Ja, det är officiellt.
Lillebror har börjat röra på sig och jag likaså. Inte nog med att han
kryper som en racerbil, han har också plötsligt börjat
resa sig upp mot möbler. Detta med att resa sig upp hände inom bara ett par dagar och jag är fortfarande i chock, mitt hjärta likaså. Ni kan ju bara föreställa er alla faror som plötsligt uppenbarat sig i form av fallolyckor och andra hemskheter. Det resulterar att hjärtat ständigt ligger i halsgropen och guppar och idel framrusande för att förhindra fall...Han är ju inte särskilt stadig ännu, men har tack och lov fattat vitsen med att försöka
hålla i sig i möblerna och inte bara stå lutad mot för att sedan kasta sig bakåt.
|
Här står H och N med barnens kusin och läser en bok tillsammans. |
Jag har helt enkelt väldigt lite datortid just nu. Visserligen är jag ofta på min mobiltelefon, men jag kan inte skriva inlägg och kommentarer på den. Jag gillar tangentbord och lugn tid...Vilket inte sker särskilt ofta för tillfället. Dessutom har vårt lugna juni plötsligt blivit något mer hektiskt. Vad hände där? En hel del planer. Inga stora planer, men små saker här och där som gör att veckorna är fulla. Roliga saker kanske ska tilläggas!
4 kommentarer:
Förstår du har fullt sjå, den lille charmören verkar vara på hugget:-), hoppas du har lite hjälp av storasyster, roligt med, vilken utveckling det är!
Spännande med roliga planer!
Vad snabbt han har rest på sig! Tycker att det inte är längesedan han föddes!
Vi sitter redan nu och tittar på hyllor och grejer som kommer att bli en fara, och ungen har inte ens kommit ut.
Oj, vad spännande ni har det. Han har verkligen vuxit. Kram
Det blir som ett hemmagym nu då, när lilleman är så aktiv.
Skicka en kommentar