lördag 31 oktober 2015

Kyrkan eller fängelset?

Maken var på in på affären igår och passerade två äldre damer som satt och konverserade i foajén. En av damerna skulle precis lämna sin vän för att gå. Damen som stannade kvar sa:

- See you at church!

Varpå den avgående damen ropade tillbaka över axeln:

- Or in jail!

Varför inte liksom? Keep it real ladies!

tisdag 27 oktober 2015

New York, New York

Det är vardag att bo i New York nu. Skyskraporna som ramar in promenader, taxibilar som ilar förbi, ljudet av polisbilar som en slags bakgrundsmusik (inte varje sekund, men ofta), myller av människor var du än går och språket som inte är ditt modersmål men som känns lika naturligt som att andas till slut. Det är vardag.




Men ibland. Nu när jag pendlar längre och måste ända nedåt World Trade Center för att åka till en annan stat, är det som om jag upptäcker staden på nytt. Istället för att glo rakt fram när jag går mellan tunnelbana och PATH-train som tar mig till New Jersey, kollar jag uppåt och förundras över hur högt den nya skyskrapan sträcker sig. Den som ersatt de gamla byggnaderna som rasade för fjorton år sedan. Och kikar man in på en annan gata ser man en liten kyrka som fortfarande håller sig kvar, trots att höga byggnader tagit plats runtom. Det är New York - kontraster. Från en gatan till en annan känns det nästan som om man rest till en annan stad. Charmen med New York är svår att förklara. Ofta är det så att man antingen älskar New York eller "hatar" det...
Jag älskar New York. Här finns alla möjligheter i hela världen. Det är inte för intet som uttrycket "If I can make it there, I'm gonna make it anywhere," (från filmen New York, New York).


söndag 25 oktober 2015

Första gången på äppelplockning

Förra helgen for vi iväg på äppelplockning. Det är en stor grej här i krokarna. Det känns väl lite lustigt för en svensk som plockade äpplen nästan dagligen ibland under sin uppväxt, att ta bilen och åka till en gård och betala för att plocka äpplen. Å andra sidan är det kanske inte så konstigt. Det finns inte många äppelträn här i stan alls. Vi lyckades övertala svåger med familj att köra lite uppstate så vi fick uppleva detta fenomen med att plocka äpplen (och pumpor blev det med).
På nåt sätt lyckades vi pricka in den kallaste höstdagen så här långt, men det gick bra i alla fall.

Man får långa stavar med en liten påse högst upp för att fånga äpplet. Och så en påse så klart att ha äpplena i.
Tyvärr fanns det inte många äpplen kvar på själva träden. Vi fann kanske fem äpplen totalt. Sedan fick vi bege oss till den plats där de samlat äpplena som trillat ned. Och det gick ju bra det med!


Det var mycket vackert vid pumporna på ängen också. Med utsikt över trädens begynnande höstskrud!

Allt som allt blev det en fin dag tillsammans!

lördag 17 oktober 2015

Testat att ta hand om barngrupp med tappad röst - CHECK!

Jag åkte på nån jäkla förkylning i veckan. Inte så konstigt när båda ungarna här hemma har snorat och hostat och allt möjligt. Plus att jag har en hel hög med vandrande bakteriehärdar på jobbet som det bara rinner om dagarna i ända. Det vara bara en fråga om NÄR snarare än OM. Så i onsdags började det killa i näsan och halsen. Som ett brev på posten. Under natten blev det värre, jag vaknade med halsont och kunde inte sova. Torsdagen förflöt på jobbet, rösten blev sämre och sämre och när jag vaknade fredag morse var det i princip borta. Lite halsont, visst, men ingen röst - det var nog det värsta. Fortsatte ändå till jobbet och vi arbetade runt det där röstproblemet. Jag visste att vi skulle vara fler vuxna i klassen igår vilket så klart underlättade för oss.
Det var ändå en ganska lång dag. Jag var också tvungen att ringa viktiga samtal - i princip utan röst. Jag ringde upp och sa -
I lost my voice, can you hear me?
Det var knappt men personen svarade i alla fall! Och sen försökte jag tvinga fram vad jag ville ha sagt. Jag lät väl som en galen tonårskille i målbrottet!

I helgen blir det vila rösten. Som vanligt går det så där med det. Tänk vad mycket man använder rösten till när man tänker efter. Det var supersvårt att vara tyst igår på jobbet. Elva ungar som springer runt och så femton kollegor på det. Och föräldrar...


måndag 12 oktober 2015

Halloween

Halloween är i antågande igen. Det känns som om det går snabbare för varje år. Jag gillar Halloween. Speciellt i år då den infaller på en lördag. Vilket betyder att vi kan göra dagen ännu mer speciell! Vi har planerat en liten Halloweenfest med barnens kusin. Vi ska ha spökdans och sedan någon läskig middag. Därefter går vi tillsammans ut på "trick or treat" i grannskapet. Varje år har vi storslagna planer på kostymer, men Halloween smyger sig alltid på! Plötsligt är det bara en vecka kvar till festligheterna och där står vi utan att ha beställt material eller börjat titta på hur vi ska få ihop kostymerna!

Jag hoppas det blir annat i år. Det är drygt tre veckor kvar nu och jag har börjat fila lite. Dottern vill vara något ur Harry Potter, förmodligen Hermione. Detta bör vara ganska enkelt. Plus att det är kläder hon kan använda även i skolan. Win - win helt enkelt. Sonen ska förmodligen vara någon slags viking. Jag ska försöka mig på att sy nåt enkelt av lite tyg. Vi köpte en bok om vikingar i Sverige och där fanns det lite tips på hur man kan sy enkla kläder. Vi får se.
Jag och maken klarar oss utan utklädnad. Kanske nån enkel vampyr eller så. Lite blod. Eller en mask. Eller ingenting ; )

Hermione

lördag 10 oktober 2015

Jag läser!

Positivt med att pendla: läsningen! Jag har plöjt igenom ett gäng böcker på de här två veckorna redan. Bland annat "En man som heter Ove" av Fredrik Backman. Sist på bollen som vanligt! Men vad bra den var alltså! Jag skrattade, blev tårögd och skrattade om vartannat. Det är mycket möjligt att boken är ännu bättre på svenska? Jag läste den nämligen på engelska eftersom det var det enda sättet att få tag på boken just då. En ganska bra översättning vill jag påstå!

I övrigt är det en långhelg denna helg. Måndag innebär Columbus Day och både jag och dottern är hemma från skola och jobb. Dock ska jag på kurs hela dagen imorgon söndag. Jag ska gå förstahjälpen kurs igen. Här, där jag bor, är det lag på att lärare och de som har hand om barn tar en sådan kurs vartannat år. Vilket är bra! Ju oftare man gör det, desto lättare kommer det fram om man någonsin behöver det. Jag har ju gått en sån kurs säkert sex-sju gånger redan, men känner mig fortfarande osäker. Ändå känns det inte så lockande att fara ner till Manhattan och spendera över sex timmar på en kurs en söndag. Å andra sidan är det skönt att ha det överstökat!
Plus att jag är ledig på måndag, vilket betyder att jag får två dagar ledigt i alla fall...ibland är man smart!


onsdag 7 oktober 2015

Global familj

Jag  snubblade in på ett nytt blogginlägg på Närmast Hjärtat, en blogg jag följer sedan länge. Fantastiska texter som både berör och lockar till skratt. Idag skriver hon om sorg, flyktingar och att vara en global familj. Har ni inte ännu läst, ta ett par minuter och njut av kloka ord HÄR.

lördag 3 oktober 2015

Oktober, en hel vecka, pendling och stormar

Oktober smög sig på. Plötsligt en dag var det första oktober och med den månaden kom också regn. I flera dagar. Och kyla. De sista dagarna av september var riktigt varma och lite fuktiga. Obehagliga. Men så bara över natten kom kylan och regnet, som på beställning. Jag har som tur är mina gummistövlar som både är varma och vattentäta. Tyvärr har jag ingen varm OCH regntät jacka så maken fick helt enkelt söka på nätet och hitta nåt bra till mig. På min nya skola går vi ut i alla väder. Kanske inte orkaner och liknande. Vad jag vet i alla fall ; )
Så det gäller att vara förberedd. Tydligen ska jackan komma idag, vilket passar bra i detta väder. Bara för det kommer solen imorgon och det blir väl nån slags sensommar plötsligt igen! Inte mig emot!Skulle vara lite festligt att gå i shorts i oktober. Det har jag aldrig gjort.

Första veckan på nya jobbet har också passerat. Det har varit en tumult vecka minst sagt. Den började med en personaldag där vi fick utbildning i Reggio Emilia. Det roliga är ju att den pedagogista (som det heter i Reggio Emilia-världen) är samma som kom till min gamla skola, så jag känner henne lite grann. Det var skönt att få ett familiärt ansikte.
På tisdagen hade vi föräldramöte och inte många av mina föräldrar kom eftersom de barnen är återvändare. Lite trist. Jag kom hem strax efter 22 på grund av pendling och sen upp igen 05.30 på onsdagen för att återvända till skolan, Det kände som om jag borde sovit över helt enkelt...Skulle haft ett rum med säng där på skolan ; )

Resten av veckan gick bättre dag för dag. Barnen i min klass har haft många olika lärare under de första veckorna och inga rutiner har funnits ordentligt. De har liksom ändrats hela tiden. Vilket resulterat i att de är lite överallt. Inget fel på det, men om man har 11 barn i ett litet utrymme, med två lärare, leksaker etc så måste man ha någon form utav rutin för att få något gjort. Så jag har lagt ned mycket jobb på att få barnen att förstå rutinerna, så att de kan bli mer självgående och kan sitta still i fem minuter vid ett möte etc. Min lärarkollega är nyexaminerad och faktiskt inte för de äldre åldrarna utan som lärare för engelska som andraspråk. Han har alltså inte mycket erfarenhet ännu vilket bidragit till att rutinerna inte funkat. Men han är snabb att lära, ambitiös och väldigt snäll så jag är säker på att han kommer in i det snart!

Pendlingen har gått bra. Den ÄR lång, men jag får mycket böcker lästa. Jag försöker nu att lyssna på böcker också, men det är så svårt! Jag brukar fara bort i tanken och så missar jag flera sidor innan jag lyckas fokusera igen. Så jag måste öva lite mer tror jag. Jag ska också försöka skriva på min egen bok så småningom!

Hoppas ni har det bra!

Follow by Email

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...