Ett tecken på överdosering av film

Igår regnade det verkligen katter och hundar så det blev en kort, uppfriskande tur på stan. In och ut genom affärer i ett rasande tempo. Jag tror aldrig att det gått så snabbt någonsin. Fast någon man inte kan skynda på är lilla N. Hon går där under sitt lilla paraply i sina stövlar och filosoferar. Smart var hon också. Vinterjackan hade hon satt på sig. Den är både varm och vattentät! Dessutom hade hon långbyxor under jeansen, också hennes idé. Hon kan det där med väder. Så hon var ju varm och glad där vi gick på stan. Annat var det med hennes mamma, moi. Vid något tillfälle var jag en bit framför henne, för hon hade minsann inte bråttom. Jag vände mig om och bad henne att skynda på lite nu. Fortfarande lugn som en filbunke ropar hon tillbaka:
- Mamma! I come in peace!

Jag dog lite av skratt där faktiskt.