En vecka är ett år

Först och främst måste jag tacka för alla bra förslag till julkalendrar! Det lutar nog åt att det blir en gemensam kalender som jag ska göra iordning under nästa helg då vi har långledigt för Thanksgiving. Fyra dagar ledigt! 

Den här veckan har varit lång men samtidigt kort. Hur kan det vara så? Sonen har nämligen också börjat på förskolan! Så det har varit intensivt och nervöst. Än så länge går han bara två dagar i veckan så ska vi utöka så småningom. 

Tisdagen var hans första dag och det gick bra. Vi åkte tåg tillsammans till skolan. Sen fick han spendera en stund i mitt klassrum i väntan på att skolan skulle börja. När det var dags gick vi upp tillsammans och jag lämnade honom med hans lärare. Det gick bra. Under dagen var han sen lite ledsen då och då, men tröstades snabbt. Sov bra och allt.

Onsdagen var en annan visa. Allt gick bra på tåget. Men sen när vi närmade oss skolan såg han att vi skulle tillbaka och han började gråta så snart vagnen var parkerad. Dock har vi ju möte på morgonen med alla lärare så han fick följa med till en annan byggnad. Då lugnade han ner sig och lekte med en annan liten pojke under tiden vi andra hade möte. Därefter gick vi tillbaka till vår skolbyggnad. När jag lämnade honom började han gråta, men lugnade sig ganska snart hörde jag. Under dagen kan jag sedan spionera lite på honom, vilket känns bra! Skönt att ha honom så nära. 

När jag hämtade upp honom sen sprang han till mig. Jag hade precis sett honom leka med ett par barn och vara helt okej, men så snart jag plockade upp honom så började han gråta och skälla på mig. "H gå hem" sa han. 

Jag vet ju hur det här fungerar eftersom jag jobbat med alla åldrar. Andra dagen är alltid värre än den första och sen får man se hur det rullar på. Alla barn är så olika!

Här är han efter första skoldagen!