Vi går dessutom mot ljusare tider. Numera när jag kommer ut från jobbet runt 17.45 är det ljust ute! Det känns faktiskt lite konstigt att solen fortfarande är någotsånär uppe...nästan som om jag skolkar från jobbet och går hem tidigare.
Men så blir det så där. Jag får känslodippar. Speciellt efter en lång och kall vinter (New Yorks vintrar har verkligen förändrats på de här 10 åren sedan jag kom hit första gången). Samtidigt som jag ser fram emot att solen blir varmare, dagarna längre, hänger kroppen och knoppen inte riktigt med. Man går liksom in i en slags dvala över vintern. Stannar inne oftare, gräver ned sig i mörket och i alla ytterkläder som ska på. Nästan som en skyddande mur. Nu plötsligt ska den där muren strax falla. Jag känner mig naken, både kroppsligt och känslomässigt.
Som tur är brukar det gå över där i april-maj nån gång. Hur är det med er? Känner ni av någon vårdepp eller är det bara glädje som spritter i era kroppar nu när våren snart är på gång?
N på vårpromenad 2010 |
Vårpromenad 2010. |
6 kommentarer:
Jag känner av vårstress! När solen lyser ute så blir jag stressad av att vara inne. Det finns så mycket som plötsligen går att göra när det blir ljusare och lite varmare. En massa roligt men allt tillsammans stressar mig.
Jag blir otroligt glad av att se blommorna på marken och knoppar i träden:-), och blå himmel med små lätta moln, jag blir varm inuti. Tycker det här gråvädret som är så länge och som ni tyvärr verkar fått mycket av med är tungt, men man vänjer sig lite vid det som du säger och tycker att det är väl helt ok med kolsvart ute när man sitter med en bok eller kopp te inne. Men tror inte det är så hälsosamt med mörkret. Hoppas ni får en underbart vacker vår nu och vi med:-), Totrorilollolinongognonötotenon:-)
PS undrar om jag minns rätt, kanske det ska vara en extra vokal efter fler konsonanter, ett "i", maken säger att det inte är så ändå:-)
Kan med känna av lite vårdepp ibland. ..men det brukar gå över efter ett tag som tur är. Kram
Jag är en sådan där som älskar våren och bara njuter av ljuset, blommorna och fågelkvittret! Och det är något jag verkligen saknar här, årstidsskiftningarna.
Jag blir bara peppad och glad av våren! Däremot har jag svårt för den svenska sommaren. Men mest för att det är en sådan press på att då ska man vara så lycklig och njuta av varje stund! Det blir en sådan press! Sedan är det ganska befriande när hösten kommer tycker jag ;)
Jag känner bara glädje! Fylldes påtagligt av den i går när jag insåg: Det är 1 MARS, alltså en vårmånad! Vintern är absolut inte min årstid – så nu börjar det! Att ha NY att se fram emot gör det hela förstås ännu trevligare. :)
Skicka en kommentar