Värmer hjärtat

Igår eftermiddag fick jag en förfrågan om att sitta barnvakt. Inte åt vem som helst utan till en liten tjej (och hennes lillebror) som jag brukade sitta barnvakt åt för tre år sedan. Då var jag gravid med sonen och den lilla tjejen var då bara 2.5 månad gammal. Jag satt barnvakt flera dagar i veckan under sommaren 2013.

Idag fick jag således sitta barnvakt åt tjejen igen, som nu är 3.5 år och hennes lillebror som är 3 månader, alltså i princip lika gammal som storasyster var när det begav sig. Säg, är inte det lite speciellt?

Det värmer i hjärtat att få ta del av en annan familj på det här sättet. De är fantastiskt fina, både föräldrar och barn och uppskattar en väldigt mycket. Nästan så det inte känns som att jobba. Bara nästan ;)

Jag hade en enorm tur efter den där hemska jobbupplevelsen på förskolan jag först jobbade på då jag flyttade till NY. Efter att jag slutade där fick jag kontakt med en hel bunt fina familjer som tog väl hand om mig och senare två fina förskolor, varav jag fortfarande jobbar på den ena. Allt har sin tid som man säger. Och man lär sig mycket!

Sommarplaner

Sommarplaner var det. Nu har vi ju inte så himla mycket semester i det här landet. Jag har två veckor mitt i juli. Sen är det inget mer. Så några stora planer har vi inte i år. Ingen Sverigeresa (eller annan lång resa för den delen heller).
Dock kommer två systrar från Moderlandet och hälsar på. En i juli och en i augusti. Det blir ju fint! Ena systern har aldrig varit här heller så det blir mycket nytt! Och spännande! Svägerskan är också på ingång från Seattle. Hon stannar ett bra tag och umgås med oss.

I år hade jag tänkt att ta tillvara på sommaren mer. Åka på småutflykter. Passa på att åka till Bronx Zoo oftare (och de andra djurparkerna) eftersom vi har medlemskap där. Förra gången vi hade medlemskap åkte vi bara en gång! På ett helt år. Tragiskt alltså. I år får det bli skärpning.
Åka till stranden kanske. Det är en bit från oss så det blir till att kanske låna bil eller satsa på att åka 2 timmar med tunnelbana...kan det vara värt ett par gånger i alla fall.
Sedan finns det massa roliga aktiviteter runt i stan om man bara orkar hålla sig uppdaterad. Marknader, parader, uppvisningar. Och massa annats skoj.
Nu är ju också sonen lite äldre och har mer utbyte av att åka till olika ställen. Då blir det också roligare.

Vad har ni för planer i år?

Drumpf igen

The Donald (Trump) är på gång alltså. Jag är nästan mörkrädd. Han ser ut att få fler och fler väljare ju längre tiden går. Anonyma undersökningar visar att folk är mer benägna att rösta på Trump om de är anonyma (vilket man ju är under ett val!) än om de frågas rent ut. Så otroligt tragiskt. Vart är denna värld på väg? Jag tänker också på att Österrike är på väg att rösta på ett högerextremistiskt parti, SD blev tredje största parti i Sverige, Danmark och Frankrike ska vi ju heller inte glömma.

Det är fruktansvärt hur folk kan bli så blinda. Är det någon som kommer ihåg filmen/experimentet "The Wave"? Där en lärare lyckades skapa ett parti i sin skola, liknande ett nazistiskt parti, för att visa hur lätt det är att långsamt förändra synen på vad som är normalt och sedemera hjärntvätta folk att utesluta vissa grupper? Det var ju många som ifrågasatte HUR Hitler kunde få så många vanliga människor över på sin sida, HUR kunde folk vara så blinda? HUR kunde de bete sig som får hela bunten? Ja, gott folk. Är vi på väg dit igen måntro? En skock får som blint följer med alla andra?

Jag vägrar vara ett får.

Systerbesöket är över

Nu har syster och systerdotter åkt hem till Sverige igen. I söndags närmare bestämt. Avsked är aldrig roligt. Speciellt inte när man faktiskt inte vet när man kommer att träffas igen. Nästa år? Om två år? Tre år? Mer? Det är jättejobbigt att inte veta exakt när man ses igen.

Vi har haft två fina veckor tillsammans i alla fall med mycket roligt!

Sonen i skolan komverserar med en av mina elever som fullkomligt avgudar honom :)

Manhattanutsikt från gratisfärjan till Staten Island!

Frihetsgudinnan i förbifart

Fika på Dominique Ansels bageri (uppfinnaren av Cronut som är en mix av croissant och donut)

Titanosaurus igen på American Museum of Natural History 

Där fick N också lära sig enkel origami

Sen var vi på Bronx Zoo. Det gillade sonen speciellt.

Nu har som sagt syster och systerdotter åkt hem igen och lägenheten känns tom...

Semester!

Nu blev det visst ett uppehåll igen! Maken och jag åkte nämligen på semester en vecka. Vi fick en resa i present av makens bror tidigare i år och passade på att åka nu när jag hade påsklov från skolan. Vi åkte till Dominikanska republiken till en resort. Fantastiskt! Det var första gången vi var ifrån sonen överhuvudtaget. Inte ens en natt har vi varit borta tidigare så jag var lite nervös faktiskt. Jag förberedde honom en vecka innan genom att prata om att mamma och pappa skulle flyga och att han skulle stanna hemma med storasyster och farbror och faster och kusin. Först var han inte så glad över det, men ju mer han hörde om det destor mer accepterade han det. Och han hade ju himla roligt när vi var borta!

Jag och maken hade också väldigt roligt! Vi njöt av att slippa laga mat (åkte med all inclusive) och diska. DET var skönt!
Vi gjorde utflykter, snorklade för första gången, åkte upp på ett berg och massa annat. Och så spenderade vi så klart en hel del tid på stranden!

Här är vår resort med pool. Vi gick aldrig i poolen utan föredrog stranden och havet!

Utsikt från Berget Isabelle

Dans på berget. De försökte bjuda upp mig med, men...

Mer utsikt från berget 

Nybyggt torg i staden Puerto Plata

Utsikt från rummet

Jsg hittade en svensk bok på hotellets bibliotek

Vi hade en jättefin vecka tillsammans! Varmt och skönt. Nu är vi tillbaka till lite kyligare vädre (men inte illa!) och snart är våren här! Kanske är den redan här? Träden har börjat slå ut i alla fall.

2016 - året som kommer

Det är alltid så spännande att se framåt, att göra planer, att få vara förväntansfull och lite pirrig. Visserligen känns ju Nyårsdagen (som ju är 1;a januari) som en helt vanlig dag trots att det är ett nytt år, men det blir ändå en nystart. En andra chans på något sätt.

Under 2016 vill jag fortsätta att njuta av dagen. Jag har försökt att njuta av varje sekund på sista tiden. Inte bara tänka framåt. Maken påminde mig om ett citat från Dalai Lama häromdagen;

Det känns igen kan jag säga. Samtidigt är det svårt att få fason på sina tankar. Jag tror på en balans mellan att leva i nuet och att "oroa" sig inför framtiden. Oroar man sig aldrig kommer mycket att gå åt skogen! Viss framförhållning behövs. Att oroa sig för saker man inte kan göra nåt åt är dock något som jag ska försöka undvika.

Dessutom ska jag från och med idag leva sockerfritt. Så länge det bara går. Minst 100 dagar i sträck. Förmodligen mer. I slutet av 2015 blev jag diagnostiserad med en underaktiv sköldkörtel (ska utredas för autoimmun sjukdom ), vilket delvis förklarar min trötthet, min viktuppgång och svårighet att gå ned i vikt sedan sonen föddes. Nu ska jag försöka skapa de allra bästa förutsättningarna för att må bra och bättre. Det innebär en omläggning av kost och motion framför allt.

Några löften ger jag inte, mer än att jag lovar att arbeta med mig själv för att bli en bättre människa, liksom varje år. Jag hoppas att 2016 bjuder på många spännande upplevelser. Kanske en resa, kanske en flytt, fint väder, besök från Sverige, nya bekantskaper och bättre hälsa.

GOTT NYTT ÅR MINA VÄNNER!

2015 - året som gått

2015 var ett alldeles lugnt och bra år på alla sätt. Det startade lugnt och slutade lugnt. 2015 erbjöd mycket jobb och jobberbjudanden, många val.
Nya bekantskaper som har visat sig bli mycket goda vänner (Looking at you K! ;))

Vintern var lång och kall. Mycket snö och mycket slask. Våren blev extra välkommen med värme och grönska, liv.

Sommaren innebar jobb, men vi reste också till Sverige för första gången på tre år och fick träffa familjen. Värt guld! Sonen introducerades för majoriteten av familjen. Efter resan kändes det så himla bra. Batterierna var laddade och humöret var bättre.

I september fick jag erbjudande om nytt jobb - ett jobb som jag verkligen ville ha. Det var så klart en turbulent tid då jag var tvungen att säga upp mig från mina två andra jobb. Och sedan börja pendla mycket längre, till en annan stat. Det var dock ett bra val och jag trivs som fisken i vattnet än så länge.

Hösten gick snabbt. Swish! Och så var det jul!

Julen var lugn och fin. Mycket familj och mycket god mat. Lugna dagar utan krav. Inga måsten. Välbehövligt!

Nyåsafton blir likadan. Lugn och fin!

Ett bra år med andra ord!

 Kärlek!

I Sverige

När vi var i Sverige passade vi på en dag att besöka dotterns förskola där hon var i 1.5 år innan vi flyttade till New York. Det kändes först lite konstigt och jag vågade nästan inte gå in på förskolans bakgård. Tänk om de inte skulle känna igen oss! Just på gården såg jag till en början ingen lärare som jag kände igen, men så plötsligt dök det upp ett bekant ansikte! DÅ kändes det genast lite bättre. Hon välkomnade oss med öppna armar och visade oss till dotterns avdelning och hennes lärare som alla var kvar! Det var fantastiskt att se hur de kom ihåg dottern och att de blev så glada att se oss! Ännu roligare var ju också att få presentera lillebror! Han trivdes som fisken i vattnet och gick loss på leksaker och böcker och trolldeg. Och dottern kom ihåg både lärare och rummet. Hon frågade efter sin favoritleksak; pippihuset som hon alltid brukade leka med.
Jag är verkligen glad att vi gick dit och hälsade på! Det är en fin förskola det där och mycket fina lärare som jobbar. Lärarna lovade att de är kvar när vi kommer nästa gång ;)

Bland vikingar

När man är svensk måste man ju se till sitt arv. Och även undervisa sina barn om hur Sverige en gång såg ut. Vi gjorde en ganska spännande resa, där vi upplevde lite stenålder, vikingatid, medeltid och så även lite nyare tid.
I Västerås besökte vi Anundshög med omnejd. En gammal vikingagrav är detta.

I Västerås reste vi i tiden vid ett tidigare besök till Vallby Friluftsmuseum där vi besökte folk från 1600-talet och hur de bodde och gick i skola. 

N var ju så himla fin när hon frågade om det var SÅ HÄR jag bodde när jag var liten! Mjo. Nästan alltså. Nästan!

Fick gå i skola lite också.

N insisterade på att mitt vardagsrum MÅSTE ha sett ut så här när jag var liten!? 

Hamra med spik. Så oamerikanskt det kan bli. Man kan ju bli stämd för mindre liksom! TÄNK OM ungarna skulle hamra fel, spika fast spiken i handen, slå nån i skallen med hammaren? Ojoj!

Junibacken

2011 åkte vi till Junibacken i Stockholm med dottern. Det var en riktigt bra resa, då vi även bodde på hotell över en natt. I år åkte vi också till Junibacken, nu med TVÅ barn! Tänk vad livet förändras ganska snabbt. Det är fantastiskt egentligen! Denna gång sov vi inte på hotell utan det blev en dagsresa med tåg. Vilket gick bra det med så klart.
Det var många besökare på Junibaken även denna gång. Är det någonsin lite folk där kan jag undra?
Lillebror hade så roligt. Han visste inte riktigt vad han skulle göra av sig själv ibland bland alla människor och saker att göra. Till och med Sagotåget åkte han utan att knussla det minsta!

Stockholm är ju bara för vackert! Vi hade tur med vädret även där. Det regnade en fem minuter eller så och sen försvann regnet. När vi åkte därifrån kom solen tillbaka igen!
Här nedan är lite bilder från förra besöket då dottern var något mindre ; )

Home sweet home?

Igår kväll, efter en helg fylld med tårfyllda farväl, kom vi så "äntligen" hem till New York igen. Det var med blandade känslor vi lämnade Sverige. Vi hade tre veckor fyllda av fantastiska upplevelser, kramar, god mat, gott sällskap, natur, sol och kärlek. Det var otroligt skönt att komma "hem" till Sverige, att få bada i lugnet som finns, i det lite långsammare tempo som finns där och att få umgås med familjen i princip dygnet runt. Barnen lekte med sina kusiner dagarna i ända. I söndags kändes det som om jag faktiskt inte umgåtts med min dotter på flera veckor. Hon har varit så upptagen med att agera Elsa och Ana från "Frost", hoppat studsmatta, sprungit i gräset och lekt på rummet.

Flygresan till New York var som vanligt ungefär 8 timmar lång ;) Sonen skötte sig relativt bra. Han är ju ändå bara två. Han lyckades sova en stund dessutom. Vi andra var vakna och tittade på film eller försökte få en blund. Vi blev upphämtade av svägerskan och barnens kusin på flygplatsen och blev hemskjutsade. Att få sova i sin egen säng var underbart! Dock blev sömnen kort, för sonen bestämde att han var utsövd klockan 04 New York-tid, så det var bara att pallra sig upp. Än så länge är jag pigg och vaken. Återkom om några fler timmar ska ni få se på vrak!

Här kommer äntligen några utvalda bilder från semestern. Mer detaljer kommer senare: