Jag har ju som sagt blivit en löpare under det senaste året. Trots att jag sprungit i snart två år är det under det senaste året som jag verkligen lagt ned tid och energi på att bli bättre, snabbare. Dessutom har jag lagt till annan träning och en bättre kost.
I juli förra året kom jag till en punkt då jag inte gillade det jag såg. Det jag såg i spegeln alltså. Något måste göras. Jag ville må bättre, ha mer energi och kunna vara stolt istället för att gömma mig. Man gömmer sig nog omedvetet när man inte trivs med sig själv. Jag har nu kommit en lång väg och fortfarande är det en bit kvar till mitt mål. Skillnaden är att jag tar det lugnt nu. Jag hetsar inte eftersom jag vill att det ska vara bestående. Jag vill leva så här om 10 år också. Då måste det få ta tid. Det måste få sätta sig i ryggmärgen. För då glömmer man inte.
Ibland kan man behöva en påminnelse vad man åstadkommit. Och det fick jag i morse. Då fann jag en gammal bild på mig själv från förra sommaren i New York. Vad skönt att få se att det har skett en märkbar förändring. Här under bjuder jag på mig själv en smula. Jag visar en bild som jag annars aldrig skulle visa. Aldrig.
Jag i juli 2009
Jag i september 2010
Det har hänt en del och det känns bra. Framförallt att jag orkade springa en tjejmil! Wow! Jag har på köpet gått ned ca 16 kg sen förra året. Inte helt illa. Nåt att vara stolt över. Och jag har en bra mycket bättre hälsa än jag hade då. Det är värt mycket mer i det långa loppet (fatta ni den vitsen :p ?).
Nu ska jag nog ta helg (just ja, jobba skulle jag först. Men sen. Vid två, då är det helg) och känna mig lite stolt...
fredag 24 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Du är grym!/Cj
Wow vilken skillnad!! Och vad inspirerande att läsa! Stor applåd till dig!
Härligt! :) Bra med folk som bjuder på sig själva! Och du är ju helt fantastisk som har sån drive och självdisciplin.
Wow!! Klart du ska vara helnöjd. Du verkar inte bara fått ett sunt liv utan verkar ha en sund inställning också; "Skynda långsamt"
Du ska verkligen känna dig stolt. För att du satt ett mål för dig själv och sedan tagit dig i mål.
Kram!
Jag tycker du är otroligt stark som lyckats hålla fast vid din nya livsstil!!! och DU vilken skillnad! Jag hade ingen aning om att du varit 16 kg tyngre tidigare. Men du är verkligen superfin nu och framförallt märker man att du trivs och mår bra. och DET gör alla till skönheter! Om man inte trivs med sig själv syns det. Oavsett hur smal, tjock, kort eller lång man är. Och grattis igen även till din sprungna mil!!! Det är stort!
KRAM och ha en fin helg!
Du kan bli den nya hälsogurun :) Grattis!
Och jag tycker du är fin på båda korten men strongt att vara så beslutsam och ihärdig, för det är lätt att köra igång men svårt att hålla ut som du gör. Grattis!
Hej söta du!
Du är en sådan inspirationskälla ska du veta! Jag blir så imponerad av ditt jävlar anamma och att du fullföljer det du har bestämt dig för. Du har jobbat hårt det senaste året med din egen hälsa och du har verkligen all anledning att vara stolt.
Jag tycker att du är lika fin på båda bilderna men på olika sätt. På första bilden ser jag en kvinna som inte för allt för länge sedan blev mamma och som kanske inte hinner med sig själv i allt det nya med att vara mamma men som strålar av skönhet. På den andra bilden ser jag en kvinna som fortfarande är en mamma men som nu inte bara strålar av skönhet utan också självkänsla och självförtroende. Som har hittat sig själv och trivs med sitt liv och den hon är.
Grattis till din bedrift vännen och jag blir jätteinspirerad att själv ta tag i de där extra kilona som ska bort. Ditt jävlar anamma smittar av sig.
Ha en superfin helg och sköt om dig!
Kram Lotta
Wow tjejen vilken skillnad! Och du är ju ursnygg!!! kramar
oj, jättestor skillnad! Heja! Jag gillar framförallt hur stolt du ser ut. Och fin förstas. Kram och tack för inspirationen.
Skicka en kommentar