onsdag 15 augusti 2012

Vilsen i skogen


Ja, det blev intressant. Idag fick jag sällskap av syrran ute i bushen. Riktigt tragiskt gick det. Vi skulle springa nåt spår och syrran uppgav att hon visste vad hon gjorde. Det började väldigt bra. Vi sprang längs spåret men så kom det ett vägskäl och vi hamnade på en stig i skogen. Stigen var väl inte riktigt tillrättalagd och den var riktigt lerig och jäklig. Vi kutade som dårar runt och hoppades på det bästa.
Till slut kom vi ut på det rätta spåret igen och sprang åt ett håll. Vi visste inte riktigt åt vilket håll vi skulle springa så jag stannade en kvinna på vägen. Hon pekade åt ett håll och sa att man springer runt där. Syrran var helt slut vid det laget och skrek (nästan i alla fall), samtidigt som hon viftade bort tjocka svärmar av envisa myggor som hotade att förgöra oss: Var är utgången?? Kvinnan fattade inte riktigt vad tusan hon menade och syrran skrek en gång till: Var är utgången!?
Jag försökte förklara att hon menade hur man kommer till civilisationen. Till slut fattade kvinnan och pekade åt ett håll. Vi sprang iväg från kvinna och myggor och syrran såg ut som hon skulle dö vilken sekund som helst. Vid nästa uppförsbacke var syrran redo att ge upp. Hon skrek att hon skulle dö och att jag kunde springa själv mot "utgången" och lämna henne. Jag saktade ned och försökte uppmuntra henne att springa. Hon fortsatte oja sig hela vägen fram till "utgången", samtidigt som hon kastade av sig vindjacka och tjocktröja som hon av någon oförklarlig anledning hade tagit på sig inför springturen.
När vi väl kom ut var det dags för mygginvasion  en dryg kilometer. Miljontals myggor som försökte äta upp oss. Det var förjävligt! Syrran räknade till ca 75 000 myggbett vid hemkomst. Kan vara aningen  överdriven siffra, men samtidigt hotade hon att dö på vägen så jag förlåter henne.

8 kommentarer:

Monica sa...

Vilse i skogen, lera, svett och tårar i all ära:-) men myggen myggen, huvvaligen, åh de giftiga elaka odjuren, vilket mod att ge er ut bland dem, hoppas ni är vid liv:-)

Saltistjejen sa...

Oj det lät dramatiskt! Kanske är karta och kompass bra inför nästa springrunda??? Eller så kasnke ni kan springa "i stan" på gatorna??

Steel City Anna sa...

Låter hemskt!

Casa Annika sa...

Ni kan nog tacka myggen för att ni inte stannade, eller gick sista biten.
Starkt av er att ge er ut. Jag springer inte ens till bussen längre. Eller jo, det händer förresten.
Mitt myggrekord är 90 bett på hägerfoten, 90 bett på övriga benet, 70 på vänsterfoten... osv. Jag sov med bedövningssalva.

Unknown sa...

Usch och fy för mygg. Finns ställen här runt omkring där man inte överhuvudtaget kan gå ut pga myggöverfall.

Johanna sa...

Haha fy fan alltså. Är mygginvasion och vilsespring tacken skogen ger en när man är duktig och springer? vavava?

Anna Granström sa...

Hahaha! Kan inte låta bli att garva. VAR ÄR UTGÅNGEN? Typ något en inbiten Stockholmare skulle kunna säga låter det som ;) Hur långt sprang ni egentligen? Hatar myggor...

Stef sa...

Haha åh herregud, jag kan se det framför mig! Kudos till er för att ni är sådana hurtigbullar dock! en annan har inte tränat på flera år! kramar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...