Och givetvis kom den frågan igår från killen på skolan. Han förklarade nåt efternamn och en relation. Hade ingen aning om vem han pratade om. Sedan drog han fram att det varit hans ex-flickväns kompis. Ex-flickvännens kompis hade en syster också. Som jobbar som bibliotekarie. Och som hade ett efternamn som jag kände igen. Och vips! HENNE känner jag ju. Fast inte från där jag kommer ifrån, utan från staden där jag jobbar. Hon jobbar nämligen på det bibliotek jag brukade besöka med min gamla klass. Vad är oddsen för det? Hur många bibliotek finns det liksom inte?
Världen är allt bra liten i alla fall...
Inlägg
9 kommentarer:
Haha, vad sjukt! Tycker det är sådär skrämmande ofta, tror lilla Sverige är mindre än vi tänker oss att det är. Man har ALLTID någon gemensam bekant med folk, det är bara inte alltid man råkar komma på det.
HAhaa!!! vad lustigt!
:-)
Jo, jag vet - världen är jätteliten! Jag har hittat personer jag "borde känna" i Singapore också.
Vad spännande med intervjun hoppas att det går bra!
Ja ibland är världen skrämmande liten..
Många Kramar Ida
Ja, världen är verkligen liten! Eller Sverige iallafall ;) Roligt sammanträffande!
Ja, världen är allt bra liten. Jag brukar också fundera på det ibland när man stöter på såna här saker. Att det nog liksom är meningen - att livet pågår både nu, innan detta och efter detta. Och att många av de människor man träffar nu är såna man träffat förr och kommer träffa igen. I andra liv. Haha, lite så tänker jag. För det är inte sant att världen är liten, inte egentligen.
Ibland kan man undra om man har koppling till alla personer på ett eller annat sätt, om man skulle undersöka riktigt noga. Det är i alla fall kul att hitta knutpunkten!
Sådant är så roligt! Förra veckan stannade vi på en helt random rastplats på Åland så att barnen skulle få sträcka på benen. Där på en bänk hittade maken en kollega från jobbet!
Jag vill tro att livet ger oss saker att gripa tag i ibland.....
Skicka en kommentar