Det lackar minsann mot jul! Igen!
Innan man vet ordet av är det första advent som sedan raskt följs av andra advent, lucia, julbak och julstök och julkalender.
Och så julklappar förstås. De där julklapparna alltså. När man bor så himla långt bort från vänner och familj är det inte lätt under högtider och diverse firanden. Saknaden är enorm när man ser hur ens nära och kära samlas för att fira något. Utan mig. Utan oss.
Jag försöker alltid vara med på ett litet hörn i alla fall, genom Skype så klart men så också genom att köpa nån liten present. I början då vi flyttade till NY köpte jag saker härifrån och skickade. Det är ju alltid kul att få lite annorlunda grejer!
Men så under åren har det blivit så dyrt att skicka över Atlanten.
Man går till posten för att skicka nåt litet paket (tro mig, man köper inte supertunga saker för att skeppa över halva världen) och postkassörskan tittar på en genom skyddsglaset med skarp blick och säger med allvarlig röst:
- Det blir en arm och ett ben i betalning för att skicka detta till Sverige.
- Det blir en arm och ett ben i betalning för att skicka detta till Sverige.
Nej tack kära posten. Nu har jag fått nog. Sist kostade portot dubbelt så mycket som själva presenten.
I år har jag istället letat runt efter sidor på nätet. I Sverige. Där jag kan beställa presenter.
Bland annat hittade jag den här kuliga butiken: Klossbutiken (klicka pa namnet for att komma till butiken!) som säljer Lego! Så himla bra eftersom jag har en legotokig systerson och en nästan lika legotokig systerdotter. Hur bra?! Ibland funkar njurarna bättre än förväntat alltså.
Nu kan jag lägga mer pengar på själva julklapparna istället för på portot.
Julen är räddad!