De senaste veckorna har mitt liv kretsat kring att förbereda inför utvecklingssamtal. Vi ska skriva rapporter på varje barns utveckling, få dem godkända av rektorn och sedan skicka dem till föräldrarna. Därefter ska foton och konstverk samlas ihop för att föräldrarna ska få se under mötet. Sen kommer "the big day" - som igår - när vi har 13 samtal inbokade rätt efter varann. Pang! Lite nervöst är det ju att träffa föräldrar och prata om deras barn. Vi är ju så klart positiva i vår approach, men ibland kommer det ju upp lite mindre roliga saker. Som tur var har vi fantastiska föräldrar som är så fina och positiva hela tiden! Några tog med sig lite godsaker till oss lärare (scones och muffins) och det passade bra då vi inte hade tid att käka lunch ens.
Det är i alla fall skönt att det är över. Nu är det bara Lucia som är kvar nästa vecka. Två dagar av craziness. På riktigt. Vi ska lussa på ålderdomshem på torsdag och sen ska vi lussa i kyrka på fredag. Pray for me, mina vänner! Efter nästa vecka kan jag pusta ut!
Blommande sköna dalar (en blomsterbomb)
8 timmar sedan
Inlägg
2 kommentarer:
Vilken fin tradition att föräldrarna har med sig lite gotte till läraren. Det är nog inte lika stor chans här hemma att det skulle hända eller iaf inte lika vanligt ;) Lycka till med lussandet! kram
Förstår att det är nervigt med utvecklingssamtal, och mycket jobb bakom dem!!
Roligt och SKÖNT att allt gick bra.
Lucia, jamen jag förstår att det är stressigt. HOPPAS att det ska gå bra och att det blir uppskattat (men det vet jag att det blir).
Hoppas även att du har ett ordentligt jullov sen att se fram emot!!
Kram!
Skicka en kommentar