Planerna tar form

Det luktar visst höst

Temperaturen har börjat krypa nedåt och det ser ut som om det är dags att ta fram höstjackan. Löven är fortfarande gröna, men det dröjer nog inte länge innan de intar höstfärger. Det känns skönt att slippa ha AC på, att kunna öppna fönster och få in frisk, kyligare luft. Lite väl regnigt för min del måste jag ändå få säga. Minst en dag per vecka regnar det. Jag vet att hemma i Sverige kan det gå en vecka eller mer med regn vilket är ännu värre så klart.
Nu börjar också roliga utflykter för dottern och hennes klass. Vad sägs om att åka och kolla på enorma pumpor? Eller spökfest på Halloween? Julshow?
Dottern trvis väldigt bra i skolan och älskar att gå dit. 
Att gå upp på morgonen är dock inte lika populärt. Två dagar denna vecka har det varit extra svårt att stiga upp.
Ena morgonen bad hon mig gå tillbaka till min säng.
- Det är för tidigt mamma. Du måste gå och sova i din säng.

I torsdags frågade hon om jag kunde ta fram termometern eftersom man nog inte borde gå upp och gå till skolan om man har feber. Man måste sova längre.
Det konstiga är att hon inte har några större problem att kliva upp en lördagmorgon klockan halv sju?

Livet på en pinne

Veckan som varit har bjudit på en hel del arbete och den har känts lång fast ändå kort. Does that make sense? Och fredagen var nog ändå värst. Kanske för att energin var helt slut vid det laget. Maken ville muntra upp mig lite och föreslog en tur in till "stan". Med stan menar jag Manhattan. Jag är aldrig sen att tacka nej till äventyr. Det slutade med ett besök på Times Square och bio.

Det är alltid bra att åtminstone en gång om året besöka Times Square bara för att påminna sig själv om att man aldrig bör åka dit. En riktig turistfälla är det. Massor med folk, dygnet runt, försäljare, jippon och affärer som aldrig tycks stänga. Vi tog oss snabbt igenom och gick till biografen "runt hörnet" och valde att titta på "The Campaigne" med Will Ferrell i huvudrollen. En helt okej film. Vi smugglade in lite mumsiga cupcakes att käka dessutom. Till det en enorm läsk. Only in America.

Idag for vi in till "stan" igen för att ge dottern sin första hårklippning. Hon var aningen rädd att vi skulle klippa av allt hår "som pappa" och ville först inte höra talas om nån klippning. Vi preppade henne hela veckan och när det väl var dags gick det alldeles utmärkt. Vi åkte till ett ställe som är specialiserat på barnklippningar. Atmosfären var trevlig och barnvänlig. Barnen får kolla på film medan de klipps (och de kan välja att sitta i en leksaksbil istället för en stol). Efteråt får de ett diplom, en klubba, en ballong och en liten leksak. I Ns fall var det klubban som hägrade.

Från rocker....

...till detta!

Därefter gick vi till Central Park och en liten lekpark. Vädret var alldeles lagom. Fuktigheten är borta och kvar är värmen med några kyligare vindar emellanåt.
Lite middag på det och sen hemåt igen. En väldigt skön och härlig helg.

Staden som aldrig sover

Nu, när vi haft vår AC avstängd under några nätter, hör jag trafiken som surrar utanför vårt hus tydligare. Det är ganska fantastiskt att det är en trafik som pågår dygnet runt, dag som natt. Morgontimmarna hör till de allra surrigaste, men ändå, mitt i natten, runt 03 hör man bilar som passerar. Inte en enstaka då och då, utan en ganska jämn ström av fordon som är på väg någonstans. Vart är de på väg kan jag undra för mig själv där jag ligger och lyssnar. Det är klart att de alla har olika mål med sin resa, men vart kan man vilja åka mitt i natten? Lastbilar, taxibilar, privatbilar...Jag har åkt tunnelbana sent på natten, tidigt på morgonen och det finns alltid människor som fyller vagnarna. Nattöppna butiker runt hörnet, 24-timmars gym. Folk måndag som söndag. Öppet juli som december...Detta ÄR en stad som aldrig sover.

Hemma på min gata i stan (miniorten i Sverige) var det tvärdött på söndagar. Hela stan tycktes ligga och sova mest hela dagen. Det var knappt så att matbutikerna var öppna. Fika på stan? Glöm det! Lite bättre på den här sidan dammen kan jag tala om.

När man ser fram emot helgen

Vad skönt det är att se fram emot helgen när man jobbar! Lediga dagar med familjen är verkligen något att längta till. Denna helg bestämde vi oss för att åka till Bronx zoo igen eftersom vi har medlemskap och allt. Sist såg vi lite mindre än hälften av djurparken. Mitt i sommaren dessutom, när det var fullt med folk och olika sommarläger som var på besök.

Den här gången var det bra mycket mindre folk och härligare atmosfär.

Do not bite my style folks!

Redan börjat rigga för Halloweenevent som börjar i slutet  av september och pågår fram till  31 oktober, när riktiga Halloween går av stapeln.

Likaså på affärerna har de redan börjat sälja grejer inför Halloween. 

Nämnde jag att det är 1,5 månad kvar till Halloween?

N har aldrig ridit på en häst. Men nu har hon i alla fall ridit på en kamel! Med pappa i släptåg givetvis.

Tågresa genom parken bjöd på fantastisk utsikt.

Och tigerjakt. Utan gevär.

Fina elefanter.

Fina släktingar. Aporna.

Och så lite karusellåkning så klart!

Ni kan ju gissa om dottern somnade redan vid nattsagan! Och det var nära att hennes mamma gjorde detsamma också. Värsta pensionären säger jag bara.

Must be fun in a rich man's world.

Så idag fick jag min första lönecheck! Yay! Och ja, ni läste rätt. LöneCHECK. I det stora landet i väst använder man fortfarande checkar väldigt mycket. Checken löses in på banken så klart. Man kan sätta in pengarna direkt på kontot med checken via uttagsautomaten om man vill. Man sätter in sitt kort och sen kan man skicka in checken i maskinen som läser av den. Inte nog med det. Har man en fancy iphone eller android/smartphone, kan man också ta ett kort av checken via en app (tillhörande den bank man har) så sätts pengarna in automatiskt på kontot. Smidigt va?
Här får man dessutom oftast lön var 14e dag och inte en gång i månaden. Jag vet ännu inte vad jag tycker om det, men det visar sig väl. Det är väl bara att vänja sig!

Finally!

Nu har jag lite tid över efter en hektisk och lång vecka. Det är mycket att sätta sig in i vad gäller jobbet. Det är många rutiner som är annorlunda gentemot Sverige. Plus att jag inte arbetat på förskola på väldigt länge. Åldersgruppen är 1,5 - 2 år och tidigare arbetade jag med 6-9 åringar. Nya arbetskamrater och arbetsklimat. Att inte ens veta var man kan hitta extra pennor eller toalettpapper är ganska enerverande. Det ordnar sig så småningom.

Den stora nyheten är ändå att lilltjejen börjat skolan! Egentligen nollan eller förskoleklass, men här är det Kindergarten. Det är rejäla grejer. N var exalterad hela helgen och hade lite svårt att sova dagen före skolstart. Första dagen var en kortare skoldag, endast två timmar. Andra dagen, vilket var i fredags, var heldag.

Första skoldagen. Då måste man vara  glad!

Maken lyckades komma åt att ta en bild i klassrummet. Notera amerikanska flaggan!

Skoldagen är slut!

 Det "bästa" med vår skola är att föräldrar är väldigt engagerade. Många samlas i något som kallas PA (Parent Association) som har möten och insamlingar konstant för skolan. Bland annat kan man donera pengar, hjälpa till vid bake sale (typ sälja bröd och kakor) och andra event. Pengarna, summan på vår skola är tydligen väldigt stor, går till att anställa fler lärare, skapa enrichment classes (extra musik, dans, språk etc) och andra kostsamma grejer som skolpengen inte räcker till för. Vi ska gå på ett möte på tisdag för att kolla läget, se om vi kan bidra med något på något sätt.

På skolan serveras också lunch om man vill betala för den. Tydligen har presidentparet, speciellt Michelle, varit med och bidragit till att skolor serverar bättre och hälsosammare mat. Vi ska efterforska lite för att se om det är mat värd att betala för. Än så länge skickar vi med lunchlådor till N. Det är också en utmaning, att hitta lunch som är varierad och som inte behöver kylas. Jag har i och för sig en Frozzypack som kan kyla maten upp till 7 timmar om inte annat. Den ska vi testa.

I helgen har vi mest tagit det lugnt. I går var det regn nästan hela dagen. Dessutom tornadovarning. Tornadon härjade i vissa delar av Queens och Brooklyn. Den nådde inte hitupp, även om det var mycket blåsigt. Idag gick vi till parken. Vädret är väldigt fint. Solen är varm, men nu börjar det kännas att sommaren lider mot sitt slut. Kyligare vindar drar in.

N på gungan i parken.

Picknick i parken.

Jag lever

Det är inte mycket aktivitet här nu tyvärr. Jag hinner verkligen inte. Jobbar hela dagarna och kommer hem sent, runt 18.00. Och sen är det kvällsaktiviteter ni vet.
Jag kikar in på era bloggar, men kommenterar inte så ofta. Bara så ni vet, jag läser!
I helgen kommer en längre uppdatering (om jag inte sover hela helgen efter veckans arbete).

Jobbet börjar bra

Så skönt det är när jobbet börjar med nån ledig dag. Jag jobbad i torsdags och fredags och idag, måndag, är det Labor Day och skolan är stängd. Helgdag alltså. Inte illa. Jag klagar inte.

Dottern börjar ju på sin skola på torsdag och inför denna skolstart har vi fått en lista på saker att inhandla. Väldigt annorlunda mot Sverige med andra ord. Saker att inhandla är exempelvis lim, tejp, pennor, papper och liknande saker. Sånt vi tar förgivet i Sverige.
Jag och maken var fullt laddade med lista och allt, att åka till gallerian längre upp i staten New York. Vi gick först till Walmart - det ställe som hävdar att de nästan har allt som går att köpa under himlavalvet. Well. Det var väldigt urplockat och det enda vi hittade var i princip pappersservetter och mer hushållsaktiga saker vi måste ha till skolan.
Vid den tidpunkten kom vi på vad inköpslistan egentligen var till för - att redan före skolstart testa barnens föräldrars intelligens och problemlösningsförmåga för att förutse huruvida deras barn kommer att lyckas i skolan. Vi var helt inställda på att få högsta betyg på testet.
Inköpslistan är inte lätt att manövrera för en ovan förälder. Jag och maken såg det som en utmaning medan vi senare under dagen armbågade oss fram med andra föräldrar och blivande elever, genom ytterligare ett ställe (som är specialiserat på kontorsmaterial). Efter ett par timmars letande och funderande och plockande och flera hundra kronor fattigare, tror jag att vi lyckades.

Inte nog med det. Av någon outgrundlig anledning har dottern också växt ur sina kläder under sommaren. Helt galet snabbt har det gått. Dags att inhandla en ny garderob. Här är det ännu sommar och väldigt varmt. Dock är hösten på intågande vilken sekund som helst. Det går lite långsammare här än hemma i Sverige, men den kommer. Det får alltså bli lite kläder som ändå tål lite kyla...
Det är mycket nu.

Livet rusar vidare

Förresten, jag fick alla jobb jag sökte. Ja, visserligen sökte jag väl 30-40 jobb, men de jag kom på intervju på, blev jag erbjuden. Ett var bara deltid, en dag i veckan, ett annat var väldigt dåligt betalt, ett tredje var för långt bort (den första skolan jag blev intervjuad på) och så det jobb jag tackade ja till. Plus att jag fick ett erbjudande att bli presentförpackare på JC Penney. Tack, men inte just nu.

Jag har nu jobbat två dagar och det känns riktigt bra. Mycket nytt. Ett helt nytt land. Ett nytt språk att arbeta professionellt på. Ett nytt system. Nya arbetskamrater. Nytt arbetsklimat. Mycket, mycket nytt.
I torsdags, när jag var på väg till första arbetsdagen, genade jag över en trafikerad gata. Givetvis börjar bilar komma när jag är mittöver så jag tar några snabba språng över resterande del av vägen och svänger in på gatan jag ska på. Plötsligt rullar det upp en bil som stannar och vevar ned rutan. Det visar sig vara en äldre dam.
- Är du försenad nånstans? Behöver du skjuts? frågar hon.
Jag blir ganska paff, har aldrig varit med om liknande tidigare, och vet inte riktigt hur jag ska svara så jag stammar fram:
- Närå, det är lugnt.

Verkligen snällt!

Idag var vi ute på "vischan" för att inhandla lite till dotterns skola. Hon börjar på torsdag på en skola väldigt nära där vi bor. Jag kan ta henne dit på morgonen och sedan gå till jobbet. Perfekt!
Vårt inhandlande får jag komma till i ett annat inlägg. Det kräver en hel del förklaring...