julafton, dagen innan man firar jul här i USA, och det var ganska mycket folk på affärerna. Det var ändå mysogt att promenera på Public Market och filosofera. Vi köpte årets julgransdekoration (vi införskaffas en ny varje år, vanligtvis vid något besök vi gjort under årer) och sedan rökt lax till julfirandet.

Själva julen firades så klart med julklappsöppnande på morgonen och god sen lunch och även en långpromenad fick rum. Kvällen avslutades med en julfilm. Alldeles lagom lunk. Idag är det hemmadix aom gäller. Och imorgon får vi se vart det bär. Kanske blir det lite mer turistande.





onsdag 24 december 2014

God jul!

Vi befinner oss på annan ort över jul och njuter av fantastiskt trevligt sällskap. Bland annat har vi åkt till en trädfarm och huggit en julgran. Själva julafton spenderas med förberedelser inför vårt julfirande som sker på torsdag.

Vi önskar er en fantastisk julafton med trevligt sällskap och god mat!

lördag 20 december 2014

Vinterlov!

Sista veckan före ett lov eller semester är nog den segaste! Ända sedan förra helgen har jag varit väldigt trött. Lucia var verkligen intensiv plus att hela kvällen gick åt till att baka och ordna inför kalas. Söndagen innebar också kalasförberedelser plus själva kalasen...Det fanns liksom ingen tid att vila upp sig och det tog verkligen ut sin rätt under veckan. Sedan när man vet att det snart är dags att få ett välförtjänt lov med vila...Ja, ni fattar.

Vanligtvis vid jul här i USA är det vanligt med julbonusar och presenter. Som lärare är det väldigt vanligt (beror givetvis på var man jobbar också) att få små söta presenter från barnen och föräldrarna. Man ger också julbonus (extra dricks kan man säga) till människor som arbetar "för" en. Som till exempel vaktmästaren i huset där man bor, om man har en städerska/hushållerska, en barnflicka eller liknande. I onsdags fick jag en väldig överraskning av familjen jag jobbar för. Jag fick ett mossterrarium! Väldigt oväntat, men också roligt. Det är som ett ekosystem i en glasburk.


Lite så här ser den ut (riktig bild kommer senare). En fin tanke! Jag vill gärna ha gröna växter men i och med att vi kommer resa en del framöver är det inte värt att köpa gröna växter. De kommer bara att vissna...

Idag hade vi en avslutning på skolan där jag jobbar. Alla föräldrar kom för en sångstund och mingel med knytis. Det bjöds på mycket gott! Dessutom fick vi lärare en julbonus i form av en summa med pengar och även små presenter (mestadels choklad och sötsaker) och kort med fina ord som jag kommer att leva länge på! Presenter i all ära...det är de vär väl valda orden som verkligen träffar en. Allt hårt arbete som man lägger ned på barnen och som föräldrarna faktiskt ser och uppmärksammar...

Nu kommer jag vara ledig i drygt två veckor och det är två välbehövliga veckor av vila. Först lite mer julklappsinhandling, julklappsinslagning och sömn. Sedan bär det av till Seattle för lite julfirande och sedan tillbaka till NY för nyårsfirande.

Idag byggde vi lego, jag och pojken jag tar hand om, det är inte något jag brukar göra i vanliga fall så det var spännande!

tisdag 16 december 2014

Lucia och födelsedag

Ns första riktiga Luciafirande gick av stapeln i lördags. Varje söndag sedan oktober har N och jag tagit tunnelbanestation till svenska kyrkan för att öva på alla Luciasånger. I lördags var det alltså äntligen dags för den stora konserten. Den ägde rum i Holy Trinity Church på Upper West Side. Dagen började med genrep och avslutades med en konsert där barnkören medverkade. De vuxna hade ytterligare två konserter att göra innan deras "plikt" var avklarad. Tyvärr hamnade jag och maken med son ganska långt bak i kyrkan vid själva konserten så vi såg inte massor. Dock hörde vi den fina sången och såg en skymt av dottern som gick förbi. Kändes lite trist att man inte fick "paxa" platser. Nästa år vet vi iaf hur det funkar och om N vill medverka igen ska vi prata med kantorn om detta. Kanske missuppfattade vi allt? Kanske fick man paxa platser?

I söndags var det istället Ns första kalas med vänner. Tidigare har vi känt att det räckt med familjekalas eftersom hon inte direkt haft nära vänner. Nu är det annorlunda. Vi bjöd hem fem vänner som alla fick dekorera förkläden och kockhattar. Sedan bakade vi pizza, dekorerade cupcakes och lekte lekar. Det var roligt tyckte nog barnen. Dock var jag helt slut när dagen var över!







onsdag 10 december 2014

Som om inte regn vore nog

Vi vaknade till ösregn. Och med ösregn menar jag jordens-undergång-regn. Skyfall. Som tur är har dottern börjat åka skolbuss på morgonen så maken slapp gå med henne (och sonen) till skolan (och hämta henne på eftermiddagen). 
Jag skulle dock till jobbet tyvärr. Jag har haft ganska tur sedan jag började jobba. Tunnelbanan har hållt tiden ganska väl, inga större problem. Föruom idag, VÄRSTA dagen på hela terminen med ösregn. Då ska tåget krångla!

Det började med att tåget åkte mycket långsamt mellan stationerna. Vid själva stationen hölls tåget kvar ett par minuter. Det var väl okej. Vi rörde oss framåt i alla fall. Ända till två stopp innan jag skulle gå av. DÅ stod vi kvar på stationen i fem minuter varpå konduktören ropar ut att nästa stopp blir många fler stationer bort. Okay, tänkte jag och räknade i huvudet, jag kan åka med och sedan ta tåget uppåt igen. Inga problem.

 Efter en stund kom vi fram till stationen och jag skyndar mig över till en annan plattform för att ta tåget tillbaka igen ett par stopp. Jag kommer ned och ser ett myller av folk. Det är packat. Och alla ska med samma tåg som jag. Dessutom ser jag på skärmen att det skulle ta 15 minuter innan nästa tåg  skulle komma till stationen. Av erfarenhet visste jag att jag omöjligt skulle komma på det tåget också, inte med alla människor som redan trängdes där nere. 

Så jag tog mig upp ur underjorden för att ta bussen istället. Jag gick ett kvarter och tittade sedan på en bussapp som jag har på telefonen som visar var nästa buss är. Den bussen befann sig många kvarter bort. Det skulle ta minst 20 minuter för bussen att komma till mitt stopp och sedan skulle det ta ytterligare 20 min till jobbet.

I ösregnet försökte jag därför få tag på en taxi. Helt omöjligt i det regnet. Så jag bestämde mig för att knata 18 kvarter till jobbet. Det var enda alternativet. 
Antingen komma 1.5 timme försent genom att vänta på en massa tåg som inte var pålitliga. Eller stå i regnet för att vänta på buss eller taxi. Då kunde jag lika gärna gå till jobbet och bli blöt.

Jag kom 30 min försent till jobbet, relativt blöt, men glad att vara inomhus och varm!

måndag 8 december 2014

December är helt klart den mest hektiska månaden

Juletid och julefrid var det va? December är alltid fylld av roliga aktiviteter varje år, men samtidigt är det väldigt mycket att göra.

I år är det lite extra mycket också eftersom vi har Lucia (dottern som övar i svenska kyrkan) och även dotterns första kompiskalas.

På söndag den 14e har vi bjudit hem 4-5 kompisar som ska fira Ns födelsedag. Jag har kört på ett tema - Cooking and baking. Det kändes som det lättaste när det är lagom många barn. Tanken är att de ska få förkläden att dekorera och sedan ska vi göra pizza tillsammans. Vi ska baka kakor och sedan dekorera cupcakes. Plus några lekar om vi hinner. Som lärare vet jag att det är bra att vara förberedd med extra "material" eftersom vissa aktiviteter ibland oväntat kan gå snabbare (eller långsammare för den delen). Flexibilitet är ordet. Direkt efter barnkalaset kommer sedan familjen och familjevänner för att fortsätta firandet. Det blir med andra ord en lång dag.

Några dagar efter är det firande av N i hennes klass. I år hinner jag nog inte baka och dekorera cupcakes som jag gjort de två tidigare åren så det får nog bli köpegott helt enkelt. Det går inte av för hackor det heller. 

Helgen därpå ska N ut på äventyr med sin farbror och hans familj. De har fixat biljetter til musikalen Lejonkungen på Broadway i födelsedagspresent. Det blir hennes första stora musikal! Jag och maken ska väl fixa med de sista klapparna.

Söndagen är det karateturnering för hela slanten. Och på måndagen är det sedan dags att flyga till Seattle för att fira jul. Hem och så är det nyår. Och vips är det januari igen....

I år har jag dessutom ordnat en aktivitetskalender till N. Jag har försökt att fylla kalendern med passande aktiviteter. Ibland kan jag ju närvara och ibland inte beroende på hur jag jobbar. I år har vi bakat lussebullar, gjort smällkarameller, gjort pappersgirlanger, donerat leksaker till barn som bor på härbärge, myskväll med julfilm, läsa julböcker. Nån present kommer nog att slinka in i form av böcker. Än så länge har det varit riktigt mysigt och N har verkligen tyckt att det varit roligt att göra saker tillsammans. 

H provsmakar lussebullarna så att det blir rätt!

Rullandet gick riktigt bra

Smällkarameller hade jag faktiskt inte gjort på flera år. Jag fick googla lite på instruktioner. Det gick bra till slut!
Och förutom alla aktiviteter och inplanerade måsten så är det ju också dags att köpa julklappar, pynta jul, skriva julkort och skicka eventuella julpaket hem till Sverige plus allt det vardagliga (jobb, städ, matlagning, lek med barn) som ska till dessutom...Kanske att dagarna skulle behöva några timmar till. Kan man önska det i julklapp måntro?

lördag 6 december 2014

Music in public

Noterat på tunnelbanan:

Många människor är inte medvetna om att det finns hörlurar att sätta i sin telefon när de lyssnar på musik (så att resten av vagnen slipper höra.)

För övrigt är det lika många som inte förstår att det finns speciella barer där man kan sjunga karaoke ("Tunnelbanan" är således inget namn på en karaokebar som många tycks tro).

MVH
Din medpassagerare

söndag 30 november 2014

Välbehövligt

I torsdags var det Thanksgiving och eftersom jag jobbar på en skola blev vi lediga över en långhelg. Faktiskt var vår skola ledig redan på onsdagen, men då jobbade jag ett par timmar på mitt andra jobb på eftermiddagen i alla fall. Dock inte en heldag, vilket var skönt.

Jag kände att denna ledighet verkligen var välbehövd. Mycket jobb och mycket annat som händer.
Vi därför har tagit det mycket lugnt. Förutom på torsdagen. Det som skulle bli en enkel familjemiddag förvandlades ganska snart till att involvera både svåger med familj och svärfar. En lätt middag blev också mer än ett par maträtter. Jag och svägerskan delade på jobbet, men det blev ändå en dag i köket för att göra Janssons frestelse (makens måste), stuffing (med hembakat cornbread), tranbärssås, äppelpaj och pekanpaj. Vi kom hem relativt sent, men hade en väldigt trevlig dag.
Thanksgivingmat

Annars har vi tagit det lugnt och myst hemma. Varit ut på stan ett par gånger för att få frisk luft. Jag var och tränade igår för första gången på över en vecka (har haft lite ont i halsen) och idag ska vi vara till Svenska Kyrkan för att öva på Lucia igen med dottern. Lucia sker om bara två veckor!

Jag och dottern på väg för lite shopping på Target.


Sonen har också börjat gå. Han tog sina första steg i september, men han ramlade efter bara ett par dagar och lyckades vrida foten så illa att han inte kunde stödja på ena foten. Vi åkte in till sjukhuset som ville ge honom gips "ifall att"...Vi sa nej och efter ett par dagar blev det bättre. Men jag tror att incidenten gjorde honom lite rädd för att släppa taget och gå.
Nu har han i alla fall gjort det! Han går mer och mer och längre och längre! Han är så glad och stolt. Och vi med så klart!

torsdag 27 november 2014

Overaller är inte för alla

Det är väl inget nytt att många New York-bor är fasligt dåliga på att klä sig rätt för årstiden, speciellt vinter. Många skickar sina barn i gympaskor när det är minusgrader ute, ingen mössa och inga vantar. Jag blir chockad. Många gånger ser jag mammor och pappor som lämnar sina barn på skolan som själva är klädda i varm jacka och varma skor, medan barnen kommer i gympaskor och ingen mössa.

En grabb kommer i alla fall ordentligt klädd. Han har till och med overall. Som en annan lärare klagade på. Hon kunde inte riktig förstå varför en fyraåring hade overall, såna är ju bara för mindre barn. OCH de var så svåra att få på barnet, fortsatte hon. Skorna gick ju inte att få igenom...

Jag höll på att tuppa av! Jag förklarade att för det första skulle killen klara av att sätta på sig overallen själv. För det andra TAR MAN AV skorna innan man börjar dra på overallen. Sedan avslutade jag med att overall minsann är ett fantastiskt klädesplagg.

MVH,
Klädpolisen (Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder)

Follow by Email

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...