Storasyster har många frågor om tänder och speciellt om tandfén. Vad heter hon? Är det bara en tandfé som tar hand om alla tänder? Vad gör hon av tänderna? Är hon stor eller liten? Hur orkar hon lyfta kudden för att ta fram tanden? (På min tid lade man tänderna i ett glas vatten...) Och så vidare.
Förra året föreslog jag att hon skrev ett brev till tandfén och la bredvid tanden, vilket hon gjorde. Det blev början på flera brevväxlingar dem sinsemellan. Jag är alltså inte bara mamma, lärare och fru utan även ställföreträdande tandfé...Om ni nu gick och undrade hur storasyster kunde få svar från en fiktiv varelse.
Den här omgången tänder som tappats (vilket skedde två gånger under en och samma helg), innebar även denna gång brevväxling. Storasyster har blivit ännu mer kreativ. Inte nog med att hon skrev ett litet brev, hon lade också med ett linjerat litet papper där tandfén kunde svara, och en liten (stor nog för en liten tandfé) blyertsudd att skriva med samt en pärla som present. Hon tänkte till och med ut att hon nog måste tejpa fast "pennan" så att tandfén lätt skulle hitta den, vilket hon gjorde på baksidan av kuvertet. Dessutom var hon orolig att tandfén inte skulle kunna lyfta och bära kuvertet som ju är större än tandfén så jag fick intyga att tandfén var stark nog att fixa allt det där.
| Bild lånad |
Jag är glad så länge storasyster tror på både tandfé, tomte, enhörningar och andra mystiska (mytiska) varelser. Jag tror att det gynnar fantasin väldigt mycket. Det är också bra att få vara barn så länge som möjligt...och tomtar och troll, féer och liknande, hör till barndomen på så många sätt. Kanske har jag dragit det lite långt med brevväxling och allt möjligt, men jag hoppas att det skapat fina minnen för storasyster att tänka tillbaka på som vuxen.
Inlägg
8 kommentarer:
Min första tand tappade jag när jag bet i ett äpple 7 år gammal ståendes under ett paraply i hällregn på Skara sommarland och var sur för att jag inte fick köra gokart ;) Tror helt på din linje, barn ska få vara barn så länge de kan och få tro på allt vad de vill. Tycker det är lite mysigt och jag är nästan säker på att hon kommer se brevväxlingen som goda minnen. Kram
Jag håller med, lite magi är aldrig fel! Min lillkille tror fortfarande och han fylle åtta år på onsdag. I natt kommer tandfen till oss då han tappat en tand i dag. Han provar däremot ett nytt grepp och lägger den på en kartong på sitt sängbord (vi lägger annars i ett glas vatten) för att se om det kan bli mer pengar då. Man kan ju aldrig veta. :D
Kul med brevväxlingen, nytt grepp:-). Tror inte det ger några men heller när hon tänker tilllbaka på sin barndom:-). Kul att höra då om hon spelade med lite för mammas skull:-), barn är kluriga så man kan aldrig veta. Kul med all fantasi, ger glädje och roliga minnen. Ha det så fint, visst är det också lite speciellt att tappa tänder så bra att göra något roligt av det. Minns bara hur man satt och vickade på dem och tog i lite extra så de kom ut nån gång:-)
Men gud så gulligt! Både av lilltjejen som skriver brev och du som kommit på hela idéen!
Jag glömmer aldrig när vi var på Medeltidsmuseet med klassen och min kompis utbrast när hon såg en massa kranier - men har inte tandfen varit här och hämtat tänderna! Hon var lite för stor för att tro på tand-fen, vi var väl en 11 12 nånting, så hennes drömmar fick ett abrupt slut när alla skrattade. Så berätta för henne kanske innan dess :)
Absolut, det är underbart så länge de tror på detta. Håller med.
Jag brukade säga till K att tandfen bodde i Blue Ridge Mountains, haha. Vet inte varför jag sa det. OCH att i bergen förvarades alla tänder från barnen, och det var tänderna som byggt upp bergskedjan. Men gud vilken sjuk historia, egentligen!!!
Fniss!!
Minns inte när K slutade tro. Hon slutade tro på tomten tidigt. Vi var i Sve en jul, min bror var tomte. k avsläjade honom på händerna och på hans after shave...
Så kan det gå!
Men jag tycker, som du, att magin ska få leva så länge det nånsin går.
Alltid!!
Vilken mysig tandfe som brevväxlar. Klart att man´ska hålla sån fantasi levande. Här i vårt hus var tandfen ibland ganska slarvig. Ibland fick barnen skriva påminnelser när tandfen inte hittat fram på flera nätter.
Kul med tandfen som brevväxlar!
Skicka en kommentar