Krönikan heter "Barns hjärtan är som fönster mot evigheten". Är inte det vackert så säg?
"Mina barn håller mig upprätt och värdig. Mina barn återupprättar mig i en värld av ständiga nederlag och taffliga förödmjukelser. De är bättre versioner av mig själv. De är så storslaget sällsamma, nästan som andra väsen.
Jag ser på dem som vilda fåglar, som pilar i ett koger, en pojke och en flicka som kommer tippa den här världen bort från cynismen och elakheten, mot kärleken, och mot sig själva.
En pojke och en flicka som är fria medborgare i sitt eget lilla land och som jag, med all kraft jag kan uppbringa, försöker förbereda på att de en dag kommer bli tvungna att ställa sig i passkön till det här fruktansvärt märkliga vuxenlandet vi andra härjar runt i."
 |
| En "gammal" bild på N och H. |
Inlägg
5 kommentarer:
Markus Birro skriver väldigt bra, brukar läsa. Hoppas han får något TV-program snart.
Söta barn som ser varandra:-), så fina!
Mycket vackert!
Fint och bra skrivet av Birro.
Ja, det var fint skrivet! Jag har tyvärr inte läst så mycket om honom.
Vackert och jag tror att alla föräldrar kan skriva under på det. Hur vi ständigt förundras över våra barn och hur vi hela tiden strävar efter att de ska få växa upp i ett samhälle som är bättre än det vi själva växte upp i.
Och bilden. Magisk vännen. Den villkorslösa kärleken.
Kram på dig
Skicka en kommentar