söndag 2 augusti 2015

Nästa gång vi "ses" är vi i Sverige!

Ja, det är dags för avfärd. Väskor packade, vi är mentalt förberedda på en lång resa på flyget med barnen och på en kall sommar i Sverige. Nu smäller det! See you in Sweden!


lördag 1 augusti 2015

Semester!

Igår var det sista dagen på jobbet innan semestern! Det kändes som om den dagen aldrig skulle komma samtidigt som den kom alldeles för snabbt. Verkar det helt logiskt? Nej, men det får duga!
Vi avslutade lägret med en regnsbågsvecka där vi firade regnbågens alla färger. Det blev en jättefin vecka med mycket roligt! Den sista dgen bestämde vi att tillbringa ute. Vi åt mellis, lekte i vattnet, hade lunchpicknick med saga och sedan bar det tillbaka till skolan eftersom flera barn bara har halvdag. Jag tog med mig dottern sista dagen för att få ett par extra händer när vi var ute så länge. Hon trivdes att vara hjälplärare kan jag meddela! Men det hade jag räknat med ;)
Spaghettiregnbåge

Regnbåge gjord av handavtryck

En av mammornad hade ordnat regnbågskakor till avslutningsdagen
Imorgon söndag far vi till Sverige och det är en del sista-minuten-saker som måste förberedas. Hårklippningar, inköp, packning, brunch med en granne, karatelektioner och städning så klart. Det känns alltid som en resa kommer alldeles för snabbt inpå :) Jag ser verkligen fram emot att få träffa familj och vänner snart!

söndag 26 juli 2015

Orange you glad I didn't say banana?

Nu är min ansvarsvecka på jobbet över, jag är visserligen medansvarig även nästa vecka, men då är vi ialla fall två i planeringen och inte bara jag! Det var en spännande vecka med mycket orange. Dock var det väldigt svårt att hitta orange att ha på mig. Jag fick gå och köpa mig en T-shirt i alla fall. Det hade ju sett illa ut om jag, som valt orange, inte ens hade nåt av färgen på mig! Å andra sidan målade jag tånaglarna i orange också!
Nu förstår vi varför färskpressad juice är så dyr!

Rött och gult överallt av karamellfärg

Vi gjorde "goop" genom att blanda majsmjöl och vatten.

Orange vatten som vi lade selleri i för att se hur vattnet tar sig genom stjälken.

Vi gjorde apelsinjuice, bakade morotskaka, gjorde apelsinskaltryck, kikare med orange "lins" och hade en massa experiment för oss. Det var riktigt roligt och jag är nöjd. Det var skönt att få "komma tillbaka" lite grann. Jag är ju "bara" assisterande lärare under terminerna. Här fungerar förskolor och skolor lite olika än i Sverige. I Sverige upplever jag att man arbetar mer i team medan här är det hierarkiskt. Det finns en huvudlärare som tar hand om planering och kontakt med föräldrar (alltså mail, problem som uppstår etc) och liknande. Sedan finns det assisterande lärare (olika många beroende på gruppens storlek) som hjälper till i klassrummet med allt från barnen till städning och liknande. Min skola försöker att gå från hierarkiskt till mer kollaborativt arbete lärare emellan. För vissa är det svårt (läs: min huvudlärare), men vi gör framsteg. Det är ju inte så att vi aldrig är med och bestämmer eller planerar, det gör vi så klart, men huvudläraren kör mycket sitt eget race och vill ha saker på ett speciellt sätt...Ibland blir det svårt att kompromissa, men vi har löst det oftast.
Jag och den andra assisterande läraren är väl lite mer äventyrliga och spontana medan huvudläraren är traditionell och gillar att planera in i minsta detalj.
Förhoppninsgsvis blir nästa år bättre eftersom vi arbetat tillsammans ett år nu och vi har blivit mer bekväma som ett team och som vänner.

Nästa vecka är alltså min sista jobbvecka innan semestern. Och om precis en vecka far vi till Sverige! Nu har jag hört deprimerande nyheter om att det är regn och kallt i Sverige! Vad är det som händer? Jag har väl inte tillåtit detta? Nu får ni se till att det blir ändring till vi kommer. Minst 20 grader och sol ska det vara den 3e när vi landar. Ni har en vecka på er att fixa eländet! Här kan man inte vända ryggen till ens en vecka förrän ni blir alldeles galna och skapar regn och oväder ;) Skärpning hörrni!

lördag 18 juli 2015

Swish!

För två veckor sedan lämnade jag mitt skoljobb för att ha "semester" några veckor (jobbade lite på mitt andra jobb, men ändå, inte de vanliga passen på 8.30- 17.45). På måndag är det alltså dags att gå tillbaka till skoljobbet igen. Swish! sa det visst! Vad hände där? Måndag och fredag hände...
Med andra ord är det dessutom två veckor kvar till Sverigeresan.


Igår for jag och ungarna till Central Park för att träffa en liten tjej och hennes mamma. Jag var flickans första barnflicka för två år sen, när jag var gravid med sonen. Hon var bara två månader då jag började ta hand om henne och idag är hon alltså 2.5 år.
 Vi har fortfarande kontakt, även om vi inte träffas så ofta (det är inte lätt med jobb, barn och pendling eftersom vi bor en timme ifrån varandra med tunnelbana och buss trots att det är samma stad). Det är alltid lika kul att ses och nu är ju våra barn i liknande ålder, det skiljer ju bara cirka sex månader. Dessutom har de samma initialer HGB! (Fast vi petade in ett E i sista stund)

Water!
Vi träffades i en lekpark i Central Park som heter Wild West. Den lekparken är nyöppnad efter att ha varit stängd ett år för renovering. Men vilken lekpark! kul för ungarna. Så klart hade jag inte gjort min research ordentligt och det visade sig att det fanns vattenspridare (som i många lekparker här under sommaren). Vi hade så klart inga badkläder med oss och jag som brukar ha med minst ett par tröjor och ett par byxor extra till sonen (ifall att liksom) hade på morgonen dividerat med mig själv och endast tagit en T-shirt med och lämna extrabyxorna hemma! Eftersom jag "alltid tar med i onödan"...Jo, tjena på den du!

Sonen, som älskar vatten, kunde inte hållas ifrån vattenspridarna. Han tjöt så snart jag tog ur honom ur vagnen och sprang helhjärtat in i vattnet och var dränkt inom några minuter. Han stod mitt i vattnet och skrek upphetsat "Water, water, water!!". Jag hade inte hjärta att ta ut honom. Så han fick springa runt och "go bananas" bäst han ville. Han torkade snabbt i solen och han fick spendera picknicklunchen i sin torra T-shirt och blöja helt enkelt. 


Nöden har ingen lag och lika glad var han för det. Byxlös åkte vi sedan hem med tunnelbanan. Sonen var byxlös alltså, inte jag om ni nu skulle tro det!
Byxlös son

Motvillig dotter på bild.



 Idag är det regn och solen är gömd bakom mörka moln. Vi ska till barnens kusin lite senare så det gör inget att det regnar. Sedan är det väl dags att börja skriva en packningslista...

måndag 13 juli 2015

Det är bara måndagar och fredagar nuförtiden

Jag svär, vad har hänt med veckans dagar? Det är ju bara måndagar och fredagar! Helgerna svischar förbi och veckodagarna likaså. Man är glad när det blir fredag och lika förvånad när det redan är måndag igen!
Det känns ibland som om jag befinner mig i ett parallellt universum.

I helgen var det full rulle. Vi for till New Jersey för att träffa min nya svenska vän K, hennes dotter A och make T. Vi tog tåget dit allesammans. Vädret var fantastiskt, lagom varmt, soligt, men inte så hög luftfuktighet. Tågresan gick ganska smidigt på vägen dit, vi åkte inte fel heller! K mötte upp oss på stationen, de bor nära så det var lätt att gå hem till dem. Eftersom de har en bakgård med barnpool tog det inte många sekunder innan alla tre barnen var iklädda badkläder och plumsandes i vatten medan vi vuxna försökte undvika att bli alldeles för nedblötta där vi satt bredvid! Det var inte alldeles lätt. Sonen var väl den som hade mest roligt, han är ju ett vattendjur som fullkomligt älskar vatten. Han passade verkligen på nu!
Vi hade en jättefin eftermiddag tillsammans! Barnen lekte så fint tillsammans och vi vuxna pratade, åt och hade det supertrevligt.

På seneftermiddagen tog vi tåget hem och vid tågbytet i Secaucus i New Jersey förbyttes familjetåget mot ett partytåg! Lördagkväll ni vet, och turistsäsong!
Tåget var så fullt att folk stod upp och trängdes i gångarna. Och med trängdes menar jag att vi var som packade sillar. Som tur var fick ungarna nånstans att sitta och jag var inklämd med vagnen vid en dörr. Det är en ganska kort resa ändå så det gick an!

Ungarna kom hem, trötta men glada och somnade ovaggade! En mycket lyckad dag med andra ord.
Som vanligt tog jag knappt några kort. Jag glömmer liksom bort när man umgås så där :)
På vägen hem tog vi lite buskort i alla fall


fredag 10 juli 2015

Lekplatshäng på jobbet

På många skolor här är det mycket fokus på barnen och inskolning, speciellt på privatskolor. I alla fall seriösa sådana. Den första skolan jag jobbade på var inte seriös. De hade ett inskolningsschema, som de sedan inte följde. Detta orsakade problem för personal och barnet ifråga. Min nuvarande skola tar inskolning på största allvar, vilket är bra tycker jag. Kanske kan jag tycka att det ibland blir något överdrivet, vad som är bäst för ett barn är inte alltid lätt att veta heller! Alla barn är olika och varje siutation är unik.

I alla fall. Varje år har vår skola en sammankomst på en lekpark i närheten för alla familjer som har barn på skolan till hösten. Det är en chans för oss lärare att träffa föräldrar och barn, speciellt de nytillkomna familjerna, och en chans för föräldrar och barn att prata med andra familjer i skolan.
Årets sammankomst skedde igår eftermiddag och eftersom jag var ledig från båda jobb passade jag på att ta med mina barn till träffen. Det var första gången de flesta av mina kollegor träffade mina barn också, vilket var extra roligt. Man pratar ju om sin familj, men får liksom ingen relation eftersom man oftast inte träffar varandras familjer. Som tur är har vår skola en väldigt öppen syn och barn är välkomna att spendera en dag med oss på jobbet om man skulle vilja. Under sommarlägret kom till exempel en kollegas tonåriga dotter under en hel vecka. N skulle också vara välkommen så vi får se om jag tar med henne en dag under sista veckan kanske.

Vi hade också tur med vädret igår. Hela dagen var det mulet och under morgonen regnade det en hel del. En timme innan vår lekparksträff började molnen sakta skingra sig och när träffen väl kom, sken solen till och med! Barnen skötte sig exemplariskt och vi hade en trevlig timme tillsammans med familjer och lärare.

Nu är det bara tre veckor kvar av arbete och sen bär det av till Sverige! Det går så himla snabbt alltså!

På väg till parken igår eftermiddag. Tunnelbanan är rolig tycker sonen!

tisdag 7 juli 2015

Sista-minuten-planer

I lördags firades 4th of July här i USA, årets största högtid då alla firar USAs självständighetsdag (Independence Day). 
Lika mycket som vi inte riktigt firar Sveriges nationaldag, lika lite energi brukar vi lägga ned på att fira 4th of July. För två år sen var makens syster här och vi åt lite mat. Jag var supergravid och ledsen för att dottern skulle åka med sin faster till Seattle och stanna i sex veckor.
Förra året var det jag, sonen och maken ensamma eftersom dottern ännu en sommar åkte till Seattle för att spendera ett par veckor. Sonen blev sjuk och vi fick besöka akuten. Han hade hög feber och det visade sig att han hade öroninflammation. 

I år hade vi inga planer alls. Gå till lekparken kanske. Äta vattenmelon. Storslaget. Till fredag eftermiddag (4th var på lördagen) då svågern helt apropå undrade om vi ville åka till en nöjespark i Pennsylvania. Nämligen Hershey Park. Hershey är ett stort chokladmärke här (ungefär som Marabou hemma i Sverige). De har en nöjespark med massa karuseller och även någon slags chokladtur om man skulle vilja. Staden vari detta ligger (staden heter Hershey!) är stolta över sin choklad. 
H testar att köra farbrors nya bil

Pennsylvania är stort och lantligt. Maken sa att det vi såg liknade Sverige ;)

Lite hus på vägen

En hage. Det var härligt att se all natur. 

Många fält på vägen

Staden Hershey där gator har namn efter choklad

Här var vi in. Vi var inte på museumet, men inne i affären.

Chokladavenyn!

Det tog drygt 4 timmar att komma till parken med bil. Vi får alla plats i svågerns nya bil. Trångt men hjärtligt. Det regnade mycket på vägen dit och det var väl nedslående! När vi kom till parken var det fortfarande mulet och under den första timmen regnade det av och till. Vi fick köpa snygga plastiga regnponchos. Vädret lyckades inte skrämma bort besökare alls. Det var ganska mycket folk. OM det varit en solig och varm dag skulle jag tro att det skulle blivit packat av folk. Lördagar är tydligen parkens största dag.

H var väldigt exalterad på vägen från parkeringen till parken. Man fick åka en slags shuttle för att det var en bit att gå från bilen till parken.

Som ni ser på bilderna var vädret inte fantastiskt. Jag och svägerskan hade linne på oss och det blev kallt. Så vi fick nödköpa en tröja och detta var den enda långärmade tillgänglig....

Denna bergochdalbana åkte dottern!
 Om ni undrar varför dottern inte är med så mycket på bild är det för att hon, maken och svågern var på egna äventyr. De åkte bergochdalbana hela dagen. Dotterns första! Hon älskade det. Maken åkte så mycket (och åkte en superläskig bana) att han aldrig mer kommer att åka sa han. Tyvärr måste ju nån åka med dottern från och med nu och ja, jag åker inte dalbanor längre! Så han får nog offra sig ;)


Sonen och kusinen hade roligt när de försökte få poäng för att få nåt pris. De ville inte gå därifrån!

N åker med sin farfar.
En levande chokladkaka!

En av affärerna på området

Så här trött är H efter en dag i parken. Helt slut.
Vi hade en toppenfin dag och kom hem glada och lyckliga. Dottern var helt uppe i molnen efter dagen! Vi kom mot New York igen just som de stora fyrverkerierna startade och vi hann se många vackra konstverk på den mörka natthimlen innan vi kom hem! Den bästa fjärde juli på länge.

fredag 3 juli 2015

Fyra veckor

Kan ni fatta att det är FYRA veckor kvar lite drygt innan vi landar i Sverige och får se familj och vänner för första gången på över tre år? FYRA veckor? Jag kan knappt bärga mig. Samtidigt är jag nervös så klart. Att flyga med sonen kommer inte att vara någon dans på rosor, det är jag övertygad om. Han är sprallig, rörlig och envis som synden. Å andra sidan flyger vi mot Sverige på natten så jag hoppas att han somnar på nåt sätt. Han har ju ingen egen sittplats denna gång (nästa gång måste han betala i alla fall, passar på nu när han är nästan gratis!)...Och samtidigt fasar jag redan för att säga adjö till alla fina människor när vi ska åka hemåt igen.
Jag saknar inte landet Sverige så mycket längre, men jag saknar alla mina nära och kära. Det är därför vi åker. Falukorv, lösgodis, prinsesstårta och natur i all ära, det ordnar sig alltid med det, men att vara ifrån mina fina syskon, syskonbarn, föräldrar och vänner - ja, det är det allra svåraste.

De här veckorna kommer att flyga fram. Samtidigt som jag vill att det ska gå snabbt vill jag heller inte att det ska gå för snabbt. Dels för att då är sommaren och semestern snart över, och dels för att då kommer de tre veckorna också att gå snabbt och vi måste fara hemåt igen.
Ett evigt dilemma det där med tid alltså. Varför kan man inte bara stoppa tiden när man vill eller stanna den om man behöver? Det skulle väl vara nåt? Kanske är det någon där ute som filar på det redan? Vem vet!

Nu är jag ledig från sommarlägret där jag jobbar ett par veckor, men är fortfarande barnflicka på seneftermiddagarna. Det känns nästan lite som semester ska jag erkänna. Ganska skönt att jobba två timmar om dagen (även om ens plånbok inte direkt växer utav att ha det så) istället för 9-10!

Hoppas ni har en härlig sommar så här långt!

måndag 29 juni 2015

Äntligen sommarlov

Sommarlovet har varit efterlängtat kan jag tala om. Den sista drog sig liksom fram. Det blev svårare och svårare att vakna på morgonen för både mig och dottern. Att dottern nu har sommarlov betyder att jag får en lugnare morgon när jag gör mig klar för jobbet. Bara EN lunch att förbereda, bara mina kläder att oroa mig för, inga lappar som ska skrivas under eller lämnas in, inga läxor att fixa (sommarläxa, men nu har hon ju hela dagen på sig istället för nån timme när hon kommer hem)...Jag ser fram emot att få käka frukost på morgonen igen! Det har jag inte hunnit under skolåret. Ibland kommer jag till jobbet och känner att magen är tom och undrar varför. Sen kommer jag på att jag faktiskt inte fick i mig nåt innan jag gick hemifrån.

Dessutom kom dottern hem med fantastiska betyg. Ja, här får man betyg från förskoleklass. På gott och ont. Vi brukar säga till dottern att de bara betyder att Ns lärare visar oss vad N behöver öva mer på så att vi vet hur vi ska kunna hjälpa henne hemma. Och N har jobbat hårt under året, verkligen. Hon kom hem med högsta betyg i alla ämnen. Än så länge älskar hon skolan och att lära sig. Hon älskar att läsa och har nyligen börjat läsa tredje boken i Harrpy Potter-serien. Varje kväll läser hon en timme eller mer. I avslutningspresent fick hon en Kindle läsplatta av sin farbror som hon nu är tokig i. Bara tanken att man kan ladda ner många böcker är fantastisk tycker hon!


 För mig är det fortfarande 5 veckor av arbete som gäller innan jag får lite ledigt och vi far till Sverige!

lördag 27 juni 2015

Gloria

Häromveckan städade vi ganska rejält hemma. Det känns som om vi hamnar efter hela tiden, med barn, jobb, läxor, matlagning, så kommer liksom städningen sist på nåt sätt. Förutom det allra mest nödvändiga givetvis. Jag har funderat på att helt sluta städa till barnen är typ arton. Jag plockar undan och går in i sovrummet för att lägga in en borste eller nån leksak och när jag kommer ut fem sekunder senare är det en drös med saker framdragna igen...Bara att börja om. Sonen är fenomenal på att stöka till. Han är högt och lågt, mest högt faktiskt.

I alla fall så slängde jag en planta vi hade i fönstret eftersom det såg lit vissen ute (alltså den var helt torr och krispig liksom). Efter en stund kommer dottern.
- Mamma, var är Gloria?
- Eh...Gloria? Vad pratar du om?
- Ja, min planta i den rosa krukan.
Ridå. Hon hade alltså döpt alla plantor. Och nu hade jag mördat Gloria.

En minut senare fick jag ett sms på telefonen så jag tar upp den och skriver ett sms tillbaka. Varpå dottern utbrister irriterat:
- Oh, great! Now you are putting this on Facebook and Instagram too!

Ungar alltså!

lördag 20 juni 2015

Sommarläger

Här i USA, i alla fall på många ställen i landet, är det många barn som går på sommarläger. De flesta föräldrar har två veckors semester eller mindre varje år och med tanke på att sommarlovet är över två månader långt är det svårt att få ihop för många familjer. Därför är det populärt med sommarläger. Om ni nu går och inbillar er att det är billigt och bra, i stil med svenskt fritids, kan ni helt enkelt bortse från alla de tankarna. Många läger kostar tusentals kronor per vecka. Så klart finns det också viss ekonomisk hjälp att få beroende på vilket läger, men det är långtifrån alla som får det. Det finns, i alla fall i New York, läger som är nästan gratis för barn (för att hjälpa de allra fattigaste), men oftast är de inte ultimata (personaltäthet, utbildning av personal, läge där lägret är etc). Det finns också läger som tar barnen utanför stan till lägerplatser med sjöar, pooler och liknande. De flesta läger håller till vid skolor som är stängda under sommaren, eller i parker i närheten. Inte som man kanske ser på film där man bor i stugor under flera veckor och badar och springer runt i skogen. De finns också, men just här är det vanligare med dagsläger.
Lånad från jessicashaven.com


Vår skola (där jag jobbar) har också sommarläger. Barnen är i förskoleåldern, runt 3.5-5 år, och de flesta barn har gått på skolan under terminerna. Det kommer två barn utifrån som aldrig varit hos oss. Under veckan som var har vi gjort iordning rummet för lägeraktiviteter. I år ska vi ha tema färger och varje vecka kommer att ha en tillägnad färg som vi koncentrerar oss på. Jag har aldrig jobbat på ett sommarläger förutom en vecka under någon sommar då jag jobbade på ett turistmål i Sverige. Då var det lite äldre barn. Jag har i alla fall hört att det är roligt. Vi går ut mycket så klart eftersom det är sommar och här i New York har många lekplatser vattenspridare och liknande eftersom det blir så varmt. Så barnen får ha på sig badkläder och leka i vatten!

Vårt klassrum blev i alla fall rent och fint. Vi har många djur i klassrummet. Vi har så klart vår klasskanin som helt enkelt heter "Bunny" och så har vi fiskar, en eremitkrabba och ett akvarium med massa sniglar.



Jag ska hålla i veckan med färgen orange, så har ni några bra idéer på mellanmål med orange tema eller aktiviteter så är ni varmt välkomna att dela med er! :)

söndag 14 juni 2015

Mer svenskt och bloggtips

För snart två år sedan bestämde jag och Anna. som skriver "My bite of The Big Apple" att vi skulle träffas för första gången. Men med en liten bebis hemma, lilla H som var ganska nyfödd, blev det svårt att få till. Förra våren var det både sjukdom och en stukad fot (Annas fot! Sån himla otur det var!) som satte käppar i hjulen. Det har alltså inte varit en lätt sak att träffas! Som tur är kommer Anna relativt frekvent och i höstas fick vi till en snabb träff mellan jobb. Jag fick träffa både Anna, men även Eva, som skriver bloggen "People in The Street". Vi träffades på en diner och snackade en stund, drack kaffe och hade det väldigt trevligt.

Igår var det dags igen. Anna befinner sig i New York än en gång och vi fick till en träff igen! Kan ni tro! Inga sjukdomar, inga stukade ben och bara massa solsken (till slut!). Vi mötte upp vid tunnelbanan där vi bor i The Bronx och vi gick en sväng först och sedan åt vi en brunch på ett diner. Riktigt god Lox Benedict som seriöst höll mig mätt till middagen, något som är ytterst sällsynt. Jag är en sådan som blir hungrig med jämna mellanrum. Och med jämna mellanrum menar jag ett par timmar.

Vi satt och snackade i några timmar och hade det mycket trevligt! Så himla roligt att få prata svenska. Ens modersmål är verkligen viktigt tycker jag. Jag pratar så klart svenska med mina barn, men det blir inte samma sak. Dels svarar i alla fall N ganska ofta på engelska, fastän hon kan svenska, dels är det ett helt annat intellektuellt utbyte att prata med en vuxen. Ni fattar ; )

Dessutom är ju Anna väldigt, väldigt trevlig att umgås med! Om ni vill kan ni gärna kika in på hennes blogg också, speciellt om ni är intresserade av New York och att resa. Den är mycket välskriven och det ligger många timmar bakom de vältänkta och välformulerade inläggen!

Här skulle jag lagt in alla bilder som jag (inte) tog...


fredag 12 juni 2015

Spiraler spiraler

Sista veckan för barnen på skolan (under sommaren kommer några att gå på vårt sommarläger, men de flesta försvinner till andra läger, resor och senare i höst till andra skolor) och vi lärare har pysslat med att sätta ihop en årsbok att ge dem. Det var inte lätt och inte gjort i en handvändning direkt. Vi har pysslat personliga sidor åt barnen, åt lärarna, knåpat ihop massa bilder från allt vi gjort under året och sedan satt ihop dessa 22 böcker med spiraler i ryggen. Det tog lite tid! Men nu är det klart!
Nu ska vi njuta av de sista tre dagarna med barnen. Avslutning och sedan förberedelser inför sommarlägret som börjar om en vecka.

Hoppas ni har det bra!

söndag 7 juni 2015

Sveriges Nationaldag

Den startade ganska träligt, med regn och lite kyla, men avslutades med solsken och värme!
Vi hade en picknick planerad med en svensk tjej K (och hennes dotter A) som bor på andra sidan Hudsonfloden, och vi fick helt enkelt styra om till ett café i närheten istället. Det var första gången vi träffades faktiskt, lite som en blind date ; ) K tog modet till sig och mailade mig för några veckor sedan och på den vägen är det! Hennes dotter är dessutom i samma ålder som N, vilket också var alldeles strålande. De hade fantastiskt roligt tillsammans medan jag och K kunde prata om ditten och datten och lära känna varandra lite mer. Lillebror hängde med oss så klart och han uppförde sig hyfsat lugnt i alla fall. Det är alltid svårt att veta med honom. Han är både högt och lågt ibland och har ett jäkla humör. Men all in all så gick det bra med honom ända till slutet då han var så trött. Han satt i vagnen på väg hem alldeles tyst och stilla. Rörde knappt en fena. Det är ett bevis på att han var helt slut.

Vi hade en underbar nationaldag i parken med K och A och vi hoppas på fler träffar snart! Inte nog med att de bor nära (i New York-mått mätt), så bor de också ett stenkast från ett IKEA. Vilken lyx! Så kanske att det blir en resa tillsammans till Moderskeppet så småningom! Det skulle sitta fint det med.
Jag vill inte lägga ut några bilder på A då jag inte frågat om lov, men här är några bilder på mina små från gårdagen:

Notera svenska flaggan på armen! Och så Pippi så klart.

Klättra är det bästa som finns


tisdag 2 juni 2015

Två månader

Om nästan exakt två månader sitter vi på ett plan till Sverige. Just nu känns det helt overkligt. Jag ser fram emot det så mycket samtidigt som jag redan nu fasar över avskedet när vi åker hem. Säga hej då till familj och vänner. Hur var det nu? Leva i nuet? Jag hatar avsked.

Det finns många utlandssvenskar som säger att de inte har nån hemlängtan. Att de är helt acklimatiserade i sitt nya land. Och så i nästa mening framgår det att de åker hem flera veckor varje sommar! Klart att de kanske klarar sig utan längt mer än  andra (som jag) som åker tillbaka ungefär vart tredje år....

  Jag saknar nog inte Sverige längre, utan det är familjen som lockar och som jag saknar ruskigt. Att inte få se min systerdotter och systerson växa upp på nära håll, att inte få se mina barn leka med dem regelbundet. Och ska jag vara ärlig så hugger det ibland i hjärtat när vi på Skype pratar med syskonbarnen och de är hos morfar och har det roligt. Något som mina barn inte får uppleva på samma sätt....

Men snart är det tre veckor av familjemys och kanske så mycket mys att man hinner tröttna på varandra  ��

Follow by Email

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...