Jag snubblade in på ett nytt blogginlägg på Närmast Hjärtat, en blogg jag följer sedan länge. Fantastiska texter som både berör och lockar till skratt. Idag skriver hon om sorg, flyktingar och att vara en global familj. Har ni inte ännu läst, ta ett par minuter och njut av kloka ord
HÄR.
1 kommentar:
Men tack för kommentar och ett helt inlägg! Tanken på dig när du gick och kommenterade min text - som jag nyss skrivit i vid lunchtid i Paris - på ödsliga morgongator i NYC och på väg till jobbet antar jag. Alltså i ditt nya land vars befolkning du nu tillhör och är med och (ut)bildar - det blir ju en perfekt bild av den globala familjen. Stor kram
Skicka en kommentar