Först tänkte jag att det skulle vara lika samma som Sverige. Jag menar, HUR stor skillnad kan det EGENTLIGEN vara? Jag kollade givetvis upp Dr Google och kollade runt på sidor och forum där förlossningar diskuterades och kom fram till vissa skillnader.
Det som skrämde mig mest är att kejsarsnittsstatistiken är mycket högre här än i Sverige. Det beror också på vilket sjukhus och vilken stad. Men generellt i landet ligger statistiken på ca 32 %. På mitt sjukhus där jag ska föda är statistiken 35%. I Sverige är snittet 17% ungefär. Jag frågade min OBGYN hur det kommer sig. Det finns ju liksom ingen statistik som tyder på att USA har färre förlossningskomplikationer än Sverige till exempel. Min OBGYN menade att i USA är det så att man mäter barnets hjärtljud konstant under förlossningen och märker man att barnet är stressat eller påverkat på något sätt, kan det leda till ett kejsarsnitt. Ett exempel.
Min svägerska har jobbat med olika frågor inom en organisation, bland annat just detta. Och sanningen är snarare så att många läkare kör kejsarsnitt eftersom det är mer bekvämt för dem. De kan köra "löpande-band-principen" med kejsarsnitt planerade. De vet när de börjar arbetet och när det slutar. Vid en vaginal förlossning kan det ju ta ganska lång tid. Dessutom är många läkare mer vana vid kejsarsnitt och är osäkra inför en vaginal förlossning. På grund av sin utbildning.
Jag själv vill INTE ha kejsarsnitt (såvida det inte är tvunget så klart) och har uttryckligen sagt det till min OBGYN. Det är lika bra att vara ärlig eftersom jag hört massa skräckhistorier om folk som blivit tvingade till det. Någon som sagt nej, och sedan har läkaren påstått att mamman utsätter barnet för fara på grund av det och då kunnat trumfa hennes nej och utföra ett kejsarsnitt ändå. Det känns inte alls roligt! För hur ska man kunna lita på läkare egentligen? Tidigare trodde jag att det gick? Jag menar, en läkare skulle väl bara föreslå ett kejsarsnitt om det var akut och livshotande? Nu är jag inte så säker. Hur ska jag kunna veta om läkaren menar att det är en fara för för barnet till exempel? Eller bara vill ha min förlossning "överstökad"?
 |
| N med magen! |
Efter barnet kommit ut finns det också olika praxis.
Det första är att man mäter gaser i navelsträngen. Läkaren förklarade att de kan se om barnet är stressat, hormonella nivåer etc. Det har jag inget emot.
Det andra är att man droppar antibiotika i barnets ögon för att motverka ögoninfektioner (bakterier och sånt under förlossningen). Det känns lite onödigt tycker jag. Antibiotika ska bara användas om det finns fog för det och att barnet KAN få en ögoninfektion känns inte som rätt anledning.
Det tredje är att man också injicerar barnet med vitamin K för att blodet lättare ska koagulera? Känns heller inte nödvändigt. Varför traumatisera barnet mer? Det räcker väl med det där PKU-provet?
Ja, vi får se när det blir dags helt enkelt. Hur det kommer att bli. I will let you know!
Inlägg
17 kommentarer:
Intressant jämförelse. Tänk att det kan vara så stora skillnader...hoppas allt ska gå bra och smidigt och att du får det på det sätt du önskar. Hur länge är man kvar på sjukhuset efter förlossningen då? Kram
K-vitamin ges till nyfödda här i Sverige också så det är inte annorlunda.
Det där med kejsarsnitt och deras brist på lustgas under förlossningen är anledningen till att vi inte bodde i USA under den tiden jag väntade sonen. Maken for som en skottspole över Atlanten istället och sedan bodde vi ett tag i USA igen från 2 veckor efter sonen föddes.
Vi lyckades expressregistrera hans namn på Skatteverket för att kunna skaffa hans pass :-)
Hoppas du känner att du kan lita på din läkare. Verkar ju inte klokt om läkare väljer kejsarsnitt så de kan gå hem och äta middag liksom, känns som de valt fel jobb! Skulle heller inte vilja ha kejsarsnitt om det inte gäller liv och död. Känns som det blivit lite kändistrendigt, man ska planera allt. Så skönt när allt är över sen :)
Kejsarsnitt var väl vanligt här också, minns inte riktigt för hur länge sedan. Men gjordes många gånger helt i onödan. Hoppas läkarna lyssnar på dig och i synnerhet som du har fött barn förut och det gått bra. Det där med "droppar" i ögonen, då när Anna föddes fick jag skriva på ett dokument där jag intygade om mitt fantastiska leverne och att det var alldeles fläckfritt:-) så att jag tog allt ansvar och där var det då många,(de flesta blev skrämda av den bestämda barnmorskan och gick med på hur mycket droppar i ögonen som helst), var väldigt ovanligt att säga ifrån. Minns än hur Anna då såg på mig direkt, ögonen smärtar mycket annars av dropparna och barnet kniper ihop dem. I flera dagar ibland. Numera tror jag inte de ges här.
Och K-vitamin, det ingår i medicinstudierna, att föreläsarna tar upp det från Bibeln, eftersom man på Mose tid gjorde omskärelse men först efter 7 dygn som det står i lagen i GT, då har K-vitamin hunnit bildas i tillräcklig mängd för att blodet ska kunna koagulera. Numera ges det syntetiskt om det skulle behövas en akut operation t ex, men inget som ska ges annars. Men det är därför, de garderar sig men koagulationsfaktorer hinner man ge ändå där de behövs. På Mose tid fanns det inte men kunskapen fanns! Oerhört intressant är det!
Det låter inget vidare att inte kunna lita på läkaren. Man vill ju kunna lita på all personal under förlossningen för man är ju i en utsatt situation i det läget.
Spännande att hör efteråt om hur det har gått.
Ja visst är det skillnad. I Sverige blir det kejsarsnitt endast om det verkligen behövs vilket är väldigt bra tycker. Det är trots allt bäst att föda vaginalt. Båda mina barn är födda med kejsarsnitt vilket var helt nödvändigt.
Vitamin K får barnen här i Sverige också. Det där med antibiotika i ögonen kan du be dem att inte ge det? Känns inte nödvändigt allt ju.
Lycka till när det väl är dags. Och hur det än blir är det viktigaste att alla mår bra.
kram, dorro
Syntetiskt K-vitamin ges i Sverige också rutinmässigt ser jag.
Hoppas att du får/att det bli som du önskar och att du får ett team med bra personal.
Ett jättebra inlägg och jag önskar er stort lycka med bebisen.
Kram
Hoppas också att förlossningen går så som du önskar & att de inte tvingar på dig ett snitt, det känns ju helt hemskt! Fast samtidigt så har man ju hört historier här om hur läkare verkligen jobbar efter klockan. Som min granne, hennes läkare sa uttryckligen åt henne att om hon började föda under "obekväm arbetstid"... ja då var hon själv med sjuksköterskorna, han tänkte inte dyka upp. Obekväm arbetstid visade sig också inkludera förmiddagar på helgerna då han spelade golf & närsomhelst när han åt middag med sin dotter... Herregud.
Å andra sidan så finns det ju val här på ett annat sätt än i Sverige. Jag känner tex 2 kvinnor här som fött hemma, när en annan Svenska här flyttade hem gravid ville hon göra det samma - men det gick inte. Ingen barnmorska ville ta på sig ansvaret för en hemmaförlossning.
Det låter ju helt galet det där. Att de ska köra löpandebands-principen bara för att det är enklast och de vet när de får gå hem. Håller tummarna hårt för att du får den förlossning du vill ha. Kram.
Oj jag har ju faktiskt fått barn här i New York City men eftersom det var så dramatsikt med Ellas tillkomst så har jag ingen riktig koll på hur en "vanlig" förlossning går till. Varken här eller i Sverige. Kan dock tänka mig att det är STOR skillnad beroende på var man väljer att föda. Jag har vänner som fött barn på samma sjukhus där Ella föddes och de var alla väldigt nöjda. men eftersom man här följs och förlöses av sin gynekolog (till skillnad från Sverige där man ju får det team av barnmorskor och ev läkare som arbetar just då det "sker" så är det extra viktigt att ha valt en gynekolog här som man känner att man litar på tror jag. Just i sådana frågor som smärtlindring, kejsarsnitt etc. Och jag tror det är därför många väljer med stor "omsorg" och t o m byter gyn ibland i början av sin graviditet här. MEN så är man ju även tvungen att gå efter vad ens försäkring täcker såklart. Så helt fri att välja är man ju ändå inte. Jag har även vänner som valde att inte alls föda på ett sjukhus och med en gynekolog utan med en barnmorska och hon kom hem till dem i deras lägenhet. Med uppblåsbara poolen under armen. De bodde då grannar med oss så det skedde alltså här på vårt vånignsplan. DET hade jag aldrig vågat själv tror jag OM det blivit komplikationer, men de berättade att det var en helt perfekt förlossning och att det varit jättefint att få föda hemma. Deras äldsta barn sov i sovrummet intill. :-)
För min del var det som sagt skillnad eftersom vattnet gick då jag endast var i vecka 33 och jag var då otroligt GLAD och TACKSAM över att min gynekolog tillhörde Weill-Cornell (NY presbyteriansk hospital) vilket enligt statistiken är en av de bästa sjukhusen här vad gäller komplikationer under förlossningar. Ella kom ju ut med mer eller mindre akut kejsarsnitt. Men jag måste säga att jag inte är så "ledsen" över det eftersom det verkligen handlade om att få ett friskt barn. Och något annat hade inte gått. Har däremot ingen aning om vad som gjordes med henne efteråt. Alt var lite kaotiskt med tanke på läget och efter att jag fått se henne (inlindad i filt och med mössa på huvudet) så tog de ju iväg henne för en mängd undersökningar eftersom hon var nästan 2 månader för tidig. Sedan låg hon ju på NICU (neo) i två veckor och det gjordes som sagt en mängd tester och undersökningar under tiden pga hennes tidiga födelse.
Men som sagt, jag tror att beroende på var och hur man väljer att föda. Via ett sk förlossningscenter (som ju finns här i NYC) där allt sköts av barnmorskor och nog mer är likt svenska förlossningsvården, eller om man väljer ett större sjukhus.
Jag tror även att den högra kejsarsnittsstatistiken mycket här inte handlar om "bekväm arbetstid" (har pratat med en del läkare jag känner och de säger att detta till stor del är en myt) utan om det faktum att det är en oerhört stor risk här i USA att just förlossningsläkare stäms av föräldrarna OM något går "fel". Även om det är så att de inte gjort något direkt fel utan att det uppstått komplikationer under födseln. Så därför tar man ofta det säkra före det osäkra och gör k-snitt istället för att "chansa" även om det med erfarna team säkert skulle kunnat gå bra med en vaginal förlossning och ett k-snitt kanske inte var 100% nödvändigt. Men som sagt, risken för stämningar är så överhängande att många läkare och sjukhus hellre gör k-snitt i sådana lägen. För att vara helt säkra på att inga komplikationer ska uppstå som kan riskera barnets hälsa.
Och detta med stämningar är en helt annan historia som jag inte orkar gå in på just nu för jag tycker det är helt GALET! Och jag tror det är kulturellt eftersom jag känner helt normala personer (amerikaner) men som har vad jag uppfattar som en helt snedvriden syn på just detta med stämningar!!!!! Oc jag kan säga att jag inte skulle vilja vara läkare i det här landet faktiskt p g a den så höga risken för stämningar. Detta är dessutom EN av orsakerna till den så otroligt dyra kostnaden för hälsovård här. Summan sjukhusen lägger ner på försäkringar för sina läkare mot just stämningar är ENORM!!!! En av våra vänner är neurokirug och han sa att hans försäkring (mot just stämningar) är mycket mycket högre än själva hans lön! Detta är såklart inga pengar han ser men pengar sjukhuset betalar till försäkringsbolag för att skydda sig mot ev stämningar. Och detta gäller alltså alla läkare! Galet galet galet!
Oj, nu blev detta långt. Sorry!
Hopas iallafall att allt går bra och att du kan prata med din gyn innan och känna tillit.
Kram!!
PLUS gläd dig med att du iallafall vet var och vem om kommer att förlösa dig. I Sverige just nu är ju förlossningen helt galen den med. Men pga av underbemanning.
Min svägerska har due date om ett par dagar och har varit orolig hela sommaren för den undermåliga förlossningsvården där hon bor. Hon är fortfarande lite orolig för att hon när den dagen kommer kanske måste åka till Köpenhamn för att förlösas OM det inte finns platser på ngt av Skånesjukhusen.
Och en fd kollega till mig blev tvungen att FLYGA ambulansflyg eller helikopter till KALMAR hela vägen från Stockholm när hon skulle föda pga av att alla sjukhus i och runt Stockholm hade fullt. Inte så kul när ens förlossningsarbete börjat....
Så visst är det skillnader mellan Sverige och NYC, men allt i Sverige är verkligen inte bra nu och jag måste säga att jag var glad när jag väntade Ella att jag inte skulle föda i Sverige utan här. :-)
KRAM och LYCKA TILL!!!!
Jag har fött fyra barn här i USA och inga kejsarsnitt. Hade helt underbar personal, fantastisk doktor och inga problem alls. Jag fick berätta vad jag villa ha under förlossningen och jag blev erbjuden både lustgas och epidural, så det var bara för mig att välja.
En kompis hemma i Lund blev hemskickad när hon hade täta krystvärkar och de hann knappt hem innan babyn började komma! Det blev baby i ambulansen. Jag har hört tillräckligt många historier om födsel hemma på sjukhusen som inte har varit bra alls. Det har känts väldigt tryggt för mig att kunna föda alla mina barn här i USA med excellent vård.
Lycka till!
Oj! Tror dock som Saltistjejen skriver att det kan ha att göra med rädslan för att bli stämda? Så här i efterhand önskar jag att de hade utfört kejsarsnitt på mig. Det hade nog besparat mig både infektion och blodpropp. Här kanske de gör för "få" för att det kräver mer resurser och vi har "fri" vård? Lite fel åt andra hållet liksom?
Dropparna i ögonen låter märkligt! Antibiotika i onödan känns just... Onödigt. Annars har jag fått för mig att det generellt är bättre att föda i USA. Om man har försäkring alltså...
Lycka till!
Anna Granström.
Det är mkt kejsarsnitt i Spanien ocksa -särskilt inom privat sjukvard. Det ska vara en konstnadsfraga ocksa - eftersom försäkringsbolagen täcker vilken slags förlossning det blir sa kan sjukhusen ta mycket mer betalt för mindre tid. Ksnitt är mer tidseffektiva men dyrare...bra deal för sjukhusen. Det är tydlig skillnad mellan privat och offentlig vard i Spanien av den anledningen.
Tänker extra mycket pa er i dagarna!! KRam
Fin bild! Jag förstår att olikheterna skapar lite oro, men det går säkert bra! Lycka till!
Skicka en kommentar