tisdag 31 januari 2012

Bakom flötet

Igår blev en man tagen för "ringa narkotikabrott på torget" i min lilla stad. Låter ju spännande. Vi har alltså droger i omlopp häromkring! Who knew liksom? Jag undrar vad som räknas som "ringa"?
Det påminner mig om förresten forna dar. Ja, jag har inte haft med droger att göra, det kan ni vara lugna med. Men när jag gick på högstadiet var vi på en föreställning i stan. Det var Hasselakollektivet som satte upp en musikal/teater om droger. Alla ungdomar som medverkade i föreställningen hade alla varit missbrukare, eller kände någon som var eller varit. Det var en otroligt stark upplevelse och jag kommer ihåg ganska mycket av den fortfarande. I slutet av föreställningen var det självklart diskussioner om droger. En av skådisarna frågade hur många av oss tonåringar i publiken som visste var man kunde få tag på droger. Nästan alla händer lyftes i luften. Fast inte min. Jag hade ingen som helst aning om var man kunde få tag på droger och blev helt chockad att alla andra visste! Å andra sidan, hade det krisat nån gång och jag hade "behövt" droger så verkade de inte finnas alltför långt borta. Mer än hälften av mina klasskamrater visste. Och än idag undrar jag hur det kommer sig. I och för sig vet jag var jag nu kan vända mig. Torget. 

måndag 30 januari 2012

Work is like a box of chocolates...

...you never know what you gonna get. Igår var en oerhört spännande dag på jobbet! Då hände det som jag länge fruktat. Nämligen att alla skulle vara sjuka. Alla utom jag. Så var det. Nu är det ju en väldigt liten skola jag jobbar på som tur är (eller ska jag säga otur?). Vi har två klasser. Men klasserna är åldersblandade. Åk 1-3 går i en klass och åk 4-6 i en annan. Igår visade det sig att den andra läraren blev sjuk, fritidstjejen var sjuk, förskolläraren var sjuk...och vips var det bara jag kvar! Här är vi flexibla, mina vänner. Jag totade ihop båda klasserna i mitt klassrum (totalt 25 elever i åldern 6 år - 13 år, men två var sjuka och fyra bortresta. Lucky me!). Sen var det bara att köra på. Klassrummen är ju inte så väldigt stora på skolan, men finns det hjärterum, finns det stjärterum. De allra flesta eleverna skötte sig exemplariskt (förutom några missöden) och dagen rullade på. Jag fick en liten brejk när chefen tog rastvakten på lunchen. Sist men inte minst var det fritidsdelen efter klockan två som jag skulle ta hand om. Sen var det klappat och klart!
Nu väntar jag bara på att få trippel lön för gårdagen ; p
Så kan det gå minsann. Idag hoppas vi på en bättre dag, eller vad tycker ni?



söndag 29 januari 2012

Så var det med det

Helgen tog slut lika snabbt som den började. Det var en välbehövlig paus som helgen gav eftersom ingen av oss i familjen känt oss helt hundra. Dottern lider av hosta och snuva fortfarande, jag själv har precis avslutat en rejäl förkylning och maken har påbörjat sin släng av samma förkylning. Då behöver man lite lugn och ro. Lite andningshål. Jag kan ju säga att helgen var slapp. Det enda som hände var att jag faktiskt kunde ta mig till gymmet igår för att träna för första gången på en vecka. Det tackar jag för! Annars har helgen bjudit på en hel del soffhäng och en hel del huvudvärk för min del.

Idag är det måndag och jag är glad för att:

  • melodifestivalen börjar på lördag! Joy to the world!
  • februari är alldeles strax här. På onsdag närmare bestämt. Äntligen! Våren kommer så sakteliga.
  • jag och dottern börjar bli friska igen. Maken är snart där han med. 
  • på onsdag blir det en liten road trip för maken och mig. Hemlig destination :)
  • våren är snart här...bara en riktig vintermånad till och sen är det dags...bara...fyra veckor är ingenting.
  • jag har en fantastisk make och en underbar dotter!

Angående cravings

Dottern vaknade igår morse på ett alldeles strålande humör. Kramar och pussar och idel glada miner. Jag satte mig på sängen och pratade med henne när hon plötsligt satte handen mot örat, som om hon lyssnade.
- Mamma, jag hör! sa hon.
- Ja, det var ju bra det, svarade jag, lättad att min dotter fortfarande hade hörseln i behåll även denna dag.
- Jag hör chips i köket! fortsatte hon.
Till och med att hon fått ännu bättre hörsel eftersom det inte ens fanns ett enda chips i hela huset och ändå kunde hon höra dem.
Därefter tog hon tag i min hand och drog ut mig köket för att öppna skafferiet och "bevisa" att hon hört rätt. Jag drog dock det längsta strået eftersom det faktiskt inte fanns några chips att uppbringa.
Som sagt, hon brås på mig. Jag kan få ruskiga cravings emellanåt. Nästan så att jag kan höra chokladbitarna, kakorna och bullarna ropa mitt namn när jag passerar dem i affären. Kanske har dottern fått min unika gåva?


lördag 28 januari 2012

I was aiming for the sky...

...ended up flat on the ground. Planen var ju att detta inlägg skulle drypa av segerns sötma och skadeglädje...kanske till och med ett segerfoto. Well, det visade sig vara så att jag var väldigt sjuk. Väldigt, väldigt sjuk. Speciellt i slutet. Då var jag enormt sjuk. Punkt.

Dessutom blev vi diskriminerade. Big time. Vi kom vid åtta till bowlinghallen och efter nån minut var vi ensamma där och spelade. Vi körde på. Skrek och hade oss vid en strike. You know the dealio. Lokalen upplyst av det spaka skenet från lysrör, enda ljudet kom från de rullande kloten. En stund senare, kanske en halvtimme, kommer ett gäng tonårstjejer in och ska spela. Och vips förvandlas den enkla bowlinghallen till nån jäkla discohall! Blinkande ljus, blåa bowlingbanor, discokula och popmusik! Jag och maken var inte coola nog tydligen, ohippa gamlingar, som inte skulle uppskatta lite musik och blinkande ljus. Visserligen började de spela Bon Jovi efter ytterligare ett tag. Kanske för vår skull. Jag har svårt att tro att de unga coola  tjejerna har någon aning om vem Bon Jovi är.

Too cool for school. Too school for cool? I dont know.


torsdag 26 januari 2012

Idag åker silkesvantarna av

Det är allvar. Det är blodigt allvar till och med. Så pass allvarligt att silkesvantarna ryker all världens väg. Jag kommer att kämpa med blod, svett och tårar, som en ettrig liten terrier. Ni ska få se. Be aware!
Ikväll är det nämligen dags för bowling. Jag och maken ska på dejt och denna gång blir det middag och bowling. Inte samtidigt nödvändigtvis. Jag är superfokuserad och laddad för att vinna bowlingen. Kanske så kaxig att jag vågar mig på ett vad med maken. Vi får se i eftermiddag.
Och om jag mot all förmodan förlorar ändå, trots att all peppning under dagen? Ja, då skyller jag helt enkelt på att jag är sjuk (jag har ju faktiskt en nedrans förkylning).

onsdag 25 januari 2012

Jag undrar...

...om man kan räknas som riktigt sötsugen om man kastar ett snabbt öga på en reklamsnutt på TV med en snygg logga/namn och genast tror att det är för en ny Magnumglass-sort (som dessutom ser riktigt god ut)? Och sen inser att det faktiskt är för ett casinospel och inte en ny glass?


Jag ligger nere på botten och kravlar

I måndags kunde jag känna en begynnande förkylning och jag passade på att starta en dos med echineagard som brukar hjälpa mig. Ni vet. Men trots det kom förkylningen i fatt och sjukdomen är ett faktum. Inatt kunde jag knappt sova. Visserligen har jag ju min älskade nässpray, men hela kroppen blir på nåt sätt orolig när man är "sjuk". Jg vred mig halva natten och gick upp aptidigt eftersom jag ändå inte kunde sova. Har ont i huvudet, allmänt svullet fejs och två ton snor i bihålorna.
Idag har vi dessutom långmöte på jobbet. Känns mindre roligt idag med andra ord. Jag längtar redan efter sängen om jag ska vara ärlig.
Nog med gnäll! Let's get this party started!


tisdag 24 januari 2012

Härlig uppskattning!

Igår blev jag förärad en alldeles vacker Award av Dorro med en helt fantastiskt fin motivering som lyder (fasiken, höll på att skriva luder!!): "En klok kvinna som skriver om sina tankar kring sitt liv och det som hon ser omkring sig. Hon ger mig ofta saker att tänka på efter att jag varit inne hos henne och läst. Det är härligt när man får dela någon annans syn på saker och ting här i livet. Läs hos henne och ta del av hennes klokhet."

Jag blev alldeles varm i kroppen. Speciellt efter gårdagens elaka inlägg om folk som ramlar!


Så klart ska man skicka denna fantastiska award vidare. Gå in och njut på dessa bloggar:

Kim Kimselius är en författarinna som har skrivit otroligt många böcker. För någon månad sedan vann jag en dessutom! (Den ska börjas läsa så snart det bara går!). Hon är aldrig snål med bra tips, uppmuntrande ord och spännande skldringar av livet i allmänhet. En fin människa rakt igenom som förtjänar uppskattning!

Stora tankar om små ting är en för mig alldeles ny blogg. Lisa bloggar om livet ur ett humoristiskt perspektiv. Absolut my cup of tea! Jag gillar bloggen ju mer jag läser!

Fokuserad skrivs av Sara som är lärare liksom jag. Vi har dessutom gått i samma klass för 250 år sen. Det ni! Numera följer vi varandra på bloggarna. Ni får läsa om en tvåbarnsmammas liv, nyligen yogafrälst och bjuder på riktigt fina bilder! Ibland dyker det upp riktigt goda recept som får det att vattnas i munnen!

Camilla när man kan få en vinterhatare och en icke-skogsmulle som mig att nästan längta till naturen - då är man bra duktig. Detär precis det Camilla får mig att vilja bli - naturtok. Dessutom sysslar hon med geocachening (stavning på det? Någon?) som verkar spännande.  Jag misstänker att vi har en sån utanför vårt hus faktiskt. Kika in och bli inspirerade!

Ni alla är så klart värda en award! Jag vet att alla skriver så, men det är faktiskt sant och jag måste bara få upprepa det! :)



måndag 23 januari 2012

Hysteriskt roligt

Något som jag finner hysteriskt roligt är när folk ramlar på oväntade sätt. Jag vet! Hur barnsligt som helst! Men jag kan inte hjälpa det. Så snart nåt sånt händer börjar jag nästan gapflabba. Det bara kommer! Maken tycker jag är oerhört konstig. Det klart att det är skillnad om någon gör illa sig. Fast det är förstås svårt att förutspå före fallet liksom. Men vad sjutton.
Jag kommer så väl ihåg en gång när jag och maken åt middag på en restaurang i New York. Vi hade dejtat ett tag vid tillfället. Jag satt med ansiktet mot dörren och hade uppsikt över alla som kom in. Det var ett ganska litet ställe. En kvinna kommer in, jag tittar på maken en kort sekund och tre sekunder senare tittar jag tillbaka mot utgången och kvinnan är borta! Bara så där! Poff! Min blick flyttas nedåt och där sitter hon på golvet! Helt oväntat. Det var en liten kant någon meter in i lokalen som var svår att upptäcka och hon tog ett kliv ut i "tomma luften" och ramlade. Hur kan man låta bli att skratta menar jag? Usch, jag är en hemsk människa.
När jag själv tycker att fallet ser otäckt ut skrattar jag dock inte. Då känner jag mer smärta. Ni vet när någon ramlar på asfalt eller slår i sig riktigt hårt. Det är inte så kul!

Här kommer lite kul till er också:

söndag 22 januari 2012

En sån där dag

Vaknar upp med håret som ett skatbo på skallen. Härliga måndag! Försöker reda ut det så att det ser relativt välordnat ut, men utan att lyckas. En liten tofs som sticker upp här och en annan där. Lite Stig-Helmer-look på det hela. Nu ber jag att mössan kanske fixar till frisyen lite mer. Faktiskt är platt mössfrilla att föredra framför det jag ser i spegeln just nu. Ansiktet är halvmosigt och alldeles blekt. Herregud! Sol liksom! Jag är snart genomskinlig om detta ska fortsätta. Det är inte en snygg look kan jag tala om. Jag skulle platsa i nästa säsong av "True Blood". Som vampyr så klart. Jag blir billig i drift. Inget smink, in med tänderna bara och jag är klar. Måndagen börjar inte på topp. Men jag är ändå glad för att:

  • dagarna är längre. Mycket längre. Igår var det inte riktigt mörkt ens efter 16.00.
  • bilen rullar, as always. Säga vad man vill om skruttan, men startar gör den 99 gånger av 100.
  • det blir dejt på fredag med maken. Alltid lika mysigt!
  • jag får så fina kommentarer här på bloggen av er all! Jag uppskattar varenda en! Tack!
  • det snart är februari och det betyder lite närmare våren
  • det är löning på onsdag. Alltid kul med lite pengar.
  • jag har en fantastisk make och dotter som bara är bäst helt enkelt!
Säg hej till min blivande kollega! Fast han har snyggare hår än mig just nu.

"Dagens" en söndag

Här kommer ett litet söndagssvep  i form av en "Dagens".


Dagens:
frukost blir pannkakor ännu en gång. Jag har nippe på pannkakor just nu.

recept är så klart mina proteinpannkakor. Blanda ihop 0.5 paket saffran, 125 gram kesella, 1 ägg, 1 äggvita, 0.5 tsk bakpulver, 1 msk fiberhusk eller 3 msk mjöl. Låt stå fem minuter. Grädda 3-4 mindre pannkakor och servera med jordgubbar och/eller banan.

TV-tips får bli "Kronjuvelerna" som man fortfarande kan se via SVT Play. Otroligt vacker miniserie.
söndagsnöje är inget mindre än tvätt och städ. Måste göras det med.

missnöje är helt klart vintern. Den har återkommit med buller och bång. Snö och kyla. Jag gillar inte.

läsning är "Den frusna trädgården" av Kristin Hannah. Jag kan ännu inte säga att jag rekommenderar den eftersom jag inte är klar. Återkommer.

känsla: lahet. Så snart söndagen kommer känner jag bara för att ligga i soffan och knapra chokladpraliner. Faktiskt.

"se-fram-emot", givetvis, är ju vår och sol, sommar och värme.

middag får bli en överraskning för alla!


lördag 21 januari 2012

Konstigt uppvaknande

Jag ligger och snusar härligt i sängen när jag plötsligt hör duns och springande fötter från grannen ovanpå. Det var en rejäl duns också och så lite gapande och skrik på det. Mina tankar for runt. Nu måste ju klockan vara runt sex och deras ungar har precis vaknat, tänkte jag först. Sen följde lite mer skrik och gap från en man och en kvinna. Och nu tjafsar de om vem som ska gå upp med ungarna så här tidigt, tänkte jag vidare. Men så fortsatte skrikandet och till slut var det så högt att jag kunde höra nästan varje ord. Jag kan ju tala om att det inte handlade om barn. Dessutom kollade jag klockan och den var bara fyra. Det verkar som om mannen kom hem efter en svirande på stan och sen blev det tjafs och bråk. Det slutade med att det var mer gråt än skrik och gap. När det gått så långt kunde jag faktiskt somna om. Mycket obehagligt! Det var inte så att jag var rädd att nån blev misshandlad, det var inte det jag hörde alls, men just att det var en massa bråk. Sånt ogillar jag.

Jag hoppas dagen fortsätter bättre än den började. Idag kommer nämligen en "gammal" vän från New York-tiden. Hon bor egentligen i Malmö och kommer upp och hälsar på över dagen. Det ska bli riktigt roligt! Senast vi sågs var i april och gången för det 2009. Galet långt mellan gångerna!

Ha en fin lördag!


torsdag 19 januari 2012

Fredagsmys!

Visst kan man börja med fredagsmys redan klockan sex på morgonen? Det gäller väl att mysa hela dagen? Mjölka ur fredagsmyset så mycket det bara går. Det blir lite proteinpannkakor till frukostmyset och sen får de bli lite mysiga casual Friday-kläder på jobbet. Jag ska också försöka mysa till sinnet också och se till att humöret är på topp. Får nog fixa lite fredagsmysfika på jobbet på förmiddagen. Mysmysmysmys....Helgen: Here I come!


onsdag 18 januari 2012

Så himla obehaglig

Jag har alldeles i dagarna avslutat en CD-bok som var fruktansvärt obehaglig. Under halva boken önskade jag mest att den skulle ta slut. Inte för att den var dålig på nåt sätt utan för att själva storyn var väldigt jobbig och hemsk. Jag har läst liknande böcker förut, så jag vet inte varför jag hade den känslan under just den här boken. Kanske för att jag lyssnade på den? Då kan man liksom inte "snabbspola" som när man själv läser. Just ja, bokena namn.
Den heter "Kommer aldrig mer igen" av Hans Koppel.
Lite kort kan jag tala om att den handlar om en kvinna som blir bortrövad när hon är på väg hem efter jobbet. Hennes man och dotter har ingen aning om vart hon tagit vägen. Kvinnan blir inlåst i en källare i ett hus. Själva huset ligger mitt emot hennes eget och en kamera är uppsatt utanför huset så att hon kan se sin man och dotter dagligen på en TV. Hon ser dem gå till bilen, åka iväg, komma tillbaka, prata med grannar... Hon ser deras skuggor i fönstrena i huset. Sakta men säkert försöker förövarna bryta ned henne. Hon blir utsatt för hemska saker i källaren. Allt medan maken sörjer och tror att hon faktiskt redan är död. Under bokens gång får man sedan bit för bit anledningen till att hon rövades bort och behandlas som hon gör.
Fruktansvärt obehaglig. Samtidigt spännande och bra.


tisdag 17 januari 2012

Lite sämre beslut (känsliga läsare varnas)

Detta kanske aldrig händer er någonsin, vad vet jag. Dels dåliga beslut, men också det besluta jag fattade igår. Jag skulle fara hem från jobbet. Lite småseg efter en dag  med vila barn. Jag la tillbaka datorn i skåpet, fixade på skrivbordet (mitt inofficiella nyårslöfte är att hålla rent och fint på skrivbordet där det annars tenderar att samlas en massa onödigt papper och skräp), satte på mig ytterskorna...gick och diskade min tekopp. Så känner jag att jag är lite kissnödig. Bara lite grann så där. Och hjärnan dividerar med sig själv, för-och nackdelar med att kissa innan jag sätter mig i bilen. Har jag tur är det "bara" 35 minuter hem. Vanligtvis närmare 40-45 minuter. Ska jag gå? Ska jag inte? Ska jag? Inte? Äsch, vad fan! Såååå farligt kändes det ju inte. Det här skulle gå galant minsann. In i bilen, fort iväg. Och så, när jag kommit mindre än halvvägs hem mitt i urskogen, blev det värre än värst. Oh my God! Det fanns risk att det skulle spruta ur öronen. Givetvis fanns det en massa långsamma bilar och lastbilar överallt som skulle svänga på de mest onödiga ställen, och det krävdes att hela kön bakom saktade in...När jag väl körde genom stan, där det är 50 hela vägen, kände jag för att speeda. Köra 120 genom hela jäkla stället. Jag höll pedalen på acceptabelt avstånd från botten i alla fall och lyckades hålla mig hela vägen hem. Men det var på håret. Verkligen på håret.
Bad decision denna gång. Lesson learned. Till nästa gång. 


måndag 16 januari 2012

Det gäller att ha tålamod

Asså, seriöst. De här "nya" energisnåla lamporna man måste köpa nu för tiden? Hur ska man klara sig på dem? Jag menar, den lampa vi har i badrummet tar en eeeeeeviiiiiiigheeeeeeeeet att bli tillräckligt ljus för att man ska kunna se nåt där inne. Man hinner både pinka och annat innan lampan laddat färdigt. Jag kan till och med slå vad om att man skulle få i sig en trerätters middag där inne, innan lampan är helt tänd. Hur kan man leva så?
Vill man kolla om man har nån fläck i fejjan, då gäller det att planera i tid och knäppa på lampan och göra nåt annat medan lampan laddar klart för att spara tid.
Livet är sannerligen ganska hårt i dessa miljövänliga tider.

söndag 15 januari 2012

Listigt

Jag blev lite utmanad i helgen! Det var Lisa som tyckte jag kunde fylla i en sån här lista och det gör jag gärna! Det är roligt med listor tycker jag.


1. Vad gjorde du för 10 år sen?
För tio år sen pluggade jag för fullt på lärarprogrammet i Uppsala. Engelska A stod på schemat hela terminen. Dessutom jobbade jag extra på ett turistmål så jag hade fullt upp.
2. Vad gjorde du för ett år sen?
Mitt liv för ett år sen såg inte speciellt annorlunda ut än idag. Samma jobb, samma arbetstider, make, dotter. Och givetvis samma spännande skruttbil. 
3. Fem snacks du gillar
mmm...snacks. Vad räknas som snacks egentligen? Jag gillar 
wasabinötter
nötter och torkad frukt
rare occasions lite chips. 
Frukt 
Choklad. My God, höll jag på att glömma det?
4. Fem sånger du kan hela texten till:
Alltså, räknas det om man bara kan sjunga med? Jag menar, skulle någon säga att jag skulle riva av en låt bara så där, utan musik till, skulle det inte vara troligt att jag skulle klara det.
- Heal the world, Michael Jackson
- Sorry seems to be the hardest word, Boyzone
- alla barnvisor du kan tänka dig
- några Adele-sånger
Äsch, det blev bara fyra. Men Adele kan ju räknas som flera.
5. Fem saker du skulle göra om du var mångmiljonär
Betala av mitt CSN-lån
Ta tjänstledig för att skriva min bok
Skänka pengar till välgörenhet
Åka som volontär någonstans
Köpa en ny bil
6. Fem dåliga vanor
Lämnar sockor överallt
Äter alldeles för snabbt
Kollar mailen och bloggen alldeles för ofta
Allmänt slarvig
Petar örat med tops varje dag
7. Fem saker du gillar att göra
Läsa
hålla på med datorn
resa
sova
mysa hemma i soffan med dotter och make
8. Fem saker du aldrig skulle klä dig i eller köpa
Onepiece
Skor med väldigt hög klack. Kan knappt gå i vanliga skor liksom
Turban
Fingerskor (såna där löparskor ni vet)
Blommiga byxor
9. Fem favoritleksaker
datorn
kanske lite mobilen, men jag skickar bara sms och ringer
bilen kanske. Mest att åka. Fixa och städa not so much.


10. Tio personer jag vill se göra den här utmaningen:


SteelCity Anna
Trying to Follow My Dreams
Västgötskan
Ztorzillen
Villa Freja
Min amerikanska resa
Och så gick ytterligare en dag
Fokuserad
I Dorrans värld
Förändrad-Förädlad-Förvandlad


Saker jag aldrig trodde jag skulle göra del 2

Innan jag fick barn var det högst otroligt att jag skulle sitta i en "människogrotta" (för er som inte fattar vad det är, så kan jag tala om att det är en koja) i vardagsrummet och äta frukost en helt vanlig lördag. Det var vad som hände i morse. Jag kom in i dotterns rum igår morse och hon satt redan upp, klarvaken. Inget "God Morgon", utan direkt på bara: " Ska vi leka Grottmänniskor?". Hon stängde snabbt dörren till sitt rum, precis som för att se till att jag inte skulle komma ut och hinna påbörja nåt annat projekt. Sedan tände hon lampan och var i full gång med att leta byggmaterial till Grottan. Jag böjde mig för frökens önskemål och föreslog till och med en mer exklusiv version av grottan i vardagsrummet. Mest för att det inte var så lockande att sitta ihopvecklad under ett tak uppspänt mellan hennes egna minimöbler i hennes rum. Jag börjar som sagt bli gammal och bekväm. Så sagt och gjort. Upp med stolar, lakan, handdukar och filtar i vardagsrummet. Fram med frukost och så in i grottan...En helt vanlig lördag i Familjen Trillingnöts liv.

En annan incident som jag måste rapportera om hände för någon dag sedan. Jag satt i soffan och surfade lite när jag hör ett ynkligt "Hjälp mig". Jag reagerade inte nämnvärt på detta. Dottern har sina fantasilekar hon roar sig med och oftast är det nån björn som råkat illa ut. Återigen hörde jag "Hjälp mig". Svagt och ynkligt. Till slut blev ropet lite högre och jag går för att kolla för säkerhets skull vad dottern sysslar med. Jag finner henne på ståendes bredvid toaletten och ena fingret fast i toalettpappershållaren. Där ser man. Kunde aldrig ana att jag skulle rädda någon från att sitta fast i en toalettpappershållare.

Jag och dottern går givetvis all in när vi leker.

lördag 14 januari 2012

Tack och lov för datorn

Jag sitter här i soffan, lite sugen att titta på nåt riktigt bra på TV. Slötitta åtminstone. Nåt roligt. Vad som helst intressant och underhållande. Jag zappar. Ettan, Tvåan, Fyran, Sexan, Barnkanalen. Det är de kanalerna vi har för tillfälllet, do not ask why, men sån är situationen. Jag inser att utbudet är mycket magert. I princip kan jag välja på "Benny Anderssons orkester" på Ettan. Eller varför inte Inforuta om dagens tablå på Tvåan? Ännu hellre kanske "Doktor Mugg" på Fyran. Benny Andersson vs Doktor Mugg. It is a close call måste jag säga. Jag övergav båda två till förmån för "Lilla Prinsessan" på Barnkanalen. Det mest vettiga so far. Om en stund börjar i alla fall Nyhetsmorgon och det brukar innebär nyheter och intressanta gäster åtminstone.
Vi får väl kalla det för Dagens I-landsproblem. Nu tar jag fram datorn och streamar istället. Bekvämt.

ps Detta kan ju låta som jag är sponsrad av typ Tv4Play och sånt, men det kan jag försäkra er att jag inte är. Bara data- och bekvämlighetsnörd. 

torsdag 12 januari 2012

Jag hoppas Guds bok har många sidor

Gårdagen på jobbet var verkligen ingen dans på rosor. Jo, förresten, men rosorna var fulla med oändligt många taggar. Det var en påfrestande dag både mentalt och fysiskt. Eleverna var alla en smått galna och upp-och nedvridna hela dagen. Till slut önskade jag bara att lidandet skulle vara över. Det tar ett tag innan barnen kommer in i rutinerna igen efter en ledighet. Och jag själv så klart. Min hjärna är nog fortfarande i julledighets-mode tror jag. Dessutom var två personal borta och vår extra hjälp fick hoppa in som vikarie hos förskolan. Vilket i sin tur leder till mer arbete för oss som är kvar. Jag hann inte ens med en rast. Varken igår eller idag. Igår kom ju den dära mamman och skulle prata och idag var det full rulle eftersom vi var underbemannade.
Nu hoppas jag innerligt att Gud har slagit till på en riktigt tjock och fin bok så han får plats med alla goda gärningar tills jag går i pension.

Förresten! Hörde jag ropen skalla? Fredagsmys åt alla! (Visserligen imorgon, men live a little!)

Award :)

Fina Helena har förärat mig med en jättefin Award (tillsammans med en alldeles superhärlig motivering!) som fick mig att le lite extra igår! TACK! Det förgyller att få skicka lite cred till alla fina bloggare man följer tycker jag. Jag uppskattar verkligen er!


Reglerna som gäller när man har fått den här utmärkelsen är: 

Tacka den du har fått utmärkelsen av och skicka den vidare till fem bloggar med mindre än 200 stycken följare.

Nu är det ju som alltid svårt att skicka vidare till bara FEM bloggar! Jag försöker sprida ut kärleken lite varje gång så att alla får lite uppmärksamhet, för ni är alla värda den! Jag hoppas att någon kanske hittar en ny favorit bland dessa fem den här gången:

Västgötskan som jag ganska nyligen börjat följa faktiskt! Roliga vardagsbetraktelser blandas med funderingar kring både det ena och det andra! Jag skrattar varje gång jag läser ett inlägg. Well, inte alltid. För det kommer ju också en del allvarliga inlägg också!

Johanna Också en ny blogg för mig. Relativt i alla fall. Jag vet inte om jag stött på nån så välberest människa i mitt liv :) Helt otroligt. Inte alls avis blir jag heller, bara så att ni vet. Välskrivna inlägg med glimten i ögat blandat med texter om allvarligheter i livet också.

Fitness och Hälsa Karin är inte snål med fantastiska tips i sin blogg, både på kost och träning. Nybliven mamma dessutom. Jag får alltid en massa härlig inspiration när jag besöker hennes blogg! I helgen blir det förmodligen pesto a la Karin hos oss till exempel. Me like!

Träningslyckan Ännu en nyare blogg! Trots att hon älskar snön (jag hatar ni vet) är hon en fantastisk personlighet som ångar av positiviteter! Till och med jag blir nästan sugen på att slänga på mig skidorna emellanåt. Men bara nästan :)

Malin-Charlotta som har en fantastisk och inspirerande blogg! Jag blir alltid så himla glad och positiv när jag går in och läser hos Malin. Hon är inte snål med tips, uppmuntringar och tillrop (och pekpinne om det skulle behövas). Gå in och inspireras!

onsdag 11 januari 2012

Äsch, lika bra att spela martyr så man får lite medkänsla

Igår hade jag ett kort möte med en mamma till två av barnen i min klass. Hon ville veta lite om läxor och annat. Först kör man ju lite såna där artighetsfraser och grejer ni vet. Mitt i allt frågor hon hur jag mår. Jag har blivit så "smal i ansiktet". Förut var jag rund och vacker. Tjohej du. Jag vägde några kilo mer. Hon såg uppenbart bekymrad ut och fortsatte med att hon förstår att det måste vara jobbigt med alla barn jag har i klassen. Själv har hon ju tre barn och förstår att 14 måste vara övermäktigt. Inte undra på att jag är så "smal" och undernärd. Vad gör man i ett sånt här läge? Nickar och säger att det är väldigt jobbigt och stressande, men mycket givande, så klart. Visserligen sant, fast det är ju inte därför jag går ned i vikt. Det är ju ett mer medvetet val under de senaste åren. Men varför inte spela lite martyr ibland för att få lite cred och erkännande? It doesn't hurt anyone.
Vidare fortsatte hon med att det kommer att jämna ut sig så småningom. Gud skriver ned i sin stora bok alla fina gärningar jag gör som lärare *vilket i sin tur absolut blir världens längsta bok och inte "Eldvittnet"*. Lärare är högt uppskattade i de här länderna (alla "mina" barns föräldrar är från arabländer). Till skillnad från Sverige. Vilket får mig att inse att:
1. Mitt runda utseende uppskattas bättre på en annan kontinent (ja, typ, Asien räknas väl den delen till)
2. Likaså mitt yrke uppskattas mer där borta.
Slutsats: Jag är född på fel kontintent.

tisdag 10 januari 2012

Världens längsta bok

Jag har sedan före jul lyssnat på boken "Eldvittne" av Lars Kepler. Jag hade ingen aning om vad den handlade om innan jag började läsa, men jag har läst deras första bok och den gillade jag skarpt. So, why not liksom? Jag har den på mobilen och lyssnar till och från jobbet, vilket är lite över en timme per dag. Över julen har jag inte lyssnat på den kan jag ju tillägga.
Flera gånger har det känts som om det är slutet på boken och så inser jag att det kommer något mer. Och lite till. Och lite till. Och ännu mer. Inte på ett dåligt sätt. Inte alls. Samtidigt har man ju den här förväntan att boken är avslutad och så blir den förväntan aningen krossad. Det är väl det som är nackdelen när man lyssnar på en bok. När man läser en hard copy känner man ju och ser antalet sidor som är kvar på ett annat sätt. Det blir påtagligt.
Hur många sidor har själva boken? Någon som vet? Det måste vara en hel del för när jag lyssnar känns den evighetslång. Nu är det i alla fall snart över. Jag kollade på antalet "spår", och det ser ut som en 7 spår kvar, drygt en halv CD-skiva om man har såna. Fortfarande vill jag poängtera att storyn är jättebra, och boken är välskriven och spännande. Trots det blir  jag lätt otålig när böckerna är så långa. Samtidigt som jag gillar att böcker är långa och vindlande, tar en med i fantasin och ibland är så bra att man inte vill att de ska ta slut, blir jag stressad när det är väldigt många sidor. Jag vet inte varför. Kanske är jag en rastlös person?
När man läst en halvtimme-timme, har man kanske fortfarande bara vänt några sidor ser det ut som. Det är lite enerverande kan jag tycka. Mentala problem? Jag? Moi? Inte alls.

måndag 9 januari 2012

På papperet är jag intelligent

Jag fick för mig att beställa hem kursbevis för de senaste fyra årens studieskörd på universitet och högskola. Tänkte att det skulle vara en nätt liten uppgift. Nån högskola här och där, och en 2-3 kurser. Det visade sig vara en bra mycket större uppgift än tänkt från början. Det var 7,5 kurser och lika många universitet och högskolor att kontakta!
Tydligen har jag sedan 2007 läst:
Introduction to the Art of Creative writing in English 7,5 hp
Idéhistoria 30 p
Andraspråksinlärning och flerspråkighet 7,5 hp
Learning Study - lärande i klassrummet 7,5 hp
Specialpedagogik 30 hp
Specialpedagogik 15 hp (ska läsa ytterligare 15 p nu i vår)
Engelska B 30 hp
Indiska religioner grundkurs 15 hp

Följande skolor: Högskolan i Gävle, Högskola på Gotland, Högskolan i Kristianstad, Mittuniversitetet, Mälardalens Högskola, Linnéuniversitetet, Umeås Universitet. Plus Uppsala Universitet när jag gick lärarprogrammet för x antal år sen.

Ni ser. Jag borde vara ganska klok after all. Nånstans hamnar all kunskap. Tror jag. Jag kom ju inte ens ihåg att jag läst hälften av dessa. Fast it is all coming back to me now.
Jag inser att när jag läst sista kursen i vår har jag sammanlagt läst på universitetet "heltid" (om jag hade gjort det i en följd liksom ) 7,5 år.
Jag räknar in mina stjärnor i himlen jag.

Uppdatering: Och ALLT på distans faktiskt. Utom lärarprogrammet av givna anledningar. Och lite Specialpedagogik. Bara nån träff under terminen. Alldeles perfekt. Svenska universitet rock!

söndag 8 januari 2012

Vissa människor måste man beundra

Ända sedan  jag och maken flyttade hit till Svärje för över fyra år sen har vi observerat en äldre man. Inte stalkat eller så, men han "råkar" passera vår  byggnad dagligen och det är oundvikligt att se honom. Till en början berättade maken om honom för mig. Han mötte mannen på väg till skolan varje morgon vid åttatiden. En äldre herre som tar sin morgonpromenad exakt samma tid varje morgon. Och så en eftermiddagspromenad vid två. För fyra år sen var han gammal, säkert runt 75. Ganska spänstig ändå. Ute i alla sorters väder.
Nu har jag fått nöjet att observera mannen lite närmare när jag varit ledig och gör frukost ungefär samma tid som mannen passerar huset. Jag kan bara kasta en blick ut genom fönstret för att se honom. Numera har han en rollator han skjuter framför sig. Tro inte att sämre balans stoppar den här mannen! Inte nog med det. I onsdags var det ösregn mest hela dagen, men vad sjutton! Klockan två på eftermiddagen kommer mannen gåendes med hatt, mössa, tjockjacka och rollator. I ösregn!
Såna människor måste man bara beundra! Säkert mer än åttio år gubben och kör på som en ångvält.

Idag är det måndag och jag är glad för att:

  • lovet kändes långt och härligt. Jullovet kan annars kännas väldigt kort, men nu var det riktigt skönt.
  • allt är städat och organiserat på jobbet när vi kommer dit idag
  • det snart är vår (jag vet! pushar lite här. Kanske går snabbare menar jag.)
  • det finns en massa kuliga serier att se på snart (Biggest Loser Sverige bland annat. Aldrig sett, men nu måste jag. Har ni sett Kronjuvelerna förresten? Kolla in SVTplay annars! Missa inte!)
  • sommaren snart är här (you gotta try!)
  • jag har en alldeles underbar make och en alldeles fantastisk dotter!
Vad gungar er båt en måndag som denna?

Här är också en KRUTGUBBE. Fast av en annan sort!

Stjärnorna

Jag sitter och kikar på gårdagens avsnitt av "Stjärnorna på slottet" och gillar. Kanske framförallt för att de visar ett härligt Sommarsverige med både ösregn och sol. Åååh, sommar! När man ser de här sommarbilderna känns det nästan som ett slag i ansiktet när man sen tittar ut och ser (lite) snö och kyla. Än är det långt kvar till shorts, T-shirt och färska svenska jordgubbar. Jag försöker njuta av nuet och tänk att, "Det är ju en dag även idag fast det är kallt och snöigt". Går inte så bra kan jag tala om. Jag känner fortfarande att det borde vara sommar. Helst igår. Ännu hellre direkt efter julafton.
SOMMAR!
Har ni varit med om att längta efter något så mycket att det gör ont? Så känns det lite nu. Jag längtar så efter värme, sol och gröna blad att det nästan gör fysiskt ont. Och ändå är jag egentligen ingen sommarmänniska. Fast så här känner jag ofta i januari som är den tråkigaste månaden på hela året.
Snart...snart...snart...snart! Sommar...

lördag 7 januari 2012

Den som spar han har?

Två dagar på jobbet har vi blandat planering och städning. Skolan har inte städats på år och dar. Gamla mappar, pärmar, papper, halvtrasiga saker har sparats sen begynnelsen, sen tidigare lärare har kommit och gått. Visst, det har rensats ganska mycket då och då, men det kommer alltid tillbaka, och vissa saker försvinner aldrig.  "Det kan vara bra att ha". Ni vet hur man tänker. Men jag KOMMER att använda det. NÅN gång. När denna gång ska dyka upp vet man aldrig. Lika bra att spara. Jag har saker kvar som jag skrev ut och skulle använda när jag började på skolan för över tre år sen. Jag har inte ens sett de papperen på tre år. Men NÅN gång.
I torsdags åkte det mesta. Ner i sopsäckar. Bort. Trasiga lampor och spel som man ändå inte kan använda. Det känns dumt att slänga, men används det aldrig? What to do. Jag tror att vi slängde en hel skog i papper. Känns dumt så här, men det går till återvinning. Tack och lov.
Man gör så hemma också. "En gammal trasig lampskärm? Kan vara bra att ha! Den spar vi!"
Nu kan eleverna komma på måndag och det är snyggt, fint, organiserat. Lovely.

Nu ska jag njuta av lördag och söndag. Softa på nu!
 Lördagsinspiration:

torsdag 5 januari 2012

I efterhand var det inte en så bra idé

Jag känner mig ensam. Väldigt ensam. Precis innan jul verkade det vara en bra idé att jobba idag, byta ut denna helgdag mot en vid sommarlovet. Nu är dagen här och det känns inte lika bra. Mest på grund av att "alla andra" ligger hemma och sover idag. Det finns inte en tillstymelse till liv just nu kan jag tala om. Inte en enda bil, inte ett enda tåg, inte en enda människa kan jag höra. Helt galet! Det är bara tomten som är vaken. Det vill säga jag.
Det känns nog bättre när jag sitter i bilen och låtsas att jag har medtrafikanter om en dryg timme. Ska bli spännande att se hur snabbt jag kommer fram idag,
Beror på hur bilen beter sig.

När det har regnat och sen fryst på vet man inte riktigt vad som ska hända när man kliver i bilen. Igår fick jag till exempel krypa in genom dörren vid baksätet. Jag sträckte över mig för att starta bilen och värma upp den i hopp om att den skulle värmt tillräckligt efter att jag skrapat rutorna för att kunna öppna förardörren. Tyvärr startade inte bilen utan att man tryckte på gasen. Och den kan jag omöjligt nå via baksätet och att klättra in i förarsätet, gasa upp och klättra ur igen för att skrapa var inte aktuellt. Så geniknölarna gnuggades och jag fann ett paraply (det enda långa vi äger) som råkade befinna sig i bilen av ren tur. Den tryckte jag med på gaspedalen. Nästan läskigt smart va?
Sedan kunde jag skrapa rutorna. Det var pansaris överallt. När det var klart klättrade jag in på förarsätet och for iväg. Som tur var hade dörren värmts upp lagom till bensinstationen så jag kunde kliva ut den normala vägen igen.
Mina morgnar är alltid spännande!

onsdag 4 januari 2012

Zlatan är riktigt het!


Så här på årets första arbetsdag måste man ju roa sig med nåt klockan halv sex på morgonen för att piggna till. Varför inte dela med sig av lite skumma bilder man tagit?
Som den här:

Är det så att brandsläckare och brandlarm fått storhetsvansinne och proklamerar att "JAG är Zlatan!"? Tillfällig sinnesförvirring hos personalen? Eller är det helt enkelt strategiskt? Zlatans bok skapar sån efterfrågan och hetta att detta måste placeras bredvid. Visserligen såg jag ingen hög med Zlatans böcker. De kanske hann brinna upp i alla fall?

Om det finns ätligt guld har jag hittat det:


Exotisk frukt ja. Men herregud! 45 spänn för en liten frukt (OBS! jag syftar inte på den lime som ligger under. Så mycket kan jag om frukter i alla fall)! Så jag säger bara. OM jag köper Pitahya bör jag inte bli besviken, den SKA innehålla minst en gnutta guld där inne i fruktköttet.

De galna änderna:

Det här är bara en bråkdel av antalet änder som faktiskt var på plats. Men ni ser ju vilken fart de har. Dottern står till höger där och delar ut matransoner till hungrande änder.

Är jag lite gladare? Jovars. Det känns lite bättre. Måste dock säga att det är fantastiskt vad snabbt kroppen vänjer sig vid att lägga sig lite senare och gå upp senare. Igår la jag mig vanlig jobbtid och nu är jag galet trött. Jag tror att 07:00 är den perfekta tiden för mig att gå upp. 05:30 är lite väl tidigt.
Dags för frukost!

La Dolce Vita är så gott som över

Sista lediga dagen för den här gången. Imorgon börjar jag jobba igen och jobbar torsdag och fredag. Fredag? kanske ni tänker, men det är ju en röd dag? Visserligen, men nu är jobbet "självvalt". Jag och kollegan kom överens om att jobba på fredag för att hinna planera kommande termin. Det blir lite förändringar med schema och jag kommer att lämna över ansvaret för matematik i min klass till henne. Jag, å andra sidan, kommer att ta över engelska i hennes klass (åk 4-6). Tack och lov! Matte är liksom inte min grej. Verkligen inte. Engelska passar mig flera snäpp bättre. Det krävs lite planering mellan oss kollegor och därför åker vi in på fredag. Istället kommer vi att gå två extra dagar efter sommarlovets början och det tycker jag är en bra deal. Istället för att jobba FEM dagar efter att eleverna slutat för sommaren, jobbar vi TRE. Det känns ganska skönt att se fram emot tycker jag.

Gårdagen var riktigt mysig. Jag och dottern gick ut en sväng till parken där vi matade galna änder. Vi hade med oss en ansenlig mängd gammalt bröd som vi gav till dem. Det var fullt med änder vid dammen och vissa var riktigt fräcka och försökte knycka en bit ur dotterns hand! Efter det tog vi en sväng på stan och handlade. Vi hade tur att det inte regnade för senare började det ösa ner. Och öser gör det fortfarande faktiskt. Det enda jag kan tänka på är att allt regn faktiskt skulle kunnat vara SNÖ. Tack och lov är det inte det, utan "bara" regn.
Nu ska jag njuta av min sista lediga dag! 

tisdag 3 januari 2012

Så många liv


När jag går till och från gymmet på kvällarna är det fortfarande mörkt. Jag vet! Man kan ju tycka att våren tog ett skutt så här efter nyår? Vore ju fantastiskt om man vaknade upp på nyårsdagen och fann att träden knoppade och det var ljust på morgonen! Jag skulle då inte klaga.
I alla fall. När jag går där är alla lägenhetsfönster upplysta med diverse olika lampmojänger. Förvånansvärt många har fortfarande julbelysning kvar, vissa har hunnit byta ut till sina vanliga vardagslampor igen.
Ibland kan man skymta personer som bor där, eller skuggspelen av människor som befinner sig i huset, TV:ljuset som spelar mot vägg och tak...Och jag tänker, att nästan varje fönster är en inblick i någons liv. Bara sekunder av liv som man kan uppfatta när man passerar. Och det finns så många olika liv runt omkring, så många tusentals tankar i omlopp, känslor som får spelrum. Allt som sker samtidigt. Jag funderar där jag går på hur andra människors liv ter sig. Vad gör de? Hur känner de? Vad drömmer de? För sanning är att vi inte är så olika varandra som man ibland kan tro. Vi har alla samma känslor och tankar, osäkerhet och drömmar, funderingar och önskningar. Ändå finns det så mycket olycka och hemskheter i världen. Mord, överfall, krig, tortyr, mobbning...
Kanske borde vi alla tänka lite mer på vår "nästa". Det DU tänker, tänker också din medmänniska. Det DU känner, känner också din medmänniska. Det gäller oavsett hudfärg, religion, utseende, hårfärg, kläder, ålder...Under allt det där är vi alla lika...Glöm inte det.

måndag 2 januari 2012

Groundhog day

Någon som sett "Groundhog Day" (eller "Måndag hela veckan" som den översattes till på svenska) med Bill Murray? Han spelar en bitter reporter som ska rapportera från årets Groundhog day. Egentligen önskar han att det bara ska vara över. Tyvärr vaknar han varje morgon till samma dag. Exakt samma sak händer. Om och om igen. Tills dagen till slut blir rätt.
Just så känns det nu. Fast det handlar mer om att det händer samma sak varje år än att det händer varje dag. Jag sitter och tittar på Nyhetsmorgon, liksom varje morgon, och det slår mig att jag sett det här förut. Flera gånger. Jag läser tidningar och det slår mig igen; jag har läst det här förut. Efter nyåret är över börjas det igen. Tips om HUR man ska klara av att hålla alla sina nyårslöften. Hur ska man kunna sluta röka? Börja träna? Gå ned i vikt? I nyhetssofforna sitter i princip samma experter och ger samma råd år efter år. Vareviga tidning listar tipsen likaså. Sedan kommer tipsen om hur man ska gå ned i vikt efter helgerna. Har du gått upp några kilo julmat? "Bästa sättet att bränna festmaten". "Rasa" i vikt. "Ät vad du vill - rasa i vikt". "Nya metoden att tappa kilon". "Börja det nya året lättare". Blablablabla...
Sist men inte minst. Nu efter helgerna har vi spenderat för mycket pengar - i år igen - på mat, julklappar och rea. Nu är pengarna slut, hur ska man överleva fram till slutet på januari? Hur ska man planera och tänka inför nästa jul så att det inte blir samma sak igen? Ekonomitipsen haglar.

Samma sak varje år. Samma tips. Lär sig aldrig folk eller är det bara media som försöker tjäna på folks tomma löften och dåliga karaktär? 

söndag 1 januari 2012

Sitter och väntar på att världen ska vakna till

Uppe med tuppen som alltid. Jag måste ha nån sömnstörning för jag vaknar alltid runt samma tid varje morgon. Well, mer efter exakt antal timmar av sömn, nämligen 7.
Jag hade en, eller två, superkonstiga drömmar i natt dessutom. Den ena var att jag var jagad av nån slags mördare. Han/hon gick omkring och sprutade nåt i ansiktet på folk (vilket jag så här i efterhand tror kanske var syra eller nåt) och jag sprang runt, runt och försökte gömma mig. Jag visste att det var en dröm när jag drömde, och försökte att tänka på annat för att få en mindre stressande dröm. Det funkade inte alls. Till slut tog jag en sväng upp och drack lite vatten. Då gick det bättre. Den kommande drömmen handlade om jobbet. Det skulle tydligen börja några spansktalande elever och skolan var under ombyggnad. Mer kommer jag inte ihåg, men jag vet att den var lite galen. Jag upprepade spanska meningar i drömmen hela tiden. Kanske ett tecken?
Idag blir det en alldeles lugn och fin dag. Städningen får bli imorgon. Jag är ju ändå ledig. Känner för en riktigt bra film, men vet inte riktigt vilken...tips på det?
Ha en jättefin första dag på 2012! Everything is possible, ni vet!

Teparty 2011

Finklädda inför partyt

Kopparna köpta i NY. Gillar!

Follow by Email

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...