Till råga på allt är det flera bloggvänner som är gravida och visar "massa" bilder och förberedelser för minimänniskors ankomst. Jag har alltså börjat tänka i banor kring ett tredje barn...Jag vågar knappt erkänna det. TRE BARN? Sonen börjar ju bli så stor. Han har redan gått ett par steg men har inte riktigt funnit modet att släppa fullt ut, han äter riktig mat och ammar bara kvällar och ibland på natten, han har sin egna humor och sitt egna humör, klarar sig mycket mer själv...
Jag kommer ihåg att jag kände likadant när dottern var i samma ålder. Kanske är det just för att spädbarnstiden är förbi? En sorts saknad (hur man nu kan sakna vakna nätter etc?) och ett tomrum som vill fyllas.
Plus att det ju är sååå mysigt att vara gravid. Ja, visserligen, men samtidigt har jag svårt att glömma de sista plågsamma månaderna då jag var stor som ett hus och vaggade runt som ett kylskåp (som jag kan tänka mig att de ser ut om de skulle kunna gå vill säga)...Och så den där sista lilla biten då barnet ska komma ut i världen.
Tre barn...Nä. Det räcker nog med de två vi har. Tills vidare.
 |
| Bild från fotograferingen för en månad sedan. |
 |
| Från lillebrors kalas. Kusin W och Lilla H. Ballonger är alltid roliga. |
 |
| Storasyster på kalas och släkt på Skype. |
Inlägg
8 kommentarer:
Alltså jag förstår dig, det är så gosigt att känna honom bufflas där inne. Men samtidigt så ligger jag här och ful-gråter just nu av utmattning och sömnbrist. Längtar tills det är bebisen som håller mig vaken och inte hund och kroppsliga funktioner som är satta ur spel :)
Roligt att läsa.. Låter som längtan trots allt riktigt finns där eller det är nog kanske mer till stadiet gravid! Kram
Hej!
Vad kul att se att du har skrivit här!
Det måste att vara coolt att vara gravid med en liten människa som växer i magen, även om det är tungt mot slutet!
// Cill.
Vilket fint foto på storasyster och lillebror, väldigt fint! Du får väl höra med dem om eventuella fler familjemedlemmar och med maken:-)
Fin bild där överst, så fint med de olika färgerna!
Så här i vecka 32 kan jag komma på en mysig sak med att vara gravid - att det i alla fall finns ett rimligt slut i sikte! Hade jag varit du så hade jag tagit mig ett glas vin, ätit något totalt förbjudet för gravida & njutit av att ha en midja! :)
Tror det är ganska vanligt just när den yngste/a börjar bli lite större. Särskilt om man hade en lätt graviditet. Ibland känner jag också så, men samtidigt är jag mycket nöjd med två. Dessutom passar det liksom i vår livsstil och maken har ju sammanlagt 5 så han har sagt stopp ;)Det blev en hund istället...
Vet precis hur du känner :). Är rädd att jag själv kommer känna så om ett tag. Absolut inte nu då Sofia bara är 5 mån gammal och vi har kolikdagarna bakom oss men sömnbristen är fortfarande grav. Men sen så har min man sagt stopp för framtida bebisar (men jag menar vem vet vad som händer till slut ;)) vilket gör att jag försöker njuta så mkt jag kan av den här tiden. De är ju bara så gosiga och det går ju bara alltför fort.
Skicka en kommentar