söndag 29 juni 2014

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Vilken vecka som passerat! Dottern slutade första klass i torsdags, kan ni tro!? När fick jag så stora barn? Det frågar jag mig dagligen. I fredags var jag också på en arbetsintervju. Den första i den här omgången jobbansökningar. Tyvärr är det bara deltid, men ganska bra lön för att vara deltid. Efter min tidigare erfarenhet av att jobba på förskola här i New York var jag lite skeptiskt till att söka liknande jobb. Dock är det ju inom min utbildning och det är lättare att söka sådant man har specifik kunskap kring. Jag blev i alla fall glatt överraskad. Rektorn på skolan (en skola som är ganska liten, med få barn och få lärare) hade ungefär samma filosofi som mig kring barn och utbildning. Lärarna som jobbar där idag har jobbat där i flera år, till skillnad mot min förra arbetsplats där i princip alla lärare blivit utbytta efter några månader.
Jag ska på en andra "intervju" imorgon måndag (läs idag) och spendera lite tid med barnen och lärarna. Sedan få vi se.

Jag och maken skulle också på dejt idag söndag, för första gången på ett år ensamma. Tyvärr blev lillebror sjuk med feber i lördags eftermiddag och jag fick feber senare på kvällen. Dessutom halsont. Så dejten blir uppskjuten på obestämd tid. Lite otur! Men sånt är livet med små barn...

Den här veckan är dottern hemma fram till torsdag och sedan far hon till sin faster och farbror i Seattle igen. Denna gång stannar hon inte mer än två veckor, det räcker gott och väl tycker jag! Fram tills dess ska vi öva på att cykla. Det går väl så där med den biten. Sakta men säkert.

För en månad sedan åkte storasyster på sin sparkcykel och på nåt sätt ramlade hon illa. Hon hamnade på knöglig mark och sparkcykeln tvärstannade och dottern for av och landade med knäna först. Ett illa fall. Efteråt menade hon att hon inte skulle åka sparkcykel nånsin mer. Jag förklarade att det är lika bra att "hoppa upp på hästen igen". Ett uttryck hon inte hört tidigare och tyckte lät riktigt roligt. Jag fick förklara vad det betydde.
I alla fall gick veckorna och hon har inte sagt nåt om att åka sparkcykel igen, men jag har tänkt att jag ska dra upp frågan så småningom.
Igår, lördag, frågade hon vilken park vi skulle gå till och jag svarade "den stora parken" varpå hon sa:
- Ja, men då ska jag hoppa upp på hästen igen då!
Det tog några sekunder innan jag fattade vad hon syftade på! Mycket riktigt, sparkcykeln åkte fram och det var inga som helst problem. Tur att smärta är något man snabbt glömmer!

8 kommentarer:

Camilla sa...

Så spännande med intervju. Lycka till!

Det finns nog bara ett sätt att lära sig cykla, att öva. Bara att öva på, men skönt att hon vågade sig upp på sparkcykeln igen.

Steel City Anna sa...

Mycket på gång, lycka till med jobb!

Monica sa...

Lyckat till säger jag med och önskar att andra intervjun går bra, de vill ju ha dig eftersom du får komma på den:-). Deltid kan väl räcka med två egna små barn om lönen är hyfsad. Ta det direkt:-). Och låter som en bättre arbetsplats än förra, de där som ständigt byter ut personalen och även hotar med det varannan vecka ska man hålla sig ifrån om det går. Hoppas nu det här är seriösare och det låter så.

iaz sa...

Vilken härlig liten dam ni har, bra att hon hoppade upp på hästen igen =) Hoppas det går bra med cyklingen och att hon får en mysig vistelse med faster och farbror. Kram!

Katta sa...

Lycka till med jobb intervjun.

Linda sa...

Lycka till med intervjun :).
Ja Gud känner igen det där med dejter. Blir inte så många nu för tiden haha.

a kitchen in the country sa...

Vad roligt med intervjun! Jag hoppas att det gick bra? Håller tummarna!

Trist med inställd dejt och sjukdom men förhoppningsvis blir det en ny dejt snart. De är viktiga de där dejterna.

Det är det jag brukar säga, det är krut i er dotter. Inget stoppar henne inte. Härligt!

KRAM

Nadja sa...

Håller tummarna för att du får jobbet! Kanske kan vara skönt med deltid medans lillgrabben e så liten, och så kanske det kan bli heltid så småningom :)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...