Sisterhood of of the world Blogger Award

Kära Kim, vars blogg jag följt länge, har givit mig en Blogg Award. Det var länge sedan en Award slank in på min blogg så jättestort tack till dig kära bloggvän! Extra roligt är det att den handlar om böcker, något som ligger mig mycket varmt om hjärtat.

Vad gör man när man blivit nominerad?
1. Tacka den som nominerat dig och länka till dennes blogg.
2. Ha med Sisterhood of the World Blogger Award+loggan i ditt inlägg
3. Svara på de 10 frågor du fått
4. Nominera 10 andra bloggar och ge dem 10 frågor.

Här är Kims frågor:

1. Vad läser du just nu?
Just nu läser jag flera böcker, vilket jag ofta gör. På min Kindle läser jag just nu "The Omnivores dilemma: A Natural history of four meals" av Michael Pollan. Mycket intressant läsning om mat och hur framförallt kött "framställs".
På vanlig bok läser jag "Welcome to the Aquarium: A year in the lives of Children" av Julie Diamond. Den handlar om en lärarinnas reflektioner, tankar och lärdom under ett år som förskollärare.

2. Nämn en bok som betytt mycket för dig.
När jag gick i årskurs 3 introducerade min lärare mig för "Bilbo" av J.R.R Tolkien. Jag älskade att läsa redan då men hade bara läst barnböcker. "Bilbo" blev min biljett in i den spännande vuxenlitteraturen och min värld växte genast med tusentals nya fantastiska läsupplevelser.

3. Vilken bokklassiker är din favorit?
För att vara ärlig har jag inte läst fasligt många klassiker. Mitt nästa projekt är att läsa Mark Twain.

4. Hur många böcker har du hemma?
Detta blev en svår fråga! Med alla barnböcker och mina egna böcker har jag säkert över 1000 böcker just nu. På min Kindle har jag ytterligare ca 200 böcker. Hade jag sparat alla böcker jag köpt eller fått hade jag säkert haft mer än 5000 böcker. Tyvärr har jag fått sålla ofta då jag flyttat ofta, och långt.

5. Kan man få för många böcker?
Rent mentalt och själsligt kan man aldrig få för många böcker. Talar man om utrymme kan mam absolut få för många böcker. Numera finns det ju alternativ i form av läsplattor, där man kan förvara tusentals böcker. Dock tror jag inte  att dessa helt kan ersätta känslan av att hålla en riktig bok i händerna!

6. Dina favoritförfattare.
Svårt! Finns så många! Dean Koontz är en absolut favorit. Likaså Carin Gerhardsen. Stieg Larsson och Paulo Cohelo är också uppe bland favoriterna.

7. Föredrar du serie eller fristående böcker?
Tyvärr har jag ofta upplevt att serier blir urvattnade. Den första boken är oftast fantastisk, men för varje bok lakas spänning, språk och intresse ur. Jag vet inte om det är för att man tappar intresset som läsare eller om författaren inte kan eller vill lägga samma krut i bok två, tre, fyra etc. Dock är jag en läsare som samtidigt som jag vill veta slutet på boken också inte vill att en bra bok ska ta slut. Serier är därför att föredra i så fall.

8. Vilken  genre har du aldrig läst något inom men är nyfiken på?
Oj! Det var något att bita i. Jag har nog nallat på de allra flesta genrer...Jag skulle nog gärna utforska sci-fi lite närmre. Det är ingen favorit, men jag är säker på att det finns massa guldkorn som väntar.

9. Din senaste inköpta bok.
På Kindle köpte jag Huckleberry Finn. Det är nog den senaste.

10 Vackraste bokomslaget.
Den första bok jag tänkte på när jag såg frågan var "Flickan med glasfötter". Jag  brukar inte notera bokomslag direkt, men detta omslag följer mig av någon anledning.

Jag skulle vilja utmana dessa bloggare

 Hanna Lans

Monica

Steel City Anna

Villa Freja

Fokuserad

Pa andra sidan Atlanten

Malin

Cinnamon Books

Camillas tankar

En bok om dagen

Fragorna ar som foljer:

1. En bok som jag onskar att jag sjalv skrivit.
2. Den varsta bok jag last.
3. En forfattare jag skulle vilja traffa och samtala med
4. Min favoritgenre och varfor.
5. En bok jag minns fran min barndom.
6. Mitt basta boktips.
7. Den svaraste bok jag last (kan vara svar av olika anledningar. Svart sprak, svar handling eller bara hemsk att lasa)
8. Sa skulle en bok om mitt liv heta.
9. En genre jag aldrig skulle lasa.
10. Basta namnet pa en bok.

Kann er utmanade! Och om ni inte forstar fragan eftersom det fattas svenska bokstaver sa hoer av er! :)

Man ska inte läsa för mycket

Det är inte alls bra att läsa för mycket. Speciellt ska man inte läsa om kinesiska barnhem precis vid läggdags för risken är att man blir både ledsen och så upprörd att man inte kan somna ordentligt.

Sedan ska man inte läsa böcker om mat och hur framställning av mat och matliknande substanser går till. Eller hur näringsvärdet på vanlig mat minskat drastiskt under de senaste 50 åren, eller om hur de 8000 olika arter av växter som människan tidigare konsumerat minskat till drygt fyra (bland annat till majs och sojabönor), eller hur dagens diet med största sannolikhet har lett till diabetes, cancer och liknande sjukdomar.

Jag och maken ska ge oss ut på ett äventyr i början av januari. Inte så att vi ska fara någonstans, mer än till olika affärer. Vi ska nämligen äta 100 dagar av "riktig" mat. Detta innebär att vi gör all mat från grunden i princip, väljer ekologiskt så långt det går, undviker att köpa produkter som har fler än 5 ingredienser (dessa ingredienser måste dessutom vara riktig mat, dvs inte tillsatser eller oläsliga ämnen)...Mest vegetariskt ska vi äta och det kött vi ibland äter måste vara ekologiskt och djuren uppfödda på gräs och liknande.
Detta är en hel vetenskap i sig i dagens moderna samhälle och därför är jag nu i fasen att göra efterforskningar för att underlätta vårt äventyr. Förberedelser är viktigt!

Jag kan varmt rekommendera att läsa följande böcker:

In defense of food av Michael Pollan. Författaren har också skrivit en hel del andra böcker som jag ska sätta tänderna i! Haha!

100 days of real food av Lisa Leake. Hon har också en blogg ni kan besöka: 100daysofrealfood.com

Läsningen är skrämmande men välbehövlig.

Musik och böcker

I tisdags fick vi komma på avslutning på Storasysters skola. Skolan har köpt in ett program som kallas Little Orchestra Society vars musiklärare och musiker har kommit till skolan under 16 veckor och arbetat med barnen på olika sätt. De har pratat om instrument, om vad musiken betyder (dur, moll etc) och de har även fått komponera egna verk som de nu skulle visa upp. Dessutom har de genom denna orkester fått möjlighet att åka på flera konserter runt om i staden och lyssnat och sedan diskuterat musiken och skådespeleriet (vissa konserter har varit som musikaler). Storasyster har tagit till sig mycket av det de lärt ut och har pratat en del om det hemma. Det var därför extra kul att få komma och lyssna på lärarna och sedan höra några av barnens verk!

Här är orkesterledaren framför de två klasserna.

Vi fick lyssna på cello, gitarr, violin och trumpet och så barnens fina röster så klart. Som alltid är barnen ivriga att visa vad de kan och går helhjärtat in i det hela! Det var verkligen roligt att få se och höra.

I helgen har det istället handlat om böcker. Det regnade hela dagen igår och då passade det bra att kila till biblioteket som ligger alldeles nedanför backen i princip. Det är ett himla barnvänligt ställe med mycket barnböcker och mycket plats. Vi var där några timmar. Jag letade också upp en bok som jag tänkt att jag skulle låna länge. "Stora Vänliga Jätten (SVJ)" av Roald Dahl. När jag gick i årskurs två läste vår lärare denna högt för klassen och jag kommer ihåg att jag verkligen gillade den. Tack och lov hittade jag boken på en gång och ikväll har vi läst flera kapitel tillsammans. Nästa projekt kommer att bli "God natt Mister Tom" tror jag. Den lästes också högt för mig i någon årskurs på grundskolan. En sån där bok som fastnar.
     När jag läste till lärare fick vi komma ut på verksamhetsförlagd utbildning emellanåt. Den allra första VFU jag kom ut på var faktiskt hos min gamla lärare från mellanstadiet. Jag hade henne som handledare den gången. Och gissa vilken högläsningsbok de hade börjat på då jag kom? Jo, "God natt Mister Tom" så klart! Då kändes det lite extra roligt att få sitta framme vid katedern och läsa högt för klassen.

Precis när jag skulle ta kortet lutade sig N och pussade på lilla H. Hon är en fin storasyster.

Kindle - so far

Nu har jag haft min Kindle i lite över en månad och jag måste säga att jag är väldigt nöjd! Jag har säkert plöjt igenom 5-6 böcker på den här tiden, nästan mer än jag läste på hela förra året faktiskt!
Den positiva upplevelsen av Kindle överväger helt klart den negativa.

På plus ligger:

• man får plats med många, många, många böcker! 
• jag slipper gå och låna eller köpa böcker och har alltid massor med böcker hemma att välja mellan
• jag hittar massor med billiga och även gratis bra böcker på nätet via bland annat Amazon.com. 
• jag kan trycka på ett ord och få upp betydelsen av detta i en ordlista. Dessa ord som jag tryckt på sparas automatiskt i en egen ordlista som jag sedan kan öva på om jag skulle vilja. Jag har lärt mig en hel del nya ord!
• det finns också en funktion där jag lägger in storasysters namn och hon kan logga in. Om hon läser barnböcker på Kindeln kan jag då se hur länge hon läst och vilka böcker. Man kan skaffa mål för henne att uppnå (t ex läsa 15 minuter om dagen etc)
• det står hur långt man har kvar på ett kapitel i minuter. Det kan stå ca 1 minut kvar att läsa, 25 minuter och liknande. Jättebra att se så att man vet om man kan fortsätta till slutet av kapitlet eller inte.
• det står också hur många procent av boken man läst så långt

På minus

• jag kan inte låna e-böcker från ett svenskt bibliotek eftersom det är olika format. Det finns program att använda för att konvertera från ett format till ett annat men biblioteksböcker är låsta och därför går det inte. Det finns heller inte många svenska böcker att köpa i Kindles format. Tips mottages gärna!
• det är ingen färg på skärmen. Kanske är det för mycket begärt? Men om man vill ha till exempel en barnbok är det lite trist att ha svartvita bilder...
• man har massor med böcker på Kindeln, och så klart kan man inte komma ihåg vad alla handlar om exakt. Då tar det en liten stund att trycka och ladda hem en "baksida". 
• man saknar känslan av att hålla i en bok, lukten och att gå runt i biblioteket och leta efter en bra bok. Men då är det bara att överge Kindeln för ett tag och läsa en riktig bok!

Detta är än så länge min erfarenhet av att läsa böcker på Kindle. Just nu är jag mest glad för att jag faktiskt läser igen! Och att jag alltid har en bok hemma.

Tipsonsdag

Tänk att det redan är februari?! Det firade vi i New York med lite mer snö som kom i måndags. Det ska komma ytterligare snö idag och på lördag. Varför inte liksom? Jag sa i höstas att jag saknade snö. nu har jag verkligen fått svar på mina böner.

Jag tänkte att jag skulle ge lite fina tips så här på första lill-lördagen i februari.

• En bok som jag håller på att läsa nu är Khaled Hosseinis "And the mountains echoed". "Och bergen svarade" heter den på svenska (efter lite eftersökningar).

Som alltid levererar Hosseini. Jag älskar språket och flytet i hans böcker, känns lite som honung - lent. 

• Årets roligaste serie på TV måste vara "Brooklyn Nine-Nine" med Andy Samberg (tidigare iSaturday Night Live) som handlar om New York-polisen. Mycket rolig och underhållande!

• En måste-se-film är " 12 years a slave" som handlar om en fri svart man som 1841 blir lurad in i slaveri och förs bort för att återvända till sin fru och två barn tolv år senare. Oerhört gripande! Nominerad till en hög med Oscars.

• Roligaste nyfunna bloggen är Hejhejvardag (klicka på namnet för att komma dit) som är en illustrationsblogg med inspiration från vardagslivet. Fantastiskt rolig och underhållande. Följande bilder är lånade därifrån.

Ps. Jag såg typ hela Super Bowl-matchen i söndags. Det bara blev så. Nu kan jag i alla fall säga att jag sett en hel sån match. Tur att maken kunde förklara reglerna för de var väldigt förvirrande.

Så klart gjorde vi lite dipp till matchen. Det gjorde det uthärdligt att titta. En sjulagers-dipp blev det. Refried beans, smält ost, salsa, majs, guacamole och gräddfil. Jag inser att det bara är sex lagar då, men jag skippade tomater...Gott blev det i alla fall.

Bästaste julklapp

Vi brukar prioritera barnens julklappar framför de vuxna på julen. Ibland blir det dock än och annan julklapp även till oss stora. I år fanns ett spännande paket under granen från maken. Han hade pysslat länge med det där och varit så hemlighetsfull. Nästan oliiidligt spännande var det till slut.
Paketet såg ut att innehålla en bok (och jag älskar ju böcker!) så det bådade gott. Och mycket riktigt. Det VAR en bok i paketet när jag väl fick öppna det!

En fin bok i paketet!

Och vid första sidan kan man läsa att det var en bok med verk utav Cicero. Inte helt fel!

MEN, när man öppnade ytterligare en sida var boken inte längre bara en bok, utan faktiskt ett skydd. Som maken ägnat timmar åt att skapa! Skyddet är till läsplattan Kindle som jag önskat i flera år egentligen!

Så här ser den ut utan bokskyddet.

Maken hade också skaffat ett annat skydd till den.

Nu kan jag ladda hem massor med böcker och alltid ha nåt att läsa. Jag har redan lyckats läsa en hel bok, vilket jag inte gjort på flera månader. Dels för att jag har massor med kurslitteratur att läsa, men också för att jag inte har några böcker hemma. Jag har inte riktigt hunnit gå till biblioteket och införskaffa böcker och jag vill inte köpa en massa böcker som ska ställas i bokhyllan eftersom vi inte har plats.

Därför är ju denna läsplatta perfekt för mig! Riktigt glad blev jag!

Kratta

I natt sov jag precis som en. Kratta alltså. Jag vet inte vad det var, men jag drömde vilda drömmar som jag nu inte kommer ihåg, vaknade upp varje timme och tittade på klockan och kände att natten var väldigt, väldigt lång. Det enda jag kommer ihåg från drömmarna var att jag letade efter något hela tiden. Det verkar vara ett återkommande tema i mina drömmar på sistone, ett letande och ett sökande efter saker jag förlagt eller tappat bort. Lite stressande är det. Och om man ska tro på drömtydningar handlar det säkert om något undermedvetet från verkligheten? Jag är lite dålig på sånt där.

Det kommer i alla fall att bli en lugn och fin dag. Dottern kom hem från skolan med feber igår och är inte alls 100% ännu. Själv är jag fortfarande trött, men kan inte sova vidare så jag pallrade mig upp. Jag förmodar att det blir en liten tupplur mitt på dagen för att jämna ut lite grann...

Dock jag är sugen på att gå till biblioteket och låna en bok att läsa. På vårt bibliotek finns inte så värst mycket för oss vuxna, men desto mer för barnen (och det är faktiskt helt okej kan jag tycka!) så vi får se vad jag kan skrapa fram. Jag hoppas på nåt riktigt bra. Annars lyssnar jag på "Pianostämmaren" av Stefan Tegenfalk när jag är ute och går...Än så länge är den riktigt bra. Jag gillar hans tre tidigare böcker så jag har höga förväntningar på denna bok givetvis!

Halva min måne

Nu äntligen kommer min recension av "Halva min måne" som Anna Granström skrivit. Ni kan läsa hennes blogg HÄR. Jag köpte den när jag var till Sverige i augusti och läste den på planet hem. Tyvärr fattades en hel del sidor i mitten av boken, men det fixade Anna! Ganska på stört skickade hon en ny fräsch bok med alla sidor där de skulle vara - till USA! DET är service tycker jag!

Boken är en ung-vuxen bok och handlar om Ida som reser till Puerto Rico och träffar Luis. De inleder ett förhållande och Ida beslutar att flytta till Puerto Rico i hopp om att Luis är hennes drömmars man. Till en början verkar det onekligen så, men bit för bit inser Ida att Luis är allt annat än en drömprins. Han må ha ett gott hjärta, men han har också ett drogberoende som tär på deras förhållande. Ida är till en början inte medveten om detta, men sakta anar hon att saker inte står rätt till. Man får följa Idas inre resa från ung och naiv till mogen och något ärrad av de erfarenheter hon upplever med Luis. Livet blir inte detsamma.

Jag tyckte mycket om boken. Speciellt tyckte jag om det sättet Anna målar med orden. Hon får tydligt fram miljöer, karaktärer och känslor så till den grad att man känner att man ÄR där, man upplever det Ida upplever. Det är en bok som griper tag och ämnet är ständigt aktuellt. Om man inte känner igen sig i "medberoende" och droger, kan man känna igen sig i att vara i ett främmande land ensam eller att falla huvudstupa för någon. Det finns något för alla. Det jag också gillar är att man ser hur Ida förändras under resans gång, precis som sker i verkliga livet. Man färgas av sina erfarenheter och utvecklas, vilket Anna lyckas förmedla riktigt bra. Sen att omslaget är riktigt vackert skadar heller inte. Man dras till boken rent visuellt.

Det enda "negativa" som jag fann var att jag tyckte att tidsuppfattningen var något oklar. Ibland var jag osäker på om det gått en vecka, en månad eller ett år i Idas berättelse.

Jag tycker att boken var riktigt bra och intressant och jag kommer absolut att läsa Annas nästa bok - för en "nästa bok" hoppas jag kommer snart!

Köp boken på Anna blogg eller Adlibris, Bokus

Som någon annan bäddar

Härom veckan gick jag in på Hanna Lans blogg (som ni kan läsa HÄR) som jag gör lite då och då. I sitt senaste inlägg vid tillfället tipsade Hanna om att hennes bok nu fanns att låna som e-bok. Eftersom jag varit nyfiken på att läsa den ett bra tag nu, passade jag på att låna hem den till min (alldeles fantastiska) telefon. Och jag kunde inte sluta läsa när jag väl börjat. Jag tänkte att jag skulle ge mig på en kortare recension i detta inlägg. Jag är fruktansvärt dålig på att recensera böcker, men jag ska ge det ett försök. 

Så här beskrivs boken:

Som Någon Annan Bäddar är en berättelse om hemlängtan, svek och lögner och om den inre och yttre resa en kvinna genomgår då hon fastnar mellan två länders lagstiftningar. Det ena landet är Sverige, det andra är USA. Läsaren får följa den vindlande Haagkonventionen om återförande och överflytt av barn, och de efterföljder den får för en familj när två länders lagstiftningar tolkar konventionen på olika sätt. Det är också en berättelse om ett äktenskaps uppgång och fall samt kärleken till ett barn och ett land. Som Någon Annan Bäddar, skildrar utsatthet och vanmakt, men här närs också ett hopp om att finna en lösning.

Vad händer när barn blir bortförda eller kvarhållna i ett land mot den ena vårdnadshavarens vilja? Ett ämne som alltför ofta är aktuellt i dagspressen och som det också alltför ofta förs en onyanserad debatt kring. Här får vi en inblick i verkliga händelser, där skeenden är allt annat än klara och tydliga. Ett ämne som bränner när det är aktuellt. och det är, tyvärr, ständigt aktuellt.

Boken är mycket gripande på många sätt. Handlingen griper tag i läsaren med en gång och håller ordentligt fast ända till slutet. Språket i boken är aningen korthugget, med korta meningar, men med massor av innehåll. Miljöbeskrivningar är sällsynta om ens existerande över huvudtaget, men beskrivningarna av kvinnans inre kamp är otroligt målande. Man kan verkligen känna hur hon våndas, hoppas, förtvivlas, stärks, bryts ned och byggs upp igen. 

Kanske är det så att boken tilltalar mig så mycket eftersom jag själv är en kvinna som bytt land, utav fri vilja till skillnad mot huvudkaraktären i boken, och som valt att skaffa barn med en man från ett annat land. I denna globala värld är detta en ytterst intressant debatt att ta del utav. Särskilt innan man väljer att gifta sig och skaffa barn. Hur goda intentioner man än har när man går in i ett äktenskap, kan man inte vara helt säker på framtiden...vad händer OM? Och det finns många om i ett liv. 

Det enda negativa jag kan säga om boken var att den slutade alltför abrupt : ) Jag tog en paus från boken vid ett kapitelavslut eftersom jag var uppe alltför sent och eftersom jag inte hade bokvarianten utan en ebok, visste jag inte exakt var jag var i boken. När jag sedan skulle avsluta boken, trodde jag, dagen efter var den redan färdigläst! Jag hade gärna läst ännu mer! Så kanske var det inget negativt ändå när jag tänker efter!

Jag kan varmt rekommendera boken!
Här finner ni länkar till boken:

Låna: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id=9187041049 (befinner ni er utomlands använder ni ert svenska lånekort om ni har. Se bara till att det finns på "ert" e-bibliotek. Klicka på Anslutna Bibliotek)

Köp: http://www.novellisten.se/index.php/catalog/show/89.html#

(Nästa vecka kommer en recension av Anna Granströms "Halva min måne")

Femtio nyanser av grått

Jo, man var ju tvungen att hoppa på trenden att läsa lite "housewife porn" nu i sommar. Varför inte liksom? Därför köpte jag hem hela triologin av "Fifty shades of Grey". För er som inte vet vad det är för böcker kan jag tala om att serien är kontroversiell (?) för sitt erotiska och sexuella innehåll. Själv blev jag nyfiken på böckerna eftersom de var så pass populära och uppseendeväckande. Därför köpte jag första boken i serien. Den boken gillade jag ganska mycket. Historien om Anastasia Steele och Christian Grey som träffas under en intervju och så småningom inleder ett förhållande, är gripande och intressant. Christians personlighet bottnar i tragiska händelser i barndomen och Anastasias inramlande i hans liv ställer allt på sin spets.
När bok nummer ett var färdigläst kunde jag knappt vänta på att läsa bok två. Jag var nyfiken på att läsa om vad som skulle hända och hur deras förhållande skulle utvecklas. Genom halva bok två hade jag dock tröttnat. Sexscenerna, som i början var ganska spännande och intressanta eftersom de flesta böcker inte är så utförligt skrivna, började bli enormt utröttande. Det blev liksom för mycket. Jag började hoppa över stycken.
Genom hela bok två och tre störde jag mig också på språket. Böckerna är inte välskrivna, historien i sig är intressant. Det finns många språkliga upprepningar, som man irriterar sig på till slut. I slutet av bok tre ville jag spy så snart jag fick syn på "Oh, holy crap!" "Oh, shit", "My inner goddess" och så vidare. Jag märkte också att författaren ibland valde ett "favoritord" som hon använde i olika sammanhang under ett eller ett par kapitel och sedan övergav igen.
Enda anledningen till att jag läste klart serien var att jag ville veta vad som skulle hända med huvudpersonerna. Slutet var kanske väntat, men ändå en besvikelse. Jag hade velat se ett mer alternativ avslut eftersom boken i sig varit så kontroversiell. Det kändes mer som att bok två och tre skrivits i all hast eftersom läsare ville ha mer...

Rekommenderas om man kan bortse från språket och upprepningar...

Ton och ton

Jag sitter här och tittar på bokhyllan och på byrån. Och så tittar jag lite till. Undrar hur många kilo som står där. Kilon av böcker alltså. Jag har gett bort en hel del böcker redan, men har massor kvar. Det är omöjligt att ta med sig allt över Atlanten. Det kostar verkligen skjortan att frakta över saker, och hur mycket jag än älskar böcker så kan jag inte prioritera dessa. Många böcker är dessutom kurslitteratur, eller liknande. Tjocka jäkla böcker. Jag funderar på vad jag ska göra av allt. Jag vill ju liksom inte kasta. Det är fina böcker och det går emot alla mina principer att göra mig av med dem...Några tankar på vad jag ska göra med dem? Har redan mailat biblioteket och de kan ta emot donationer, men det är ju inte säkert att de har användning för alla böcker. Ge bort givetvis. Eller kanske nån sån där välgörenhetsorganisation...som säljer saker ni vet...what to do, what to do?

Boktipset

Fina Kim hade en önskerubrik på ett annorlunda boktips. Jag har tänkt och tänkt och tänkt, men liksom inte kommit på nån annorlunda! Så det får bli ett "vanligt" tips på en alldeles bra bok istället. Det går väl lika bra? Så här inför sommaren menar jag, när man ska ha "tid" att läsa.
Dessutom är det två böcker i samma serie och det passar väl alldeles ypperligt det också.

Boken jag vill rekommendera heter [geim] av Anders De La Motte. 

Henrik HP Pettersson är en småhustlare som skiter i det mesta. En dag kommer han över en mobiltelefon som märkligt nog verkar veta det mesta om honom, och via den blir han inbjuden till en fascinerande ny upplevelse. Ett Alternate Reality Game som utspelar sig mitt i den intet ont anande Svennevärlden. Efter att han klarat inträdesprovet erbjuds han en rad olika kittlande uppdrag som alla filmas för att senare visas upp på en rankinglista och bedömas av ett slutet nätcommunity. I takt med att spänningen, belöningarna och inte minst creden från fansen växer tar HP allt större risker och snart är han beredd att göra nästan vad som helst för att få fortsätta spela.

Polisinspektör Rebecca Normén är HP:s totala motsats. Hon är anställd på Säpos livvaktsrotel och har järnkoll på sitt liv, ändå känner hon sig inte säker. Någon vet obehagligt mycket om hennes förflutna. Om sådant som ingen borde veta. Som till exempel att hon är en mördare... Är det någon som leker med henne? Efterhand som Spelet tränger sig allt djupare in i deras liv närmar sig HP:s och Rebeccas världar oundvikligen varandra. Men om verkligheten bara är ett Spel, vad är då egentligen på riktigt? Och är du verkligen säker på att du vill Spela?


Boken hade mig i ett hårt grepp redan från början och av en slump fick jag efter att jag läste klart den, reda på att det faktiskt fanns en uppföljare! Då var det bara att försöka få tag på den! Buzz heter den boken. Den är faktiskt minst lika spännande som första boken. Dock är ju själva idén inte ny längre så den spänningen är borta. Det finns en hel del twister i båda böckerna som gör att man inte kan förutsäga hur det ska gå, vilket jag gillar. Annars tycker jag att deckargenren kan bli ganska förutsägbar efter en tid om man läst många av den sorten. Läs! säger jag bara!

Kaffe med musik

I veckan har jag lyssnat på en CD-bok på väg till jobbet. Visserligen ingen nyhet, det gör jag så gott som jämt i alla fall. Denna gång har jag lyssnat på "Kaffe med musik" av Karin Brunk Holmqvist. Den har verkligen tilltalat en minitant som mig.
Den handlar om fyra äldre damer i en syförening som vinner en resa till en julmarknad i Tyskland. Resan involverar en bussresa, boende på hotell och en massa utflykter. Som i alla sällskap är det alltid någon som är lite mer harig än de andra och någon som är mer "på". Så också i detta sällskap. I detta gäng om fyra finns också en ganska ny bekantskap som inte riktigt passar in. Hon är lite annorlunda jämfört med de andra, nyinflyttad, och svår att förstå sig på. Under resans gång får vi följa en mystisk bil, konstiga beteenden och  dricka kaffe med musik.
Boken är väldigt underhållande och jag ser de här damerna framför mig hur de diskuterar och resonerar, omvärldsoerfarna som de är. I grund och botten är de alla hemmafruar och har inte sett mycket av världen utanför sin stad.
Emellanåt kan jag tycka att jargongen damerna emellan är alldeles för förnumstig, lite krystade skämt så att säga. Dock glömmer man det snabbt när nåt nytt dyker upp som är bättre och då ler man brett igen.
 Idag ska jag lyssna på slutet!
ps. "Kaffe med musik"? Det är inte som det låter!

ps. 2 Happy Friday!

Så himla obehaglig

Jag har alldeles i dagarna avslutat en CD-bok som var fruktansvärt obehaglig. Under halva boken önskade jag mest att den skulle ta slut. Inte för att den var dålig på nåt sätt utan för att själva storyn var väldigt jobbig och hemsk. Jag har läst liknande böcker förut, så jag vet inte varför jag hade den känslan under just den här boken. Kanske för att jag lyssnade på den? Då kan man liksom inte "snabbspola" som när man själv läser. Just ja, bokena namn.
Den heter "Kommer aldrig mer igen" av Hans Koppel.
Lite kort kan jag tala om att den handlar om en kvinna som blir bortrövad när hon är på väg hem efter jobbet. Hennes man och dotter har ingen aning om vart hon tagit vägen. Kvinnan blir inlåst i en källare i ett hus. Själva huset ligger mitt emot hennes eget och en kamera är uppsatt utanför huset så att hon kan se sin man och dotter dagligen på en TV. Hon ser dem gå till bilen, åka iväg, komma tillbaka, prata med grannar... Hon ser deras skuggor i fönstrena i huset. Sakta men säkert försöker förövarna bryta ned henne. Hon blir utsatt för hemska saker i källaren. Allt medan maken sörjer och tror att hon faktiskt redan är död. Under bokens gång får man sedan bit för bit anledningen till att hon rövades bort och behandlas som hon gör.
Fruktansvärt obehaglig. Samtidigt spännande och bra.

Världens längsta bok

Jag har sedan före jul lyssnat på boken "Eldvittne" av Lars Kepler. Jag hade ingen aning om vad den handlade om innan jag började läsa, men jag har läst deras första bok och den gillade jag skarpt. So, why not liksom? Jag har den på mobilen och lyssnar till och från jobbet, vilket är lite över en timme per dag. Över julen har jag inte lyssnat på den kan jag ju tillägga.
Flera gånger har det känts som om det är slutet på boken och så inser jag att det kommer något mer. Och lite till. Och lite till. Och ännu mer. Inte på ett dåligt sätt. Inte alls. Samtidigt har man ju den här förväntan att boken är avslutad och så blir den förväntan aningen krossad. Det är väl det som är nackdelen när man lyssnar på en bok. När man läser en hard copy känner man ju och ser antalet sidor som är kvar på ett annat sätt. Det blir påtagligt.
Hur många sidor har själva boken? Någon som vet? Det måste vara en hel del för när jag lyssnar känns den evighetslång. Nu är det i alla fall snart över. Jag kollade på antalet "spår", och det ser ut som en 7 spår kvar, drygt en halv CD-skiva om man har såna. Fortfarande vill jag poängtera att storyn är jättebra, och boken är välskriven och spännande. Trots det blir  jag lätt otålig när böckerna är så långa. Samtidigt som jag gillar att böcker är långa och vindlande, tar en med i fantasin och ibland är så bra att man inte vill att de ska ta slut, blir jag stressad när det är väldigt många sidor. Jag vet inte varför. Kanske är jag en rastlös person?
När man läst en halvtimme-timme, har man kanske fortfarande bara vänt några sidor ser det ut som. Det är lite enerverande kan jag tycka. Mentala problem? Jag? Moi? Inte alls.

The happiness project

Svärmor skickade paket ända från andra sidan Atlanten med lite överraskningar till oss alla tre. Bland annat en bok som hon rekommenderade som heter "The Happiness-Project" av Gretchen Rubin. Igår kväll började jag läsa den och jag fastnade efter bara ett par sidor. Jag hann inte läsa så långt, men längtar redan efter att läsa mer! Boken handlar om författarens jakt på lycka. Hon spenderade ett år att testa forskningsstudier och idéer från olika håll i världen om hur man blir lycklig. Gretchen hade allt hon önskat i livet. En fantastisk man, underbara barn, roligt jobb, fint hus, modern bil, god mat på bordet. Allt man har som ska göra en lycklig. Ändå märkte hon att hon allt som oftast ar korthuggen mot maken eller personer i närheten, inte uppskattade det hon hade på rätt sätt. Jag skulle nog säga att det är lite av det där ekorrhjulet som är så lätt att hamna i. Man går upp, fixar barn och frukost, kör till jobbet, jobbar, handlar på vägen hem, lagar mat, städar, lägger barn, tränar, tittar på TV, sover, går upp, fixar barn och frukost, kör till jobbet, jobbar, handlar på väg hem, lagar mat, städar, lägger barn, tränar, tittar på TV, sover, går upp....
Ja, ni fattar. Vad mer fanns det i livet? Så kom projektet till och sedemera boken. Dessutom finns det en blogg som ni kan läsa HÄR.
Det ska bli oerhört spännande att läsa hela boken och egentligen hade jag tänkt ge en recension först efter att jag läst ut den, men jag kunde inte hålla mig. Jag var tvungen att ge en liten försmak på den. Kanske en bra julklapp, eller kanske är det någon som behöver den här boken just nu och här...

Revolt

Äntligen fick jag ett härligt sms från mitt bibliotek: "Du har en bok att hämta. Titel: Revolt". Det är sista delen i Hungerspelen av Suzanne Collins. Böcker som jag håller på att läser hopar sig. Jag påbörjade "Moment 22" som är bra, men den är lång och den går långsamt framåt av någon anledning. Sedan fick jag meddelande från biblioteket förra veckan att "Munken som sålde sin ferrari" hade kommit in och den var jag ju tvungen att börja läsa då den ska tillbaka /Moment 22 är ju liksom min, den kan jag läsa på i flera år/. Och igår fick jag "Revolt" som jag väntat på i tre månader. Den måste jag ju också läsa snabbt så jag började på den igår. Tre böcker på nattduksbordet alltså. Oftast är jag en sån person som läser en åt gången, men när man har en bok som "Moment 22" vill man gärna mixa upp det lite ibland, med nåt mer lättsmält så att säga. Fast tre böcker är nog att ta i faktiskt. 

Plus att jag har en annan bok på jobbet som jag försöker läsa ut innan den ska tillbaka och som jag lånat om typ tre gånger nu "Världens bästa fröken" som handlar om vad som krävs för att bli en bra pedagog/lärare...Mycket intressant, men så finns det inte massor med tid att läsa på jobbet heller och därför tar den tid. Jag har sagt det förr, snart får jag säga upp mig och ta läsandet till en ny nivå - heltidsnivån. 

Bild lånad

"Faraos Förbannelse" och "Solbarnet"

Jag beslutade mig för att äntligen läsa några böcker av mina fina bloggvänner Kim Kimselius och Monika Häägg. Jag har läst deras bloggar länge och har velat läsa deras böcker också. På biblioteket hemma på min gata i stan fanns inte böckerna. Så fick jag en plötslig uppenbarelse att de kanske kunde finnas på det mycket större biblioteket i jobbstaden och mycket riktigt! Jag fann några stycken som jag lånade på stört.
Jag lånade "Solbarnet" av Monika och sedan "Faraos förbannelse" av Kim. Nu har jag läst båda och gillade verkligen. Det hade varit fantastiskt om dessa författare funnits när jag var yngre, jag hade slukat alla böcker i ett nafs. 

"Solbarnet" av Monika Häägg handlar om flickan Fry som lever under bronsåldern och som blir falskt anklagad för stöld och ska offras. Det är en riktig härva som nystas upp för läsaren under bokens gång. Historiska böcker kräver väldigt mycket efterforskning och det märks att Monika verkligen gjort ett grundligt jobb! Jag är inte väldigt insatt i Bronsåldern och jag fick lära mig en hel del. Det gillar jag verkligen! En väldigt bra bok som jag varmt rekommenderar. Jag kommer absolut att läsa fortsättningarna om flickan Frys äventyr (jag vann ju en av de efterföljande böckerna dessutom)!

"Faraos förbannelse" av Kim Kimselius handlar om det gamla Egypten, vid tillfället styrt av Tutanchamon. Ramona och Teo gör en tidsresa och hamnar mitt i historien. Det finns ett dödligt hot mot den unga Faraon (sett i backspegeln vet vi ju om detta) och Ramona vill stoppa konspirationen. Jag vill inte avslöja för mycket om ni tänkt läsa böckerna själva.
Liksom Monika skriver Kim historiska äventyr och Kim fokuserar på olika tidsepoker i olika böcker. Det ligger ett gediget arbete bakom varenda bok, det märks så väl när man läser. Jag är mer insatt i det gamla Egypten (än i Bronsåldern) och fick ändå lära mig en hel massa nytt som jag inte visste om. Även denna bok kan jag varmt rekommendera! Jag ser fram emot att läsa fler av Kims fantastiska böcker!

Jag är verkligen förtjust i böcker som lär läsaren något (historia till exempel) samtidigt som de är spännande. Barn tar lättare upp information om de är känslomässigt involverade och både Kims och Monikas böcker är väldigt bra exempel på just detta. Som lärare tänker man extra noga på det. Jag kommer att använda Kims och Monikas böcker i mitt arbete!

Inte nog med att Kim och Monika är fantastiska författare, de är också otroligt fina människor båda två! Passa på att besöka deras bloggar om ni inte redan gjort det (klicka på deras namn i början av detta inlägg så hamnar ni direkt på bloggen).

Nu väntar jag med spänning på er andra där ute i bloggvärlden som är i full gång med att skriva och ge ut böcker!

Ett alldeles underbart paket som kom med posten!

Tänk! Min hemliga bokvän hade verkligen gjort sin "läxa" och har lyckats komponera ett jättefint paket med ett perfekt innehåll.
- Haruki Murakamis bok "Sputnikälskling" (som dessutom har en lärare som huvudperson!). Jag har velat läsa fler böcker av Murakami sedan jag läste "Vad jag pratar om när jag pratar om löpning" förra året, och nu får jag det!
- En klassiker hade bokvännen lyckats pressa in också. Carl Love Almquists "Det går an", som jag förstått var väldigt kontroversiell när det begav sig. Perfekt!

Dessutom fanns det i paketet mörk choklad med havssalt (en absolut favorit!) och Skärgårdste som jag ska testa ikväll. Luktar supergott!
Hur min bokvän sedan också lyckades packa ned en liten grön ljuslykta med ett värmeljus i samt ett jättefint bokmärke förstår jag inte! Sist men inte minst fanns ett handskrivet recept på "Bokvänspaj". Lyckligtvis är varken jag eller min bokvän ingredienser i denna skapelse, men väl andra godsaker. Jag ska testa receptet om några veckor och lovar att dela med mig!
Ett stort TACK till min bokvän för detta fina paket som värmer upp i höstrusket!

Ledtrådarna fick jag i ett litet brev som följde med och jag har försökt luska på de olika bloggarna. Den enda jag kan tänka mig är nog...HÄR. Kan det vara så? Skärgården dock? Det stod Karlstad på teblandningen...jag är mucho förvirrad! Hundar, mormor?

Uppdatering: Kan det vara DU som ligger bakom det fina paketet??

Staden som slutade andas

När jag går i bibliotek eller i en bokhandel fascineras jag av böckernas titlar. De är oerhört viktiga för mig. Mycket viktigare än omslaget och ibland till och med viktigare än texten på baksidan. Häromveckan gick jag på mitt bibliotek i stan och fann en bok med det mystiska namnet "Staden som slutade andas". Jag tyckte att titeln lät så fantastiskt poetisk. Den kan ju handla om allt möjligt. En vacker saga, en skräckhistoria eller en deckare. Varför inte en bok med dikter? Jag lånade den. Helt utan att läsa minsta lilla på baksidan. Ibland kan jag vara lite wild and crazy faktiskt. Utmanar ödet i den gråtrista vardagen emellanåt.
Nu har jag nästan läst ut den och lite besviken är jag faktiskt. Innehållet är inte alls så vackert och poetiskt som bokens titel. Storyn är inte fullt så engagerande som jag räknat med. Nu kan det ju ändras under de sista kapitlen, men jag tvivlar på det. Man kan ju inte ha tur jämt!

Just nu har jag så många böcker jag vill läsa att listan är flera sidor lång. På varenda blogg jag går in finns massor av superbra boktips och listan blir bara längre och längre. Jag funderar starkt på att säga upp mig från jobbet för att hinna läsa alla dessa böcker. Det skulle väl vara fantastiskt! Ta tjänstledigt för att läsa ett år. Inte nog med det, det kommer också nya böcker hela tiden. nya författare. Listan är oändlig. Så många böcker och så lite tid. Något som är irriterande dock är att jag har stått i kö för den sista boken i Hungerspelen-serien av Suzanne Collins väldigt länge. Nu är jag först i kö och biblioteket har tre kopior. Och ALLA tre är försenade. Snacka om ruttet. Jag hoppas de tre blir avstängda från biblioteket for life. Det kanske inte funkar så? Well, en saftig förseningsräkning då? Jag vill ju läsa slutet. Nu. Igår. För en månad sedan. Människor är så omoraliska nuförtiden. Dagens ungdom säger jag bara. Ja, kanske dagens äldre också. 

I väntan på "Revolt" (boken av Suzanne Collins alltså) får jag läsa "Moment 22". Det är inte heller helt fel!
Ha en fin onsdag mina vänner!/ Kram från en biblioteksbitter Trillingnöt