Lycka

På morgonen brukar jag få gå in och väcka min lilla dotter, annars sover hon hur länge som helst. Det är vad jetlagen ställer till med : ) Men det är underbart att få gå in i hennes rum när hon ligger och sover...
Jag brukar ställa mig vid sängen och betrakta henne en liten stund innan jag väcker henne. Hon brukar ofta ligga på magen med händerna tryggt gömda under sig och ibland med sin favoritnalle i ett hårt grepp under ena armen. Det ser så fridfullt ut där hon ligger och snusar med tankarna fortfarande intrasslade i nät av drömmar. Hennes mörka, toviga hår sprider ut sig på den färgglada kudden. De långa, mörka ögonfransarna som försiktigt kysser hennes runda, rosiga kinder.
Jag stryker henne sakta över håret och kinden och smyger mig sedan försiktigt ned bredvid henne under tdet varma täcket. Jag kan inte låta bli att borr näsan i det mjuka håret och fylla mina lungor med doften av oskuldfull godhet innan jag på allvar börjar väcka henne. I hennes öra viskar jag hennes namn tyst, men tillräckligt högt för att hon ska höra mig. Plötsligt ser jag ett leende på hennes söta små läppar som sedan sakta sprider sig över ansiktet. När jag sen lite försiktigt stryker min hand över hennes mage nås mina öron av dagens första förtjusande skratt. Min dotter öppnar sina ögon, som fortfarande halvt befinner sig i nattens drömäventyr, och vänder sig om mot mig och lägger sin lilla arm om min hals. Och jag är lycklig.

Och sen har vi min underbara make! Hur lycklig får man vara? En fantastisk man som är helt osjälviskt och alltid sätter mig och vår dotter i första rum. Som älskar mig mer än jag trodde var möjligt. Och som jag älskar mer än jag trodde var möjligt. Han finns alltid där för att stötta och uppmuntra när livet visar sig från den mörka sidan och han är där för att dela min glädje när livet vänts rätt igen. Min make är en allkonstnär som är lika duktig på städning och matlagning, som han är på att laga trasiga manicker och sätta ihop IKEA-inköp. Inte bara det. Han har också de bästa kramarna som kan förgylla vilken dag eller stund som helst!
Och han är den mest omtänksamma och underbara person jag känner. Bara för att ge ett exempel på hur omtänksam han är vill jag dela med mig av en del av vår resa till Boston för ett antal år sedan. Vi åkte buss från New York till Boston över helgen och på vägen dit fick vi sällskap av diverse människor som av olika anledningar skulle åka till Boston. Bakom oss satt en ung kvinna och hennes söta lilla son. Han busade omkring och skuttade och skrattade en lång stund innan han blev trött och somnade i mammans knä.
Efter ett par timmar stannade bussen för en kort rast utanför en kiosk. Maken gick ut för att inhandla proviant och kom tillbaka en stund senare. Då hade han även köpt nåt att dricka och äta åt mamman och hennes son eftersom hon inte kunde gå ut själv då sonen sov tung i hennes knä. Hur fantastiskt omtänksamt är inte det?
Det mest fantastiska av allt är att han är min! Bara min!




Lycka är min underbara make och min fantastiska dotter!