fredagen den 18:e april 2014

Kanske lite semester på det här så?

Det är påskvecka här och påsklov för fulla muggar. Vi försöker hålla oss aktiva på olika sätt. Playdate i måndags i parken, lite påskpyssel under en regnig tisdag, biblioteksbesök igår onsdag och så ett besök till den botaniska trädgården idag torsdag.
Pyssel!

Ända sedan helgen har temperaturen gått stadigt nedåt och besöket i trädgården var inte lika behagligt som vi hade hoppats. Vi lånade svågerns bil och vi passade också på att låna barnens ettåriga kusin som fick följa med på tur ner till Brooklyn över dagen.
Allt har ännu inte börjat blomma, men vi fick se lite körsbärsträd i blom och andra vårblommor i alla fall. Skönt att komma ut lite! Och hörrni, om jag någonsin börjar snacka om att skaffa ett tredje barn - ni har tillåtelse att stoppa mig! Det känns helt okej att stanna på två barn, bara så ni vet. Trots att kusinen inte på långa vägar är jobbig, så är det verkligen ingen dans på rosor med tre små barn...

Under ett körsbärsträd

Väldigt fint är det, om än kallt.

En konstutställning. Ser ut som ett fågelbo?

Även H var med :)

I den japanska trädgården med damm.

Japanska trädgården.

Trötta barn efter en lång dag i bil och trädgård. Dags för Bolibompa!
Imorgon ska det bli lite varmare och kanske blir det ett besök till parken på eftermiddagen. Imorgon bitti är det dags för andra träningen i den mammagrupp jag är med i (och springer för att samla pengar till cancerforskning)...3 km ska vi springa imorgon. Yay...

måndagen den 14:e april 2014

Tänk om..

...tänk om New Yorks sommar kunde vara som de fantastiska dagarna vi hade i helgen? 20-25 grader varmt, en lätt varm bris, lagom stark sol och massa härliga skratt! Lördagen bjöd på besök från den lilla tjej som jag satt barnvakt åt förra året (och hennes mamma så klart). Tänk att jag träffade henne första gången för snart ett år sen, då hon bara var 2.5 månad gammal. Nu är hon över ett år! Det var verkligen roligt att få krama om henne lite grann. Vi gick så klart till parken en stund, gungade med de små, pratade och hade det väldigt trevligt allihop.

I söndags blev det en längre tur till parken. Till och med lilla H, som vanligtvis inte brukar sova längre stunder i vagnen, passade på att ta en lång lur i det fina vädret. Storasyster trivdes som fisken i vattnet och sprang hit och dit och lekte. Både ensam och med andra barn. Solen sken så underbart. Jag tror till och med att jag fick lite färg!

Gungan är himla rolig!

Träden börjar bli gröna.

Tänk att pinnar är så roliga att leka med :)

En sån där bil kanske man skulle skaffa och glida runt i?

Barfotaväder till och med!
Den här veckan och halva nästa vecka är N ledig från skolan. Vi har planerat in lite aktiviteter de dagar som vädret tillåter (så klart blir det något kallare och en dag med regn, men annars ser det strålande ut) och så mycket slappa så klart. Det är man värd när man har lov (och även vi föräldrar som slipper vara uppe före tuppen varje vardagsmorgon!)

fredagen den 11:e april 2014

The View - rapport!

Så var mina 15 min of fame över. Så snabbt det kan gå egentligen! Enligt maken kom vi med på bild i TV lite snabbt i alla fall. Ingen inzoomning, men lite panorama med kameran i alla fall. Alltid något!

Jag och mina tre medbesökare på showen kom dit precis i tid. Så är det ofta med amerikaner. Det planeras och tänks ut när, var och hur och sen blir det ändå 30 min senare. Jag har börjat vänja mig, även om jag själv är väldigt svensk fortfarande och kommer gärna 15 minuter före utsatt tid. Ja, jag är en aning tidspatetisk. I alla fall. Vi fick gå en bit från vår parkerade bil på Manhattan eftersom vi misstagit adressen något. Trots det kunde vi, med småspring på höga klackar (jojo, klackar hade jag minsann också på mig! Dra efter andan ni! De var dock inte väldigt höga, men för mig, som bara befinner mig i sneakers 99% av tiden, kändes det som enorma stilettklackar!), hann vi preciiis i tid. Vi fick vänta i en hall ca 15 minuter innan VIP-gästerna ropades upp (Vi alltså) och fick åka upp i en hiss till studion.
Studion var mycket mindre än man skulle tro, när man ser showen på TV, men på så sätt kom man också närmare programledarna. Som också visade sig vara mycket mindre i verkligheten än på TV! Vi fick sitta på tredje radenm väldigt nära scenen alltså. Maken såg programmet och sa att han såg att kameran flög över mig och mitt sällskap. Lite roligt!

I alla fall fick vi inte ta kort med våra mobiler för de skulle vara avstängda. Att ta foton var inga problem annars, om man hade en vanlig kamera! Vem bär en sån med sig nuförtiden? Tyvärr hade ingen i mitt sällskap en vanlig kamera med sig så vi fick endast ta kort precis innan vi skulle lämna studion, när alla programledare gått ut. Typiskt!

En selfie innan jag träffar mina medbesökare
Inne i studion
På inspelningar finns det såna här uppvärmare som kör lite skämt och grejer med publiken så att den kommer i rätt stämning. Vår komiker hette Tom och var faktiskt väldigt rolig och duktig!
Under texten "The View" kommer gäster och programledare in.
När vi kom in i studion fick vi en flaska med äppeljuice och en påse med snacks. Jag var väldigt törstig så det passade alldeles utmärkt. Snackset tog jag med hem till maken (fast jag smakade en bit eller två ska jag väl erkänna. Maken och jag är överens om att det måste innehålla nån slags drog, för det var beroendeframkallande!) Dessutom fick vi en DVD-film, en film som kommer ut nu i dagarna, "August - Osage County" med Meryl Streep och Julia Roberts i huvudrollerna. Den ska vi se så klart!

Den stora gästen i programmet var Denis Leary, skådespelare som bland annat varit med i serien "Rescue me", filmerna om Spindelmannen och nya filmen "Draft Day" med Kevin Costner. Denis Leary visade sig vara väldigt rolig och underhållande dessutom.
Plötsligt, i en reklampaus smyger det in en man med mörka kläder och mössa och alla blir alldeles till sig. Mannen är Samuel L Jackson!


Han sätter sig dock i publiken eftersom det är hans fru LaTanya (som är skådis på Broadway och har en ny pjäs på gång med Denzel Washington) som ska bli intervjuad. Han sitter en rad framför mig och jag skulle kunna ställa mig upp och luta mig över och röra vid honom, så nära är han. Funderade på att rycka av honom toppluvan som en souvenir, men jag vet inte om det skulle vara så populärt?
De riktade kameran mot honom också och frågade några frågor. Det var roligt!

Sam med frugan LaTanya
Whoopie Goldberg, som är en av programledarna, är en väldigt vänlig själ, väldigt genuin och trevlig. Svarade gärna på frågor då hon hann och var väldigt naturlig. Likaså Sherri Shepherd. Eftersom hon hade en vän i publiken som satt framför oss kom hon över till vår sida och pratade med vännen. Vi passade på att presentera oss och prata lite snabbt innan hon var tvungen att gå tillbaka.
Jenny McCarthy var väl vänlig hon med, men inte på samma sätt. Inte lika genuint. Barbara Walters är ju över 80 år (går i pension om en månad) och hon var liten och fragil, men jag har hört att hon är väldigt snäll och vänlig även utanför sitt arbete. Just idag var hon upptagen med att prata med producenter etc. Gästprogramledare var Greg Anthony, en fd basketspelare. Tydligen en duktig sådan. Jag har ingen aning för jag kollar inte på basket alls...

Det var en mycket trevlig upplevelse och helt klart värt den morgon det tog att vara med i publiken!

Här är ett avsnitt från februari i år så ni kan kika lite snabbt bara.


tisdagen den 8:e april 2014

Problem!

Det första maken frågade när jag sa att jag skulle gå som publik på torsdag var: Men, vad ska du ha på dig? Maken är ju min stylist kan man säga. Utan honom skulle jag glida runt i T-shirt och mysbyxor hela dagarna. Nä, nu skojar jag. Ibland skulle jag nog också ha jeans på mig. Jag har noll intresse för mode och kläder. Intresset ligger nog till och med på minus. Så spännande tycker jag att kläder är.
Jag har ännu inte införskaffat några större storlekar, jag är inte nere på min matchvikt ännu (den jag hade innan graviditeten alltså), så jag skulle behöva några tillägg i garderoben eftersom det lär dröja ett litet tag till innan matchvikt nås. Sist jag "shoppade" kläder var när jag var höggravid, jag kanske inte ens var höggravid ännu (jag var stor som ett hus redan i femte månaden typ så allt efter det räknar jag som höggravid) när jag tänker efter. I maj var det nog. Förra året. Så ofta handlar jag kläder. Aldrig med andra ord.

Så idag tog jag mig kragen och gick ut och letade efter kläder i flera timmar. Provade plagg på plagg men icke. Jättesvårt! Skor hittade jag minsann. Massor med skor. Som jag också behöver, men inte lika akut. De fick jag ställa tillbaka på hyllan igen. Kläder var det! Inte skor!
Till slut, efter en miljon ombytning och speglingar hittade jag en "färgglad" skjorta och ett par mindre färgglada byxor. Tydligen ska det vara färgglatt när man sitter i publik. Det ser bra ut i kameran. Jag kommer alltså att se ut som en turkos liten boll i publikhavet. Ni vet ju att kameran också lägger på 25-30 kg. Har jag hört ryktesvägen. Bara så ni vet.
Hittade tyvärr inte detta. Då hade jag slagit till på en gång.

När jag kom och beklagade mig för maken, att det är så svårt att hitta kläder och att det nog är lika bra att jag går ned de där extrakilona illa kvickt eftersom inget sitter särskilt bra, lyfte han bara menande på ögonbrynen och påpekade att det inte spelade nån roll vilken vikt jag har/hade, jag hittar ändå aldrig nåt jag är nöjd med. Touché!

måndagen den 7:e april 2014

Det blev en spännande helg och en kommande spännande vecka

Ja, det blev visst strömavbrott igår kväll. Helt galet. Det är verkligen inte ofta det händer. Sist var under superstormen Sandy och då var elen borta en vecka. Det var väl lite väl länge. Igår försvann elen vid nio på kvällen och kom tillbaka nån gång mitt i natten. Jag satt och skrev ett blogginlägg och ja, det gick ju inte att fortsätta med det. Istället tog jag fram min Kindle (läsplattan) och läste på en bok i några timmar! Perfekt, eftersom den lyser upp sidorna och man kan läsa riktigt bra (lite jobbigt att läsa i skenet av bara värmeljus annars).

Våren har äntligen kommit för att stanna (även om vissa dagar är något kyliga fortfarande). Vi gick till parken både lördag och söndag eftersom vädret tillät. Uppåt 15 grader var det, men med lite kyliga vindar. Inget hinder för en svensk direkt. Sonen fick till och med testa gungan för första gången och han älskade det. Mycket skratt eftersom det kittlade i magen.
Jag hittade en del påskliljor faktiskt (Monica! De finns!)

Lite påskpynt i trädgårdar.

Idel sol och inga moln!

H ville inte posa som storasyster gjorde...

Mycket skratt blev det när han for fram och tillbaka! Kan ni förstå att han blir 7 månader på torsdag redan?
I fredags fick jag dessutom ett roligt sms! Mamman till en av Storasysters vänner skickade ett meddelande och frågade om jag skulle vara intresserad av att följa med och vara publik till en talkshow som kallas "The View". Programledare är bland annat Whoopie Goldberg och Barbara Walters. Programmet sänds live varje vardagsmorgon och är väldigt populärt. SÅ populärt att det brukar ta TVÅ ÅR att få biljetter för att sitta som publik. Jag skrev så klart att jag kommer! På torsdag morgon beger vi oss alltså ner till Manhattan och studion och ska sitta i publiken. Så himla spännande! Undrar vilka gäster som kommer?

Whoopie är en favoritperson för mig!

torsdagen den 3:e april 2014

Ta mej tusan

Om inte våren faktiskt har kommit? I förrgår var det vårjackeväder men eftersom jag lider lite utav "vårskräck" (definitionen av denna är: rädd för kallt vårväder och onödigt kalla vindar i håret) så svettas jag gärna in våren med tjockjacka och mössa. Bara för att. Visserligen var jag ut på morgonen och sprang, men med långärmat och när man springer blir man ju väldigt varm till slut.
Fönstret på vårt vackra bibliotek. Bild från "The very hungry caterpillar"

När jag hämtade dottern var så pass varmt (plus att jag kutar runt med barnvagn i uppförbacke i ca 20 minuter för att ta mig till dotterns skola) att jag faktiskt lade mössan hemma. Vilket framsteg! Det värsta nu är att man måste fixa till sig i håret när man ska ut...Känns väl så där. Man blir lite lat när man är mamma"ledig". Bara slänga upp håret i en hästsvans. För att vara ärlig ser jag inte så bra ut i hästsvans, mycket snyggare med håret utsläppt. I-landsproblem nummer en miljon är då att eftersom jag oftast har hästsvans hemma får håret konstiga "bulor" när det är utslaget och måste fixas till med lite plattång. Minst. Ja, ni ser. Vilka dilemman man lever med!
Lilla H som försöker ta kameran när jag tar bilder. Så klart!

Vårig mat. "Kräkset" på bilden är grötplättar som intas med mango och jordgubbar. Riktigt gott om jag får säga det själv.

Förutom att det är vår är jag inne på dag 4/31 med träning och på schemat stod det visst yoga. Jag har inte yogat denna kropp på 1.5 år eller mer så det var spännande. Som tur var tog jag en välkänd yogavideo som jag kört många gånger tidigare (Blossoms fitnessyoga) som jag kan utan och innan. Trots det var det ganska tufft med vissa ställningar. Det märks att musklerna förtvinat något under mitt träningsfria år...De kommer sakta men säkert tillbaka. Tror jag.

Och så var det viss fredag imorgon igen. Hör och häpna. Om en vecka är det dessutom påsklov för dottern som blir hemma 1.5 vecka. Jag hoppas på fint väder den veckan så att vi kan vara ute mycket i parken. Ta med lite varmt te, barnvagn och barn och sen kanske introducera sonen till barngunga till och med? Jag funderar också på att bjuda hem deras lilla ettåriga kusin en dag för lite lek och skoj medans hans föräldrar jobbar och studerar. Det får bli så tror jag!
Dottern i parken i helgen. Gungor är alltid en favorit!

måndagen den 31:e mars 2014

April, april

Idag startade min aprilutmaning. Det är inte april ännu, officiellt, men idag är det måndag och som ni vet börjar ju allt nytt på måndagar. Ny diet, nytt liv, nytt jobb. Whatever. Allt börjar på en måndag. Min utmaning går ut på att träna ett träningspass varje dag under hela april. Eftersom jag startade idag blir det alltså 31 pass på lika många dagar.

Jag kommer att blanda pass hej vilt, men försöka se till att muskelgrupperna hinner med lite återhämtning också. Den första veckan, som startade idag, ser ut som följer:

Måndag:
- HIIT (High Intensive Interval Training, dvs ett kort explosivt träningspass på 12-20 minuter med hög puls) fokus på ben. Plus långpromenad.

Tisdag:
- HIIT, fokus överkropp. Promenad

Onsdag:
- Löpning 45 min - 60 min. Promenad

Torsdag:
- Yoga till Blossoms video. Ca 1 timme. Första yogan på hundra år. Promenad.

Fredag:
- Löpning plus lite styrka. Promenad. (Från och med nästa vecka är det mammagruppsträningen som sker på fredag morgon)

Lördag:
- HIIT med fokus helkropp. Promenad.

Söndag:
- Yoga. Promenad.

På söndagar utväderar jag den passerade veckan och planerar kommande vecka. Det känns både roligt och spännande. Det var två år sen jag hade en liknande utmaning och det är verkligen på tiden att jag har en till! Jag började träna igen för lite mer än en månad sedan och jag känner att styrka och kondition kommer tillbaka ganska snabbt. Det känns bra att veta att takterna sitter i. Jag tar det fortfarande lugnare än jag skulle gjort före graviditeten eftersom jag vet att jag ÄR svagare nu än då. Har man inte tränat ordentligt på mer än ett år, är risken stor för skador och nåt sånt vill man ju inte råka ut för!

2010 vid tjejmilen. I will be back! Kanske inte sommaren 2014, men sommaren 2015. 

söndagen den 30:e mars 2014

Musik och böcker

I tisdags fick vi komma på avslutning på Storasysters skola. Skolan har köpt in ett program som kallas Little Orchestra Society vars musiklärare och musiker har kommit till skolan under 16 veckor och arbetat med barnen på olika sätt. De har pratat om instrument, om vad musiken betyder (dur, moll etc) och de har även fått komponera egna verk som de nu skulle visa upp. Dessutom har de genom denna orkester fått möjlighet att åka på flera konserter runt om i staden och lyssnat och sedan diskuterat musiken och skådespeleriet (vissa konserter har varit som musikaler). Storasyster har tagit till sig mycket av det de lärt ut och har pratat en del om det hemma. Det var därför extra kul att få komma och lyssna på lärarna och sedan höra några av barnens verk!

Här är orkesterledaren framför de två klasserna.

Vi fick lyssna på cello, gitarr, violin och trumpet och så barnens fina röster så klart. Som alltid är barnen ivriga att visa vad de kan och går helhjärtat in i det hela! Det var verkligen roligt att få se och höra.

I helgen har det istället handlat om böcker. Det regnade hela dagen igår och då passade det bra att kila till biblioteket som ligger alldeles nedanför backen i princip. Det är ett himla barnvänligt ställe med mycket barnböcker och mycket plats. Vi var där några timmar. Jag letade också upp en bok som jag tänkt att jag skulle låna länge. "Stora Vänliga Jätten (SVJ)" av Roald Dahl. När jag gick i årskurs två läste vår lärare denna högt för klassen och jag kommer ihåg att jag verkligen gillade den. Tack och lov hittade jag boken på en gång och ikväll har vi läst flera kapitel tillsammans. Nästa projekt kommer att bli "God natt Mister Tom" tror jag. Den lästes också högt för mig i någon årskurs på grundskolan. En sån där bok som fastnar.
     När jag läste till lärare fick vi komma ut på verksamhetsförlagd utbildning emellanåt. Den allra första VFU jag kom ut på var faktiskt hos min gamla lärare från mellanstadiet. Jag hade henne som handledare den gången. Och gissa vilken högläsningsbok de hade börjat på då jag kom? Jo, "God natt Mister Tom" så klart! Då kändes det lite extra roligt att få sitta framme vid katedern och läsa högt för klassen.

Precis när jag skulle ta kortet lutade sig N och pussade på lilla H. Hon är en fin storasyster.

fredagen den 28:e mars 2014

Amerikanska fenomen del 4?

Före jul hade jag en "serie" om amerikanska fenomen och jag vette tusan har många inlägg jag hann ha om detta. Jag tror det blev tre. Jag gissar på det. Detta blir alltså inlägg/ämne nummer fyra. En jämn och bra siffra!

I detta inlägg tar jag upp "Amerikanska Original". Det finns många människor här i USA, ungefär 350 miljoner, och väldigt många är så kallade original. Speciellt här i New York City. Det finns många som säger att New York inte är Amerika och på många sätt är det sant. New York är en så kallad "melting pot" där folk från hela världen huserar. Över 800 olika språk pratas här i stan, 20% av befolkningen pratar väldigt lite engelska eller ingen alls. 36% av New Yorks population är utlandsfödd. Och varje år besöker 47 miljoner turister staden. Det är fantastiskt med tanke på att NYC har lite under 9 miljoner invånare.
Med denna fakta i bakfickan kan man kanske förstå varför det är svårt att jämföra NYC med en större stad i mitten av amerika, i landets hjärta. Det är svårt att slå 800 olika talade språk (och minst lika många olika kulturer).

De original jag pratar om, ni vet, är de människor som kanske står ut lite grann, är lite "speciella". Inte på ett dåligt sätt, inte alls, men de märks. Tydligt och klart. Många som vill göra ett så kallat "statement" på olika sätt genom klädstil, levnadsstil och liknande. Det finns en hel del här i New York och här kan egentligen inget vara för galet. Jag har sett väldigt mycket under mina år här. Och allt beror på var i stan men befinner sig.

Jag har sett en man med hemgjord aluminiumhatt på huvudet snurra runt och dansa på tunnelbanevagnen, folk som har hela kroppen tatuerad (alternativt piercad på alla tänkbara ställen), folk som sjunger högt medan de lyssnar på musik i hörlurarna (utan att bry sig om vem som hör, oavsett textlåt), de som spelar musik högt på gatan från mobiltelefon (vem behöver hörlurar när man har högtalare?), en 80-årig man i bombarjacka i bil med nedvevade rutor spelandes hiphop, folk som bär hunden i handväskan (de finns faktiskt! inte bara på TV!) eller i barnvagn (ja, hundar i barnvagn), folk som går barfota mitt i stan, en naken cowboy på Times Square, you name it, man träffar på allt och alla här i stan om man är här tillräckligt länge.

Ett original på tunnelbanan med amerikanska flaggan i högsta hugg
Sist var för några veckor sen när jag gjorde ett Collegeprov på ett college i närheten. På väg hem stod jag och väntade på bussen när en högljudd ganska stor medelålders man och hans bekant ställde sig snett bakom mig. De pratade högt om något jag jag svär, han yttrade motherfucker vartannat ord under hela tiden han pratade. Han var i gott mod dock, luktade lite alkohol, fastän klockan var strax före lunch bara. Hans bekant försvann så småningom på en annan buss. Eftersom han ville fortsätta prata med någon började han snacka högt med en äldre kvinna som stod och väntade på bussen. Med ett leende klagade han på de "lata busschaufförerna" som aldrig kom i tid med bussen (men när bussen väl kom hälsade han leende och glatt på busschauffören som en gammal vän) och fortsatte med att om han var borgmästare i staden skulle han ta hand om problemet minsann. Vidare skulle han sen se till att bli guvernör, senator och sedan arbeta sig vidare upp till president. Då skulle han ta hand om problemet Ryssland och också se till att hans amerikanska folk var tryggt. Han deklarerade detta högt och tydligt. När bussen så kom, var det mestadels kvinnor som väntade på bussen, och trots att han hade käpp (och vi skulle släppt på honom först för att vara vänliga) ställde han sig bakom oss kvinnor och sträckte ut armarna i luften och sa:

- Go my American sisters, I will protect you!

Det kändes lite trevligt att bli kallad "American sister", lite viktigt så där. Jag undrar hur många av oss som stod där var infödda amerikaner? Kanske ingen? Men det gör inget. Vi är ju alla amerikaner på ett eller annat sätt...

tisdagen den 25:e mars 2014

Det här med att följa recept

Jag älskar att leta recept på mat och efterrätter på nätet! Det är lite utav en hobby kan man säga. Jag hittar väldigt många goda recept och sparar massor med sidor som "bokmärke", för att ha "senare" när det "passar". Ja, ni vet. Tidigare sparade jag mycket från olika mattidningar och klistrade in (eller skrev av) i en fysisk receptbok. Det gör jag inte längre.
Nu sparar jag på "favoriter". I mina favoriter huserar bland annat "Marockans kikärtsgryta", "Godaste kladdkakan", "Spaghetti squash primavera" tillsammans med "Ingefärsscones" och "Rocky Road Brownies". Även "Cupcakesemlor" och "Citronrutor" ligger där inne och trycker. Emellanåt måste jag gå in och rensa bland favoriterna eftersom listan har en tendens att svämma över och jag har svårt att hitta och sortera.
Vad sa du? Om jag någonsin använder recepten jag hittar? Ska man det menar du?

Okej! Jag erkänner! Av alla recept jag hittar kanske jag tar mig för en femtedel. Om ens det. För vet ni, av någon outgrundlig anledning brukar de allra flesta recept jag hittar vara gottsaker, gärna med choklad, och det kan man ju inte står och laga varje dag. Kan och kan, så klart man kan, men så värst nyttigt är det ju inte. Och det kan vara bra att äta ordentlig mat i alla fall fem av veckans sju dagar.

Något som jag numera söker efter är goda recept att använda i vår crock pot/slow cooker (jag ska testa dillkött Mrsclapper!. Vi har en gammal sån däringa maskin och den sjunger säkert på sista versen. Knoppen som styr värmereglaget har redan trillat av (man kan använda reglaget i alla fall, även om det är knepigt), men lika bra går det. I princip är det bara att kasta i alla ingredienser och låta stå över dagen på låg eller hög värme. Reklamen säger "Set it and forget it" (dvs "slå på den och glöm den" ungefär). Igår försökte jag mig på den där Marockanska kikärtsgrytan. Jag försökte följa receptet slaviskt, men som alltid är det så svårt. Någon ingrediens hittar man inte, eller så byter man ut en ingrediens mot en annan. Men på ett ungefär hade jag allt till grytan. Bland annat en jalapeno, en sån där stark rackare som, om man får i sig för mycket på en och samma gång, kan få en att spruta eld. I alla fall om man är så där mesig som jag är. Jag hackade den och slängde den i grytan. Efter några timmar började det lukta härligt av mat i huset. Också en fördel med slow cooker! Mest av allt luktade det...jalapeno! Jovisst. Jag och maken började få för oss att det skulle bli en brinnande gryta rentav. mycket luktade det. Kanske till och med så stark att vi skulle vara tvungna att hitta på en Plan B till middag. Det är alltid bra med en Plan B till allt. En Plan C också för säkerhets skull.

Jag köpte lite extra gräddfil (för det är bra att dryga ut soppor och grytor med, speciellt om det blivit aningen för starkt) och ett gott bröd (ja, bröd är lösningen på allt).
Som tur var visade det sig att grytan inte alls var så het som förväntat, utan smakade riktigt gott. Lite hetta i slutet, men helt överkomligt. Puh!
Jag har en tendens att gå helt overboard med kryddning eller så blir det bara platt och smaklöst, men detta blev alldeles lagom om jag får säga det själv. Och det gör jag.

Nä, ingen matbild. Jag har slutat ta matbilder (kanske tar upp det igen nån gång) just för att den delikata måltiden plötsligt ser ut som kräks på bild. Jag kan inte ta matbilder.

Så här ska det se ut, fast vi hade inget ris. INTE min bild. Lånad från myrecipes.com

måndagen den 24:e mars 2014

Måndagstipslistan

Nu kickar ytterligare en vecka igång igen! Och jag tänker börja med att ge lite tips så här i början på veckan. Vad sägs?

Veckans:

  • serietips blir "True detective". Vi har precis avslutat säsong 1 med Woody Harrelson och Matthew McConaughey i huvudrollerna. Lite långsam till en början, men sen klarnar allt allteftersom. Mycket sevärd med fina skådespelarinsatser.
  • filmtips blir "Legofilmen". Vi såg ju den på bio för två veckor sen och den är fantastiskt rolig, för både barn och vuxna. Everything is Awesome!
  • boktips blir "How to be a woman" av Caitlin Moran. Jag har läst endast några kapitel av denna bok, men jag är imponerad! Hur blir man egentligen en kvinna? Och en stark sådan. Allt från rakning till att namnge bröst behandlas i denna bok. Väldigt rolig och ögonöppnande.
  • bloggtips är Familjen Lalloo som bloggar från Kalifornien. Härlig blandning av recept (kolla Lemon curd scones i det senaste inlägget!), reseskildringar och inlägg om hur det är att vara utlandssvensk familj.

Bild lånad från http://familjenlalloo.wordpress.com/
  • mattips är att införskaffa en croc pot/slow cooker. Dumpa i ingredienser till en soppa, gryta eller kött på morgonen och slå på. Avnjut en fantastisk middag 4-8 timmar senare, nästan utan att ha lyft ett finger!
Lite tips så här en måndag! Apropå tips, några tips på goda maträtter att laga?


fredagen den 21:e mars 2014

Premiär

Inte nog med att det är torsdag och vårens första dag, jag gick också för första gången på något som kallas Baby lapsit med lilla H på vårt närliggande bibliotek. Mamman till en annan liten tjej som jag brukade vara barnvakt åt förra året, frågade om vi skulle ta sällskap och jag och H hoppade på så klart. Vi har tänkt länge att vi ska ta oss dit, men ofta har det inte hunnits med. Lillebror brukar sova en stund på morgonen och ungefär just vid den tiden Baby lapsit är. Idag gick det dock bra. H hann sova en stund före. 
       På Baby lapsit träffas ett gäng föräldrar och deltar med sina småttingar i sång och musik i ungefär en halvtimme. Det var riktigt roligt och jag tror H tyckte att det var spännande med både musik och nya människor.
Efteråt bestämde jag och den andra mamman att gå till ett fik i närheten för lite te och prat. Som ni ser passade H och L på att konversera de också! De tävlade om vem som slog hårdast i bordet. Nu fattade ju inte H att de tävlade lika mycket som den större L gjorde, men det spelade ingen roll. L är nämligen 10 månader äldre än lilla H, även om det kanske inte syns på bilden. H är som sagt ganska stor för sin ålder. Så med sina sex månader väger han mer än L som är 16 månader...Joråsåatt.


Bebiskonversation
Inte nog med detta. Jag har gjort hemgjord puré åt H i över en månad nu. Testat allt från äpplemos till avokado och linsgryta. Det har mottagits med både spottande och stängd mun. Vad jag än försökt. Jag har lagt ned min själ i att laga puré eftersom vi inte alls gillar det som kan köpas här. Dock har jag hittat ett ekologiskt märke med bra ingredienser så jag köpte en burk sånt bara för att testa. Och gissa vem som åt med STOR glädje? Både en och två portioner, utan att spotta eller fräsa..Så klart! Jag misstänker (och hoppas!) att det är konsistensen som gör att han gillar den köpta mer. Jag kan inte få min puré så len och mjuk som den köpta.
Vi får se hur det här slutar. Jag är inte den som ger upp i första taget!

H häromdagen när jag försökte mata med hemgjord puré. Han var inte så glad.
Fortsättning följer...

onsdagen den 19:e mars 2014

Nu fattas vara det en teleport

Eller vad en sån kan tänkas heta? En som kan transportera människor via teleportation alltså.

Jag har lyckats hitta filmjölk på min lokala affär. Det skrev jag om för ett par veckor sedan. Dessutom har jag hittat något som i princip är leverpastej, här heter det Liverwurst och finns tydligen lite överallt. Inte direkt så att de annonserar ut det stort (mest är det ju skinka, kalkon, ost som folk är intresserade av), och det har säkert funnits hela tiden. Jag har vetat om att det finns något som heter Liverwurst, men inte hittat det i affären. Förrän jag frågade om det. Så klart! Att jag inte tänkt på det innan! Så det gjorde jag och de hade det. På flera affärer!

Nu är jag varken en stor filmjölks- eller leverpastejätare hemma i Sverige, men när det inte är så självklart att man kan få tag på det (som när man bor i utlandet) är det plötsligt superintressant och det känns som "hemma". Nu har jag ätit filmjölk och leverpastej en vecka ungefär och det var härligt! Det dröjer nog ett tag tills man blir sugen igen. Men då vet jag ju var jag kan hitta det igen!
Fil och flingor = guld

Massa flaskor på affären. Come to mama!

Nu fattas det bara den där teleporten så att jag kan teleportera familjen hit från Sverige då och då. Är det någon som vet hur länge vi får vänta på en sån? 


måndagen den 17:e mars 2014

Platt som en pannkaka!

Så kändes det efter förra veckans löpträning. Jo, i onsdags kände jag att det var varmt nog att kunna ge sig ut på årets första löprunda. Jag har ju ett lopp i juni att träna till och jag kände att det var dags att ta tag i det. Jag ska väl erkänna att det inte var en löprunda som jag brukade ägna mig åt förr i världen, när jag var mer vältränad. Då kunde jag springa en timme utan problem. Efter 1.5 år utan någon som helst löpning har denna timme drastiskt minskats. Så för att inte ta ut mig helt och tappa alla förhoppningar om att slippa krypa över målgången i juni, tog jag det ganska lugnt i onsdags. Jag satte min timer på 2 minuter gång och sen 1 minut löpning och gjorde en runda på drygt 45 minuter. Alldeles lagom. Dock kändes det lite långt att gå i 2 minuter så nästa gång blir det 1.5 minut istället. Jag var peppad att springa en gång till efter onsdagens premiär, men se, då återkom kylan med väldig fart! I torsdags var det många minusgrader och vind. Och ja, man KAN springa i minusgrader också. Men inte jag. Det känns inte aktuellt. Lite trist var det ändå. Det kändes så bra på första rundan, att vara igång liksom. Och så blir det kallt igen. Kylan ska fortsätta under veckan, om än något bättre än i torsdags. Vi får se hur det blir. Kanske att jag vågar mig ut ändå...Vi får se.

Jag ska också träna på att ta selfies, så ni får lite snyggare bilder.

Förutom träningen som så sakta återkommer till mitt liv, ska det tydligen vara vår på torsdag. Då är det officiellt vår här enligt kalendern. Lite lustigt är det, att det står i kalendern när sommar, höst, vinter och vår börjar. Det känns som att det är lite mer flytande i Sverige. Om jag skulle fråga er när vintern börjar i Sverige, vad skulle ni svara då? När första snön kommer? Slutet av oktober? Mitten av november? Kanske till och med december? När det blir vintertid kanske?

Vad vet jag? Jag tycker nog att det kan få vara lite flytande. Ibland har jag hört att vintern (t ex) startar då det varit ett visst antal dagar med ett visst antal minusgrader...En hel vetenskap det där.

torsdagen den 13:e mars 2014

Dra på trissor!

Plötsligt händer det! Jag säger då det. För 21 MÅNADER sedan skickade jag in min ansökan om lärarlegitimation i Sverige. För er som kanske inte är så insatta måste numera alla som arbetar som lärare ansöka om legitimation via Skolverket för att fortsätta arbeta som lärare. Detta gäller också nyutexaminerade lärare. Denna legitimation visar vilka ämnen och vilken årskurs du är behörig att undervisa i. I och med denna reform skapades också ett introduktionsår för nyexade lärare där denne under sitt första arbetsår ska bli tilldelad en mentor att arbeta med/mot för att efter ett fullt läsår sedan kunna ansöka om legitimationen. Jag ska inte gå in på alla problem som detta skapar (var är de utbildade mentorerna? HUR ska dessa mentorer arbeta med den nyexade läraren? Hur ska tiden passa in i den redan överfulla arbetsdagen? Ersättning för tiden? Vad händer med de nyexade som bara hittar vikariat och inget fast/tillfälligt under ett år? Det kan gå flera år innan man arbetar ett fullt läsår på en arbetsplats...) men summa summarum, jag ansökte i juni 2012, innan jag for till New York. Är man borta från läraryrket ett visst antal år kan man sedan få svårigheter att ansöka om en legitimation eftersom ens arbetsinsats måste ha viss färskhet och därför valde jag att skicka in ansökan då.

Jag har väntat och väntat på att få min legitimation ända sedan dessa. Visserligen hade jag en hel del kurser de måste analysera, men 21 månader?

I lördags damp den i alla fall ned i min mailbox. Jovisst, den skickas inte ens ut på posten (hade varit kul med nåt fint tjockt papper, stämplat och sigiller. Dessutom måste de nyexade betala för sina legitimationer. Liksom läkare och andra arbetsgrupper får göra.) utan som en bifogad fil i ett mail.

Jag är numera behörig att arbeta som förskollärare (vilket var en chock eftersom den faktiskt var en del av min utbildning, men jag har inte jobbat så länge som detta hemma i Sverige). Dessutom är jag behörig i alla ämnen utom naturvetenskap och slöjdämnen i åk 1-6. Förutom detta fick jag en trevlig överraskning. Jag får nämligen undervisa i engelska och historia i åk 7-9 samt gymnasiet. Det satt fint! Den som väntar på nåt gott väntar oftast alldeles för länge :)

Ja, vad ska jag göra nu då? Imorgon ska jag maila in några fler kurser som jag läst och komplettera sedan jag skickade in ansökan 2012. Kanske blir jag behörig att undervisa i naturvetenskap också när detta är över? Och hur lång tid kommer det att ta innan jag får svar denna gång?

Follow by Email

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...