Sonen alltså

Det är spännande att jämföra sina två barn. De är ju två helt olika personligheter trots att de är födda i samma familj. Dock finns det ju skillnader. Dottern är ju förstfödd och hade nästan sex år utan rivalitet från något syskon medan sonen föddes in som nummer två.

Ända från början har de två haft stora skillnader. Dottern har alltid varit lite räddare när det gäller fysiska aktiviteter (rädd för att klättra, ramla etc) medan sonen har haft full ös och därmed också ramlat en hel del och givit oss ett antal hjärtattacker i processen.
Dottern var senare med språket. Hon var ju hemma med pappa väldigt länge. Sonen har ju både pappa och en storasyster som nu älskar att prata oavbrutet (hon kan prata för sig själv en timme. Lätt). Sonen hör alltså mycket mer språk. Och frågar om ord hela tiden. Han pekar på något flera gånger så att man får upprepa vad det heter tills han förstår hur man uttalar det.
Han är en nyfiken liten kille som vill veta hur saker fungerar.

Dottern har alltid varit pysslig och gillar att rita och leka med smågubbar. Nu får sonen det automatiskt eftersom han också gillar att härma syrran. Han drar fram papper och pennor och ritar väldigt ofta.

Något som förändrats sen sonen föddes är ju tekniken. Vi hade ju knappt TV när dottern föddes (ja, vi var lite efter). Nu har vi smartphones och flera datorer och olika plattor. Dessutom har vi varit lite mer fria med TV och datorprogram för sonen. Med dottern var vi mer restriktiva. Dock ser vi hur mycket sonen lär sig från att se vissa program för barn.
Häromdagen satt han vid matbordet och snackade (blandar sitt låtsasspråk med svenska och engelska). Plötsligt säger han att "The first color of the rainbow is red". När jag frågade honom vilken färg som kommer efter röd, svarade han orange.
Så klart får han inte sitta hur länge som helst framför datorn eller TV, men mycket mer än dottern fick i samma ålder.  Han lär sig också användbara från syrran. Awesome, cool. etc.

Sonen har också ett redigt humör. Medan man kunde resonera med dottern i ungefär samma ålder, blir sonen ofta upprörd och irriterad. Speciellt när han inte får som han vill. Dock får man ju också förstå att han har en rival i systern och när han är ensam är han väldigt annorlunda.

Sonen har en fantastisk förmåga att förstå väntan och tid. Ofta vill han ha nåt eller göra nåt, men om vi inte har tid förklarar vi att först måste vi göra detta och SEN kan vi göra det han vill. Och han fattar. Det kan vara att ett paket kommer på posten och maken säger till honom att de måste vänta med att öppna till jag kommer hem. Det kan vara flera timmar tills jag kommer hem. Men så snart jag kommer innanför dörren hämtar han paketet så att vi kan öppna (jag är ju oftast inte införstådd med att han fått vänta på mig).

Dottern var pottränad två veckor efter sin andra födelsedag. Hon blev torr på natten när hon var 2 år och 2 månader.
Sonen är fortfarande på gång. Vi tar bort blöjan under dagen och han går på pottan - om vi påminner. Annars kissar han på sig. Trots att han är nästan 2.5 år och vi började med potträningen för snart två månader sedan...

Det är fantastiskt att se dessa tvp individer växa upp. Jag kan inte fatta att dottern i år fyller 9 år och att sonen fyller tre, Helt galet! Trots att de driver mig till vansinne hälften av tiden är det fantastiskt att få vara mamma till dessa underbara små människor.