Staycation

Även i år har vi stannat på hemmaplan under lediga dagar. Vi har inte haft mycket fritid i sommar, men försökt att hitta på lite saker när vi haft tid. Det finns mycket att göra här i NYC och mycket som är gratis vilket passar vår plånbok bra dessutom.
Dottern har gått på summer camp hela sommaren och sonen har varit på vårt camp på min skola. De har haft roligt på sina läger!

Än så länge har det inte regnat så mycket! Men den dagen det gjorde det ville barnen, i sann svensk anda, gå ut i regnet! Så klart att de fick det.

 Under den senaste veckan har dottern haft sin sista vecka på lägret och jag har haft en av syrrorna här och sonen har varit ledig med mig. Vi har passat på att träffa vänner som man aldrig hinner se annars och en fin vän som är på besök från Sverige dessutom! Vilken lyx!

Lite snigelfart har vi haft också ; )

 Vi tar dottern till camp på morgonen och hämtar henne på eftermiddagen igen.

 Flatiron Building.

 Under sommaren har de gratis musik för barnen i vissa parker. Idag gick vi på en sådan konsert!

 Och tog ett besök i Legobutiken som låg i närheten!

 Sonen ville se Empire State Building på nära håll idag och det fick han så klart! Han tyckte det var sååååå högt! Någon dag ska vi ta oss till toppen också!

 En liiiiiten polisbil i en stor stad!

 Vackra Empire på håll.

Jag och systeryster!

Vi har flera dagar ledigt fortfarande och en hel del planer! Härligt!

Swish!

För två veckor sedan lämnade jag mitt skoljobb för att ha "semester" några veckor (jobbade lite på mitt andra jobb, men ändå, inte de vanliga passen på 8.30- 17.45). På måndag är det alltså dags att gå tillbaka till skoljobbet igen. Swish! sa det visst! Vad hände där? Måndag och fredag hände...
Med andra ord är det dessutom två veckor kvar till Sverigeresan.


Igår for jag och ungarna till Central Park för att träffa en liten tjej och hennes mamma. Jag var flickans första barnflicka för två år sen, när jag var gravid med sonen. Hon var bara två månader då jag började ta hand om henne och idag är hon alltså 2.5 år.
 Vi har fortfarande kontakt, även om vi inte träffas så ofta (det är inte lätt med jobb, barn och pendling eftersom vi bor en timme ifrån varandra med tunnelbana och buss trots att det är samma stad). Det är alltid lika kul att ses och nu är ju våra barn i liknande ålder, det skiljer ju bara cirka sex månader. Dessutom har de samma initialer HGB! (Fast vi petade in ett E i sista stund)

Water!

Vi träffades i en lekpark i Central Park som heter Wild West. Den lekparken är nyöppnad efter att ha varit stängd ett år för renovering. Men vilken lekpark! SÅ kul för ungarna. Så klart hade jag inte gjort min research ordentligt och det visade sig att det fanns vattenspridare (som i många lekparker här under sommaren). Vi hade så klart inga badkläder med oss och jag som brukar ha med minst ett par tröjor och ett par byxor extra till sonen (ifall att liksom) hade på morgonen dividerat med mig själv och endast tagit en T-shirt med och lämna extrabyxorna hemma! Eftersom jag "alltid tar med i onödan"...Jo, tjena på den du!

Sonen, som älskar vatten, kunde inte hållas ifrån vattenspridarna. Han tjöt så snart jag tog ur honom ur vagnen och sprang helhjärtat in i vattnet och var dränkt inom några minuter. Han stod mitt i vattnet och skrek upphetsat "Water, water, water!!". Jag hade inte hjärta att ta ut honom. Så han fick springa runt och "go bananas" bäst han ville. Han torkade snabbt i solen och han fick spendera picknicklunchen i sin torra T-shirt och blöja helt enkelt. 


Nöden har ingen lag och lika glad var han för det. Byxlös åkte vi sedan hem med tunnelbanan. Sonen var byxlös alltså, inte jag om ni nu skulle tro det!

Byxlös son

Motvillig dotter på bild.

 Idag är det regn och solen är gömd bakom mörka moln. Vi ska till barnens kusin lite senare så det gör inget att det regnar. Sedan är det väl dags att börja skriva en packningslista...

Gloria

Häromveckan städade vi ganska rejält hemma. Det känns som om vi hamnar efter hela tiden, med barn, jobb, läxor, matlagning, så kommer liksom städningen sist på nåt sätt. Förutom det allra mest nödvändiga givetvis. Jag har funderat på att helt sluta städa till barnen är typ arton. Jag plockar undan och går in i sovrummet för att lägga in en borste eller nån leksak och när jag kommer ut fem sekunder senare är det en drös med saker framdragna igen...Bara att börja om. Sonen är fenomenal på att stöka till. Han är högt och lågt, mest högt faktiskt.

I alla fall så slängde jag en planta vi hade i fönstret eftersom det såg lit vissen ute (alltså den var helt torr och krispig liksom). Efter en stund kommer dottern.
- Mamma, var är Gloria?
- Eh...Gloria? Vad pratar du om?
- Ja, min planta i den rosa krukan.
Ridå. Hon hade alltså döpt alla plantor. Och nu hade jag mördat Gloria.

En minut senare fick jag ett sms på telefonen så jag tar upp den och skriver ett sms tillbaka. Varpå dottern utbrister irriterat:
- Oh, great! Now you are putting this on Facebook and Instagram too!

Ungar alltså!

På spaningsfronten intet nytt, morsdag och sommar

Lite gott och blandat blir det väl idag. Jag hinner inte med så många uppdateringar i veckan mellan jobb, familj och "fritid". Jag har inte sett "svenskan" igen efter den där fredagen. Vad pessimistiska ni var allihop, som inte hade hopp om att det kanske var en svensk i alla fall! Haha. Kanske är det en rugbytatuering? Eller nån från Ukraina? Det bor ganska många östeuropéer här så det är inte omöjligt. Dock har jag också spanat in en svensk flagga på en bil som är parkerad uppför backen! MEN det kan vara en svenskättling jag träffade på för två år sen. Jag fick hans telefonnummer då men min telefon gick sönder strax efter och hans nummer försvann. Här och där har jag tyckt att jag skymtat honom med sin familj, men jag är inte säker på att det är samma man (då jag träffade på honom hade han en ganska lustig hög hatt på skallen och därefter har jag inte sett honom i den). Mitt minne är inte så bra!

I söndags firade vi morsdag här i USA (och i andra länder runt om i världen) och dottern planerade aktiviteter dagar i förväg. Hon var nog mer förväntansfull än vad jag var. Bland annat planerade hon frukost på sängen. Jag försökte förklara att jag vaknar väldigt tidigt med sonen och det skulle nog bli svårt med frukost på sängen. Hon menade då att hon inte skulle läsa så länge på lördagkvällen och istället sova tidigt så att hon kunde vakna före mig. Till sist kom vi överens om att vi skulle laga frukost tillsammans, pannkakor med bär och grädde. Hon köpte blommor, gjorde inbjudningskort till festen och ordnade present (en dagbok). På lördagen frågade hon när vi var i affären, om hon kunde köpa några saker och kilade iväg på egen hand. Hon kom tillbaka med en bukett med blommor och lösmustascher. Så jag frågade vad hon skulle med lösmustaschen till och hon svarade : Till festen så klart!
Vi hade en alldeles fantastisk morsdag tillsammans med vackert väder och bra humör hos alla inblandade. Sonen kickade igång dagen något alldeles enastående med lite skrik och utbrott som avslutades med inkletad grädde och pannkaka i hår och ansikte och kropp (bad på det så klart!) Därefter gick dagen smidigt!

Blombukett från dottern och två kort; ett köpt och ett gjort.

Sonen hällde all frukt på sin tallrik och började dela kasta ut pannkakor åt alla.

Ritade lite i lekparken

Inte världens snyggaste bild, men mustascher kan användas till allt möjligt!

Posar i parken

En riktig teaterapa

Bukett från maken

H har hittat en tom korg som han nyttjade.

Och till sist: Sommar! Här är det sommar! Med dagar av fuktig och varm luft. Idag är det dock lite svalare (tack och lov). Både måndag och tisdag fick vi använda vår AC i lägenheten. Det positiva med det är att sonen sover gott! Jag vet inte om det är att det är kyligare i rummet eller om (o)ljudet söver honom. Han har i alla fall sovit riktigt bra.

En trädgård jag fann igår på en promenad. De hade en fågelbur i trädgården som inte riktigt syntes på bild. En gammeldags gul en. Jättefint!

Jag hoppas ni har det fint var ni än befinner er!

Om en vecka...

Om en vecka börjar jag jobba. EN VECKA! Samtidigt som det ska bli oerhört spännande med två nya arbetsplatser sörjer jag att mammaledigheten "redan" är över. "Redan" skriver jag inom citationstecken eftersom många, de allra flesta arbetande mammor, bara får tre månader ledigt. Vissa bara sex veckors betald ledighet. Jag känner att jag bör vara tacksam för mitt dryga år av leidghet i alla fall.
När storasyster var liten började jag jobba halvtid då hon var åtta månader och heltid då hon var nästan 11 månader. Då kändes det helt okej. Jag var redo.
Nu är det en annan femma. Detta är förmodligen min sista mammaledighet. Kanske kommer jag aldrig mer att få vara ledig med en liten bebis. Och OM det nu skulle bli fler barn är det inte säkert att jag har möjlighet att ta ledigt så här länge heller. Det känns lite vemodigt och lite sorgset också.
Nu kommer ju barnen att ha det fint hemma med sin pappa, så de kommer att ha det bra. Storasyster börjar skolan igen och har fullt upp med skola och läxor och sånt dessutom.

Från den här lilla rumpnissen

Till den här lilla busungen!

Den här veckan är nästan fullbokad redan. Jag ska njuta av varenda sekund med familjen och vädret och ledighet och frihet. Och jag VET att när jag väl börjar jobba och har kommit in i allt så kommer jag att tycka att det är roligt och givande och fantastiskt. För att inte tala om att få lön också. Pengar är alltid bra. Nu kan vi börja spara till vår Sverigeresa nästa sommar till exempel.

Storasyster när hon var drygt 1.5 år

till denna 6.5 åring igår.

Men ändå, ett tag vill jag i alla fall sörja att ledigheten drar mot sitt slut och att min lilla bebis alldeles strax fyller ett och inte är en liten bebis längre. Han kommer att gå in i en annan fas. En fas där han lär sig gå, börjar säga ord och där vi får upptäcka ytterligare dimensioner av hans personlighet under utveckling. Och storasyster ska vi inte ens tala om. Hon fyller sju snart och ska börja i tvåan. Hur snabbt får det gå egentligen?

Snart blir det en tur ut i det fina vädret!

Sverigebesökare

I måndags kväll förra veckan kom min syster J från Sverige för att hälsa på. Vi har haft tio dagar med upplevelser. Plus att hon hade med sig ett gäng godsaker och ett kit för att klara årets jul (bland annat tre flaskor med glögg och många paket med saffran!) Det tackar vi för!
Detta var ju andra gången som hon kom hit till oss och nu är hon ju "van" vid storstadslivet. Hon for in till Manhattan några gånger själv och jag tog med henne på en runda en dag. Plus besök till djurpark och mycket shopping så klart.
Här kommer ett urval av bilder:

N spelade mängder med spel med sin moster under besöket. Moster hade allt tid i världen att spendera med henne och det uppskattade hon.

Vi gick till parken några gånger.

Och letade efter lekparker på kartan.

Vi hade en tjejdag på Bronx Zoo där vi tittade på 4D-film. Här moster J och N.

På djurparken såg vi bl a tigrar. N var väldigt fascinerad över just tigrarna.

Lillebror hängde på till parken och spenderade tid i gungan. Mycket kill i magen!

Igår eftermiddag åkte syster J hem igen. Tiden bara flyger iväg! Jättekul med besök hemifrån. Tänk att jag inte träffat de flesta hemma på över två år nu...Det känns verkligen i själ och hjärta. Därför var det extra skönt med en dos Sverige just nu. Tack syrran!

Beroende

Jag har utvecklat allvarliga beroenden! Seriöst. Jag kanske måste spendera mina sista lediga veckor på nåt rehabiliteringshem.
Mitt första beroende består av serien "Breaking Bad". Jag är som vanligt sen på bollen och jag vet att typ alla redan sett serien och vet hur den slutar (inga spoilers tack!), men nu är jag med. På nån vecka har jag redan hunnit se 2.5 säsong. Maken var inte ett dugg intresserad av att se serien. Till en början. Sen råkade han sitta med ett avsnitt när jag tittade och nu är han fast. Jag kommer att lida av seriös abstinens när serien tar slut...

Mitt andra beroende är mattidningar. Varje gång jag går till affären händer det att en tidning slinker med i kassen hem. Jga älskar att leta recept, kolla på fina bilder, få tips. Men händer det att jag lagar nån maträtt ur tidningen? Nej! Fy skäms. Så jag har lovat mig själv. Om jag ska få köpa mattidningar måste jag laga minst ett recept ur tidningen, tills jag gjort det får jag inte köpa någon ny mattidning (som den beroende jag är har jag redan planer på att bryta den överenskommelsen jag har med mig själv...I am in deep!).

Mitt senaste fynd i hyllan

Det tredje beroendet är helt enkelt att ta en miljon foton på mina barn. Varje dag. Jag kan inte sluta. Datorn och mobilen är översvämmade med foton. Jag måste sortera och använda mig av fotona på nåt sätt. Förslag mottages tacksamt.

Och det allra sista beroendet är att lata mig. Jag är så himla lat just nu. Sonen har varit sjuk i två veckor (men är nu på bättringsvägen, tack och lov) och jag har inte kunnat göra många knop här hemma ändå. Har knappt varit ut, men har faktiskt tränat lite grann  den senaste veckan. Å andra sidan är det okej. Imorgon  natt kommer dottern hem och då blir det full rulle igen. Bäst att passa på att bara ta det lugnt.

Efter regn kommer solsken och mer regn. Morsdag!

Idag var det första dagen som det kändes som sommar här i New York. Shortsväder! Visst har funnits några varmare dagar då enstaka "galningar" propsar på att använda shorts tidigare i år, men nu var det verkligen på riktigt! Det varmare vädret började redan igår, men då var det grått och trist och lite småregnigt fortfarande. Luften började kännas något fuktig (regn och värme) och det hjälpte knappt att öppna fönstren, den där kvava känslan fanns kvar. Idag var den inte lika påtaglig. Varmt i solen, skönt i skuggan! Precis som det ska vara!

Det är ju tack vare dessa små troll som jag får fira morsdag!

Perfekt dag för att fira morsdag som vi gjorde här i USA idag. Det roliga med att fira morsdag här är att alla verkligen firar. Och man gratulerar varandra och alla mammor man känner, alltså inte bara sin egen. Jag har fått höra "Happy mother's day" från en hel del okända, bekanta och vänner, vilket känns fint. Och jag har själv sagt det till många mammor jag stött på under dagen. Jag och dottern började morgonen på simningen, som varje söndag. Uppe med tuppen så klart. Därefter kom vi hem till en lunch tillagad av maken (som maken lyckats tillaga med ett flertal sabotageförsök från sonen); laxfrittata. Det var riktigt, riktigt gott. Till efterrätt hade han lagat väldigt goda muffins med apelsinsmak. Inte alls fel.

På eftermiddagen gick vi ut till parken eftersom storasyster skulle få träna att cykla. Vi köpte en cykel för en tid sedan som hon ska lära sig cykla på. Det gick väldigt bra och det är hoppfullt att hon kommer att lära sig inom överskådlig tid i alla fall! Man får vara positiv! Det vardessutom många ute i parken idag, massor med barn och familjer. Jättekul!

Lilla H som får titta på när storasyster cyklar. Men lika glad är han för det som ni ser.

Dottern på cykeln för första gången

Väl hemma fick jag vackra blommor, ett "kit" med handkräm och läpbalsam från Burt's bees och en söt skylt som dottern tillverkat i skolan. Vilken dag alltså! Alldeles lagom. Lugn, mysig, solig och fantastisk på alla sätt!

En otroligt vacker blombukett med massor av färger! Maken är duktig han!

Och så detta vackra meddelande som de knåpat på i skolan. Den ska jag sätta upp på ett bra ställe :)

Problem!

Det första maken frågade när jag sa att jag skulle gå som publik på torsdag var: Men, vad ska du ha på dig? Maken är ju min stylist kan man säga. Utan honom skulle jag glida runt i T-shirt och mysbyxor hela dagarna. Nä, nu skojar jag. Ibland skulle jag nog också ha jeans på mig. Jag har noll intresse för mode och kläder. Intresset ligger nog till och med på minus. Så spännande tycker jag att kläder är.
Jag har ännu inte införskaffat några större storlekar, jag är inte nere på min matchvikt ännu (den jag hade innan graviditeten alltså), så jag skulle behöva några tillägg i garderoben eftersom det lär dröja ett litet tag till innan matchvikt nås. Sist jag "shoppade" kläder var när jag var höggravid, jag kanske inte ens var höggravid ännu (jag var stor som ett hus redan i femte månaden typ så allt efter det räknar jag som höggravid) när jag tänker efter. I maj var det nog. Förra året. Så ofta handlar jag kläder. Aldrig med andra ord.

Så idag tog jag mig kragen och gick ut och letade efter kläder i flera timmar. Provade plagg på plagg men icke. Jättesvårt! Skor hittade jag minsann. Massor med skor. Som jag också behöver, men inte lika akut. De fick jag ställa tillbaka på hyllan igen. Kläder var det! Inte skor!
Till slut, efter en miljon ombytning och speglingar hittade jag en "färgglad" skjorta och ett par mindre färgglada byxor. Tydligen ska det vara färgglatt när man sitter i publik. Det ser bra ut i kameran. Jag kommer alltså att se ut som en turkos liten boll i publikhavet. Ni vet ju att kameran också lägger på 25-30 kg. Har jag hört ryktesvägen. Bara så ni vet.

Hittade tyvärr inte detta. Då hade jag slagit till på en gång.

När jag kom och beklagade mig för maken, att det är så svårt att hitta kläder och att det nog är lika bra att jag går ned de där extrakilona illa kvickt eftersom inget sitter särskilt bra, lyfte han bara menande på ögonbrynen och påpekade att det inte spelade nån roll vilken vikt jag har/hade, jag hittar ändå aldrig nåt jag är nöjd med. Touché!

De kom fram helskinnade

Nu är min gamle far och (unga) syster här. De hade haft en alldeles fin resa över Atlanten. Pappas allra längsta resa någonsin. Det var så himla skönt att få se dem, krama dem och kunna prata utan dator! Samtidigt som det gått 1.5 år sen vi sist sågs, känns det nästan som igår. Tack vare Skype! Tänk, för 20-30 år sen, var det inte lika lätt att hålla kontakten...

N och H med morfar.

Lilla H fick träffa båda två för alla första gången och N hade längtat så efter både morfar och moster J! Idag har vi myst hela dagen. N väckte dem tidigt på morgonen när hon tassade ut för att kika på morfar som låg ute i vardagsrummet. Sedan har vi visat runt dem lite i grannskapet, gått till lekparken och handlat. Dessutom har vi hunnit uppdatera oss på årets julkalender med Familjen Hedenhös, förbereda tårtan för imorgon och lite annat smått och gott. Morfar och N har lekt hela eftermiddagen med Ns dockhus och läst böcker.

Tidigare i veckan fick vi också ett litet paket skickat från fina Monica hemma i Sverige. Ett riktigt Luciakit med glitter, linne och rött band. Plus en CD-skiva med låtarna på så att hon kan öva. Inte nog med det, i paketet fanns även en fin tröja till lillebror, armband till storasyster, pepparkakskrydda, Allers julmagasin och tablettaskar (Zoo, som fick mig att minnas min barndom!). Jättefint och mycket uppskattat!

Armbanden lånades av Hs vän Bobo

Cd-skivan med alla låtare. Mycket uppskattat av en utlandsförälder som kommer att utnyttja denna varje jul i flera år framöver.

Fina tröjan

Det är så fint att få spendera julen med pappa och syster. När man bor så långt ifrån varandra uppskattar man tiden man har tillsammans så mycket mer. Jag är väldigt glad att se stannar i lite mer än två veckor så att vi hinner mysa och ta det lugnt. Och så turista lite så klart. Det är trevligt att få se sin "hemstad" ur andra ögon än de vardagsögon man får till slut när man bor på samma ställe. 

Om vi inte hörs före jul (det gör vi förmodligen) önskar jag er en fantastisk jul! Hoppas att ni får äta massor med god mat, umgås med familj och vänner och njuta av lugnet. Kanske en fin julklapp eller två (fast det är inte det viktigaste) och mycket kärlek!