torsdag 9 januari 2014

Mammas pojke

Jag ammar för fullt och lilla H växer så det knakar! Imorgon ska vi förresten på undersökning igen för att se hur lång han är och hur tung han blivit. Jag kan redan säga att han växt en hel del sen sist. Senaste gången vi var till barnläkaren fick H "bara" vaccin, vi mätte och vägde alltså inte. Senaste gången han mättes var han drygt 2 månader. Imorgon är han precis 4 månader! Jag kan knappt tro att han är så stor redan!

Vi hade ju förhoppningar om att H skulle ta nappflaska (med utpumpad bröstmjölk) eftersom storasyster envist vägrade flaska och aldrig tog den.
Och H tog faktiskt flaska till en början. Jag pumpade ut under de första veckorna eftersom jag hade så ont i bröstvårtorna vid amning. Det var det ingen som varnade mig om när jag fick storasyster! Det KUNDE göra ont vid amning, men ingen beskrev hur ont det kunde göra. Så ont att man till och med gråter bara av att tänka på att amma...
I alla fall. Det gick bra. Därefter gav vi nån flaska då och då fram till att H var ungefär 2 månader. Sedan hade vi ingen direkt anledning att ge flaska eftersom jag var hemma. Vi har också haft lite pumpad mjölk i frysen "i fall att". Det kan ju hända att jag måste iväg på nåt.
Min lilla flaskvägrare! Tur att han är söt som socker!
I alla fall hade jag pumpat ut en del mjölk inför pappa och systers ankomst så att jag skulle kunna ta med dem ut nån dag, utan lilla H i släptåg. Jag ville helst inte ta med honom ut bland miljoner turister runt jul i New York. Så kom den dagen då vi for in till Manhattan för en hel dag. Som blev en halvdag. Maken ringde och sa att lilla H vägrade ta flaska. Det spelade ingen roll vad han gjorde. Flaskan blev inte accepterad. Gallskrik och storgråt. Så det var bara att fara hemåt! Det var två veckor sedan.
Sedan dess har vi försökt vänja honom vid flaska igen. Gett honom flaska en gång om dagen, testat olika sorters sugnappar, lirkat, "tvingat", lekt...ja, allt. Inget funkar, bara bröstet!
Visserligen älskar jag att amma. Det gör jag verkligen! Det är ganska skönt att ta pauser i vardagen. Amning liksom tvingar en att slappna av och bara vara.

Men, det kanske skulle vara bra om H tog flaskan om jag måste till doktorn, eller om jag på nåt annat sätt måste iväg...Tips mottages tacksamt! Om det nu finns något vi inte prövat!

9 kommentarer:

Linda sa...

Ja det här med amning är verkligen inte det lättaste. Jag hade också jätteont i ena bröstvårtan när jag ammade. Så ont så att jag grät alltså. Till slut gick det över när man liksom härdade ut under en tid och tvingade sig själv. Tyvärr har jag inga tips att ge för Lilja tog alltid emot flaskan. Vi var så lyckligt lottade och det underlättade ju så klart många situationer då man var tvungen att åka någonstans själv eller ville åka någonstans själv :). Det verkar dock vara väldigt vanligt att bebisarna vägrar flaskan. Önskar er lycka till. Kram

Martina sa...

Om ni vill att han skall ta flaska utan problem när du är borta så behöver ni nog ge honom det någon gång varje dag ÄVEN om du är hemma...
Då bör det kanske varannan gång eller så vara din man som ger honom flaskan.

Att få flaska som han var ovan vid samtidigt som du var borta blev kanske för mycket för honom... Ungar är ju sådär vet du, så lasta inte dig själv för det haha

Min dotter vägrade allt vad flaska och napp hette men sonen vande sig vid flaska och det var sååå mycket smidigare!

Steel City Anna sa...

Vilken fin bild! Han ser riktigt nöjd och glad ut, antar att ingen försökt lura på honom flaska på ett tag :) känns som att de flesta pratar om amning som nåt att se fram emot särskilt, så har jag aldrig känt. Nu har jag fått vatten på min kvarn, tror det blir kattunge iallafall ;) hoppas det löser sej :)

Villa Frejas bokblogg sa...

Det låter ju jättesmart att pumpa ut mjölk och ge flaska. Dels får båda mata och mamman får chans att vila eller åka iväg en sväng. Men så gjorde aldrig vi. Dumt med facit i hand. Därför har jag heller inga tips utan hoppas att det löser sig efter ett tag.

Anna Granström sa...

Du har så fina barn! <3

Jag hade oxå skitont vid amning, precis som du beskriver. Det gjorde ont i tre månader. Folk sa "det går över efter några dagar" - så fan heller!! Lagom tills det slutade göra ont var inte V så intresserad av tutten längre, men jag kämpade på i 7 mån kombinerat med flaskan.

Monica sa...

Vilken sötnos! De är så söta era barn! Kanske han vant sig nu vid dina bröst och tycker förstås att de är bättre än att suga på en kall napp, de är inte dumma;-) och rätt envisa. Några amningsråd har jag inte annars, det verkar vara så individuellt, som det ska vara antagligen, men en lättnad förstås om du kunde gå iväg själv någon gång, man behöver det, och maken kunde ge flaska, men H vet förstås att om han skriker ordentligt kommer du snart tillbaka:-)

Hanna Lans sa...

Det enda tipset jag kommer på, är att låta ganska mycket mjölk från flaskan komma på hans läppar så att han fattar att det är nå't gott han är på väg att få. :) Då brukar sugreflexen komma igång och de tar det som stoppas i munnen. Min son tog både och, men det blev han van vid redan från början då jag hade väldigt lite mjölk själv.

iaz sa...

Se de där små, de är bestämda i sina val =) Hoppas allt är fint med er. kram

Saltistjejen sa...

Det där med amning är ju alltid knepigt. Med E fick jag aldrig till det alls. Hon låg ju på NICU (neonatal) i två veckor eftersom hon föddes för tidigt, och där fick hon ju flaska. Så efter det ville hon aldrig riktigt ta bröstet. Jag försökte en hel del när vi fick hem henne men gav upp efter ett tag eftersom jag kände att det ändå inte var ngn idé då jag ju skulle återgå till jobbet efter 3 månader och då ändå skulle ha henne flaskvan. Så jag pumpade och flaskmatade. Hela tiden hon fick bröstmjölk vilket var ca 7 månader. Sedan sinade jag och orkade inte riktigt heller.
Fördelen med att hon flaskmatades var helt klart att man får en helt annan frihet som mamma. Det var lika enkelt för M att mata so för mig och han tog alltid minst en av nattmatningarna så att jag skulle kunna sova lite längre. Vilket var mer eller mindre nödvändigt efter att jag började jobba.
Men visst hade det absolut mest optimala varit om man kunnat göra både och!!
Jag tror helt enkelt att ni får fortsätta vara ihärdiga bara. Men som ngn skrev här ovan att försöka varje dag. Lycka till!!!!!
Han är förresten helt galet söt!
Kram och ha en fin vecka!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...