Problem!

Det första maken frågade när jag sa att jag skulle gå som publik på torsdag var: Men, vad ska du ha på dig? Maken är ju min stylist kan man säga. Utan honom skulle jag glida runt i T-shirt och mysbyxor hela dagarna. Nä, nu skojar jag. Ibland skulle jag nog också ha jeans på mig. Jag har noll intresse för mode och kläder. Intresset ligger nog till och med på minus. Så spännande tycker jag att kläder är.
Jag har ännu inte införskaffat några större storlekar, jag är inte nere på min matchvikt ännu (den jag hade innan graviditeten alltså), så jag skulle behöva några tillägg i garderoben eftersom det lär dröja ett litet tag till innan matchvikt nås. Sist jag "shoppade" kläder var när jag var höggravid, jag kanske inte ens var höggravid ännu (jag var stor som ett hus redan i femte månaden typ så allt efter det räknar jag som höggravid) när jag tänker efter. I maj var det nog. Förra året. Så ofta handlar jag kläder. Aldrig med andra ord.

Så idag tog jag mig kragen och gick ut och letade efter kläder i flera timmar. Provade plagg på plagg men icke. Jättesvårt! Skor hittade jag minsann. Massor med skor. Som jag också behöver, men inte lika akut. De fick jag ställa tillbaka på hyllan igen. Kläder var det! Inte skor!
Till slut, efter en miljon ombytning och speglingar hittade jag en "färgglad" skjorta och ett par mindre färgglada byxor. Tydligen ska det vara färgglatt när man sitter i publik. Det ser bra ut i kameran. Jag kommer alltså att se ut som en turkos liten boll i publikhavet. Ni vet ju att kameran också lägger på 25-30 kg. Har jag hört ryktesvägen. Bara så ni vet.

Hittade tyvärr inte detta. Då hade jag slagit till på en gång.

När jag kom och beklagade mig för maken, att det är så svårt att hitta kläder och att det nog är lika bra att jag går ned de där extrakilona illa kvickt eftersom inget sitter särskilt bra, lyfte han bara menande på ögonbrynen och påpekade att det inte spelade nån roll vilken vikt jag har/hade, jag hittar ändå aldrig nåt jag är nöjd med. Touché!