Nu är det jul igen!

Det lackar minsann mot jul! Igen! 

Innan man vet ordet av är det första advent som sedan raskt följs av andra advent, lucia, julbak och julstök och julkalender. 

Och så julklappar förstås. De där julklapparna alltså. När man bor så himla långt bort från vänner och familj är det inte lätt under högtider och diverse firanden. Saknaden är enorm när man ser hur ens nära och kära samlas för att fira något. Utan mig. Utan oss. 

Jag försöker alltid vara med på ett litet hörn i alla fall, genom Skype så klart men så också genom att köpa nån liten present. I början då vi flyttade till NY köpte jag saker härifrån och skickade. Det är ju alltid kul att få lite annorlunda grejer! 

Men så under åren har det blivit så dyrt att skicka över Atlanten. 

Man går till posten för att skicka nåt litet paket (tro mig, man köper inte supertunga saker för att skeppa över halva världen) och postkassörskan tittar på en genom skyddsglaset med skarp blick och säger med allvarlig röst:
- Det blir en arm och ett ben i betalning för att skicka detta till Sverige.

Nej tack kära posten. Nu har jag fått nog. Sist kostade portot dubbelt så mycket som själva presenten. 

I år har jag istället letat runt efter sidor på nätet. I Sverige. Där jag kan beställa presenter. 

Bland annat hittade jag den här kuliga butiken: Klossbutiken (klicka pa namnet for att komma till butiken!) som säljer Lego! Så himla bra eftersom jag har en legotokig systerson och en nästan lika legotokig systerdotter. Hur bra?! Ibland funkar njurarna bättre än förväntat alltså. 

Nu kan jag lägga mer pengar på själva julklapparna istället för på portot.

Julen är räddad!

Jo men så klart!

Sista veckan blev jag ju sjuk! I onsdags mådde jag konstigt hela dagen på jobbet. Inte undra på, vaknade sedan mitt i natten med 41 graders feber. Så jag fick vara hemma på torsdagen men släpade mig till jobbet sista dagen, vilket var i fredags. Man vill ju säga hej då till vissa av barnen som inte kommer tillbaka i höst och de som inte kommer på vårt sommarläger. Två månader är ganska lång tid att inte se barnen i den här åldern.
Det var i alla fall en mysig dag. Sonen kom också med och väl ute i parken, där alla barnen sjöng Idas sommarvisa tillsammans, uppslöt svägerskan och barnens kusin. Det var väldigt roligt att de kunde komma!

Under hela helgen var jag så sjuk. Jag gick till och med till doktorn för att utesluta halsfluss. Det var det inte. Istället misstänkte doktorn körtelfeber. Och det hade ju varit käckt! Eller inte. Testet kom tillbaka negativt och jag mår bättre. Halsontet försvann i måndags och febern i söndags. Tack och lov. Har väldigt sällan feber. Sista gången var säkert för tre år sen efter att jag tog vaccin mot influensan (en gång och aldrig mer igen!)

I måndags började så vårt sommarläger. Vi har ett knasigt gäng med barn i olika åldrar och det är verkligen en utmaning kan jag tala om. Med väldigt lite tid att förebereda och så ett gäng med barn som kommer ihop för första gången på det här sättet (i treårsåldern), så är det en startsträcka. Jag tror att vi börjar få ihop det nu i alla fall och det känns bra. Första dagen vara bara blä. Ville nästan hem och gråta. Jag var nog inte helt tillbaka på banan heller efter sjukdomen...nu känns det bättre. Dessutom är vi lediga en dag per vecka i fyra veckor framåt. Det hjälper också!
Välbehövligt efter ett insensivt år...

Annars då, hur har skolavslutningar gått för er hemmavid? :)

Två år

I veckan firade vi att lilla sonen fyllde två år. I torsdags närmare bestämt. Samtidigt som det känns som att han kom till oss i förrgår känns det ändå som om han alltid funnits där. Det är väldigt konstigt. Jag jobbade ju den dagen men när jag kom hem firade vi med lite pizza och födelsedagscupcakes. Han njöt när vi sjöng för honom och sjöng givetvis med! Vi kommer att fira honom imorgon söndag med ett litet kalas med några nära vänner till familjen. Vi hoppas att kunna vara ute för en liten picknick, men vädret såg lite tveksamt ut så vi får se!

Sista-minuten-planer

I lördags firades 4th of July här i USA, årets största högtid då alla firar USAs självständighetsdag (Independence Day). 

Lika mycket som vi inte riktigt firar Sveriges nationaldag, lika lite energi brukar vi lägga ned på att fira 4th of July. För två år sen var makens syster här och vi åt lite mat. Jag var supergravid och ledsen för att dottern skulle åka med sin faster till Seattle och stanna i sex veckor.

Förra året var det jag, sonen och maken ensamma eftersom dottern ännu en sommar åkte till Seattle för att spendera ett par veckor. Sonen blev sjuk och vi fick besöka akuten. Han hade hög feber och det visade sig att han hade öroninflammation. 

I år hade vi inga planer alls. Gå till lekparken kanske. Äta vattenmelon. Storslaget. Till fredag eftermiddag (4th var på lördagen) då svågern helt apropå undrade om vi ville åka till en nöjespark i Pennsylvania. Nämligen Hershey Park. Hershey är ett stort chokladmärke här (ungefär som Marabou hemma i Sverige). De har en nöjespark med massa karuseller och även någon slags chokladtur om man skulle vilja. Staden vari detta ligger (staden heter Hershey!) är stolta över sin choklad. 

H testar att köra farbrors nya bil

Pennsylvania är stort och lantligt. Maken sa att det vi såg liknade Sverige ;)

Lite hus på vägen

En hage. Det var härligt att se all natur. 

Många fält på vägen

Staden Hershey där gator har namn efter choklad

Här var vi in. Vi var inte på museumet, men inne i affären.

Chokladavenyn!

Det tog drygt 4 timmar att komma till parken med bil. Vi får alla plats i svågerns nya bil. Trångt men hjärtligt. Det regnade mycket på vägen dit och det var väl nedslående! När vi kom till parken var det fortfarande mulet och under den första timmen regnade det av och till. Vi fick köpa snygga plastiga regnponchos. Vädret lyckades inte skrämma bort besökare alls. Det var ganska mycket folk. OM det varit en solig och varm dag skulle jag tro att det skulle blivit packat av folk. Lördagar är tydligen parkens största dag.

H var väldigt exalterad på vägen från parkeringen till parken. Man fick åka en slags shuttle för att det var en bit att gå från bilen till parken.

Som ni ser på bilderna var vädret inte fantastiskt. Jag och svägerskan hade linne på oss och det blev kallt. Så vi fick nödköpa en tröja och detta var den enda långärmade tillgänglig....

Denna bergochdalbana åkte dottern!

 Om ni undrar varför dottern inte är med så mycket på bild är det för att hon, maken och svågern var på egna äventyr. De åkte bergochdalbana hela dagen. Dotterns första! Hon älskade det. Maken åkte så mycket (och åkte en superläskig bana) att han aldrig mer kommer att åka sa han. Tyvärr måste ju nån åka med dottern från och med nu och ja, jag åker inte dalbanor längre! Så han får nog offra sig ;)

Sonen och kusinen hade roligt när de försökte få poäng för att få nåt pris. De ville inte gå därifrån!

N åker med sin farfar.

En levande chokladkaka!

En av affärerna på området

Så här trött är H efter en dag i parken. Helt slut.

Vi hade en toppenfin dag och kom hem glada och lyckliga. Dottern var helt uppe i molnen efter dagen! Vi kom mot New York igen just som de stora fyrverkerierna startade och vi hann se många vackra konstverk på den mörka natthimlen innan vi kom hem! Den bästa fjärde juli på länge.

April, april, din dumma sill!

Hur gick det i år? Blev ni lurade? Det var ingen som försökte lura mig. Förutom vår rektor så klart. Hon kom insvepande på onsdag morgon och sa att skolans styrelse beviljat en extra ledig påskvecka. Jag förstod genast att det var något i görningen så klart men hann inte ens avslöja hennes bluff innan min kollega skrikit rakt ut av glädje och kramat om rektorn! Det var en alldeles lustig syn vill jag påstå!
Rektorn kände sig lite elak när hon sedan berättade att det bara var en bluff! Vi andra skrattade dock gott!

Välkommen 2015!

Nytt år. Igen! Ibland känns det som om ett år går fruktansvärt långsamt, ända fram till det nya året. Då plötsligt är det som om det gångna året bara flög förbi! Så här i efterhand alltså.

Vi har haft ett fullt jullov detta år också. Vi flög fram och tillbaka till Seattle. Det var sonens första flygtur och jag måste väl säga att det gick ganska bra! Han är helt klart ett livligare och rörligare barn än storasyster i samma ålder. Vill gärna klättra, gå, klänga och stå, hoppa. Ja, allt man kan göra med kroppen. Att sedan försöka hålla honom relativt stilla och lugn i 6 timmar...Ni förstår. Vi hade dessutom mellanlandning i Chicago och därmed också lite tid att "slå ihjäl" på den flygplatsen. Summa summarum, det gick bra! Han grät en skvätt då och då, men vi lyckades hålla det till ett minimum. Han kunde till och med sova ett par timmar. Dottern, hon är ju en van resenär, var duktig som alltid. Det enda som var jobbigt var resan hem då vi flög på natten. Hon kunde inte riktigt sova i sin flygstol och var riktigt fördärvad ett tag. Till sist vaknade hon ordentligt och kunde spela lite spel på sin dator och då lugnade allt ned sig.

Sedan tisdags, då vi kom hem, har vi hunnit sova (lite jetlag fortfarande) och fira nyår med baluns. Visserligen med barnens kusin som enda sällskap, men ändå väldigt roligt. Vi lyckades få till nyårsdans med faster och farbror i Seattle via Skype och ha vårt årliga teparty.

Nyårsdagen är alltid en festlig dag då barnens kusin (samma som ovan) och farbror fyller år. Födelsedagsfest med andra ord.

Idag är det en lugn dag och sedan blir det en fylld helg igen. På måndag är det "back to work"...Det känns i alla fall som om vi har haft ett alldeles strålande lov med mycket äventyr och det känns bra så här inför det nya arbetsåret.

På flygplatsen på väg till Seattle

Vi åkte till en trädfarm för att hugga vår julgran

Dekorera julgranen också så klart. 

Juldagens morgon. Med paket under granen,

Sonen festklädd för julfirande

Det finns många i Seattle med skandinaviska förfäder och därför finns det också ett stort museum; Nordic Heritage Museum

Vi spenderade fler timmar på museumet.

Lucia fanns också där så klart!

Sleepless in Seattle. Space Needle som gjordes för the World Fair 1962. Vi åkte inte upp denna gång. Vi åkte skridskor istället.

Nyårsfirande!

Årliga nyårskortet!

Blinkande glasögon hör ju till!

2015 bjuder på en hel del saker. Projektet "100 dagar av riktig mat" har kickat igång. Gårdagen var en dag av prövningar i och med kalasfestligheter. Att försöka stå emot pizza och tårta, på samma dag är inte så lätt. Dottern är ju också med på detta projekt och ja, när man inte är utsatt för frestelser är det lätt att tycka att det går galant. När man sedan är där, är det svårare. Trots det lyckades dottern nöja sig med den fruktsallad som vi tog med oss. Superbra!

En resa hem till Sverige står också på schemat i sommar. Tänk att vi inte varit hemma på tre år då! Det ska bli så skönt att få komma "hem" och mysa ett tag med alla systrar, brorsor, syskonbarn och vänner. Föräldrar också så klart! Äntligen!

Jobbmässigt får vi se hur det blir. Jag älskar de jobb jag har nu, men i längden vet jag inte om det fungerar tidsmässigt. Hellre skulle jag vilja ha ett jobb med bra lön och inte två jobb. Till hösten kan det bli nytt jobb, men det är inte säkert ännu. Jag ska börja söka i alla fall.

I övrigt ser vi fram emot att lillebror fyller 2 år i september och storasyster börjar trean i höst...Tänk!

December är helt klart den mest hektiska månaden

Juletid och julefrid var det va? December är alltid fylld av roliga aktiviteter varje år, men samtidigt är det väldigt mycket att göra.

I år är det lite extra mycket också eftersom vi har Lucia (dottern som övar i svenska kyrkan) och även dotterns första kompiskalas.

På söndag den 14e har vi bjudit hem 4-5 kompisar som ska fira Ns födelsedag. Jag har kört på ett tema - Cooking and baking. Det kändes som det lättaste när det är lagom många barn. Tanken är att de ska få förkläden att dekorera och sedan ska vi göra pizza tillsammans. Vi ska baka kakor och sedan dekorera cupcakes. Plus några lekar om vi hinner. Som lärare vet jag att det är bra att vara förberedd med extra "material" eftersom vissa aktiviteter ibland oväntat kan gå snabbare (eller långsammare för den delen). Flexibilitet är ordet. Direkt efter barnkalaset kommer sedan familjen och familjevänner för att fortsätta firandet. Det blir med andra ord en lång dag.

Några dagar efter är det firande av N i hennes klass. I år hinner jag nog inte baka och dekorera cupcakes som jag gjort de två tidigare åren så det får nog bli köpegott helt enkelt. Det går inte av för hackor det heller. 

Helgen därpå ska N ut på äventyr med sin farbror och hans familj. De har fixat biljetter til musikalen Lejonkungen på Broadway i födelsedagspresent. Det blir hennes första stora musikal! Jag och maken ska väl fixa med de sista klapparna.

Söndagen är det karateturnering för hela slanten. Och på måndagen är det sedan dags att flyga till Seattle för att fira jul. Hem och så är det nyår. Och vips är det januari igen....

I år har jag dessutom ordnat en aktivitetskalender till N. Jag har försökt att fylla kalendern med passande aktiviteter. Ibland kan jag ju närvara och ibland inte beroende på hur jag jobbar. I år har vi bakat lussebullar, gjort smällkarameller, gjort pappersgirlanger, donerat leksaker till barn som bor på härbärge, myskväll med julfilm, läsa julböcker. Nån present kommer nog att slinka in i form av böcker. Än så länge har det varit riktigt mysigt och N har verkligen tyckt att det varit roligt att göra saker tillsammans. 

H provsmakar lussebullarna så att det blir rätt!

Rullandet gick riktigt bra

Smällkarameller hade jag faktiskt inte gjort på flera år. Jag fick googla lite på instruktioner. Det gick bra till slut!

Och förutom alla aktiviteter och inplanerade måsten så är det ju också dags att köpa julklappar, pynta jul, skriva julkort och skicka eventuella julpaket hem till Sverige plus allt det vardagliga (jobb, städ, matlagning, lek med barn) som ska till dessutom...Kanske att dagarna skulle behöva några timmar till. Kan man önska det i julklapp måntro?

Välbehövligt

I torsdags var det Thanksgiving och eftersom jag jobbar på en skola blev vi lediga över en långhelg. Faktiskt var vår skola ledig redan på onsdagen, men då jobbade jag ett par timmar på mitt andra jobb på eftermiddagen i alla fall. Dock inte en heldag, vilket var skönt.

Jag kände att denna ledighet verkligen var välbehövd. Mycket jobb och mycket annat som händer.
Vi därför har tagit det mycket lugnt. Förutom på torsdagen. Det som skulle bli en enkel familjemiddag förvandlades ganska snart till att involvera både svåger med familj och svärfar. En lätt middag blev också mer än ett par maträtter. Jag och svägerskan delade på jobbet, men det blev ändå en dag i köket för att göra Janssons frestelse (makens måste), stuffing (med hembakat cornbread), tranbärssås, äppelpaj och pekanpaj. Vi kom hem relativt sent, men hade en väldigt trevlig dag.

Thanksgivingmat

Annars har vi tagit det lugnt och myst hemma. Varit ut på stan ett par gånger för att få frisk luft. Jag var och tränade igår för första gången på över en vecka (har haft lite ont i halsen) och idag ska vi vara till Svenska Kyrkan för att öva på Lucia igen med dottern. Lucia sker om bara två veckor!

r 

Jag och dottern på väg för lite shopping på Target.

Sonen har också börjat gå. Han tog sina första steg i september, men han ramlade efter bara ett par dagar och lyckades vrida foten så illa att han inte kunde stödja på ena foten. Vi åkte in till sjukhuset som ville ge honom gips "ifall att"...Vi sa nej och efter ett par dagar blev det bättre. Men jag tror att incidenten gjorde honom lite rädd för att släppa taget och gå.
Nu har han i alla fall gjort det! Han går mer och mer och längre och längre! Han är så glad och stolt. Och vi med så klart!

Det finns veckor och så finns det veckor

Frihetsgudinnan gjord av Lego.

En låååååångsam vecka går mot sitt slut. Riktigt långsam har den varit och vad det beror på vet jag inte. Vi startade veckan med att fira vår sjuåriga bröllopsdag! Kan ni tro. Sju år redan! Vi ska fortsätta firande ikväll (lördag) med att gå på dejt. En dejt som innebär att vara uppklädd och gå ut utan barn. Gå på restaurang och bara vara vuxna. Sist vi var på en sån dejt var för två år sen. Strax innan superstormen Sandy bestämde sig för att härja runt i New York. Det känns som en hel evighet sedan dess. Så mycket som hänt.

Höstmarknad förra helgen. 

Dekorerar pumpor på marknaden,

Sedan blev det regn i flera dagar. Och livet känns alltid så mycket jobbigare när man måste bära på paraplyer och regnjackor och stanna inne hela dagarna. Vanligtvis går vi ut med barnen på skolan en stund där jag jobbar, men vid regn går vi till en liten sporthall i byggnadens källare.
Fredagen kändes bättre, Kanske för att det var just fredag. Sista jobbdagen. Solen kom fram och regnet upphörde. Allt tillbaka till det normala.
Kanske kändes det bättre eftersom det är mycket att se fram emot i helgen med barnen, med maken, med ledighet. Idag blir det att göra håret på salong. Täcka det gråa. Gå på dejt med maken. Äta gott. Komma hem sent. Imorgon söndag ska vi åka till den stora legoaffären i stan som vi hört gott om eftersom den ligger nära svenska kyrkan. Storasyster ska nämligen vara med i Luciakören detta året och träningen börjar imorgon redan. Jag kommer själv ihåg alla Lucia jag var med på. Jag var med frivilligt i Luciakören (sjunger hellre än bra, både då och nu!) och vi for runt hela dagen på Lucia och Lussade för äldreboenden, kyrkan, affärsverksamheter och skolor. Vi blev alltid bjudna på pepparkakor och lussebullar eller annat gott. Och stämningen var fantastisk!
Jag vill dela den upplevelsen med storasyster och lillebror. Nu blir det ju inte exakt som "hemma" i Sverige, men ändock. I år kan Luciakonserten äga rum på själva Lucia eftersom det är på en lördag!

Ja, det ser jag fram emot! Nu låter vi helgen kicka igång! (Men för ärlighetens skull kan jag tillägga att min lördag faktiskt startade 5.30)...

Hittade på bokhandeln vid min skola! Go Sweden!

Fjällräven på samma bokhandel!

Så gick ännu ett år!

Igår var det så dags för ännu en födelsedag. Min alldeles egna födelsedag. Tänk vad ett år går snabbt! Jag tycker jag nyss fyllde?
Dagen kunde i alla fall inte varit bättre. Den började redan natten TILL torsdagen då sonen bestämde sig för att sova 8 timmar i sträck! För första gången någonsin.

 I fredags slutade jag nämligen att nattamma eftersom det inte funkar så bra att samsova längre. Ingen av oss får någon riktig sömn att tala om när vi sover tillsammans. Sonen gillar också att ligga och snutta HELA natten och inte bara då och då, vilket betyder att han vaknar varje timme i princip och vill ha bröstet. Nu när jag ska börja jobba funkar det inte längre. Jag blir som en zombie om jag ska vakna varje timme, gå upp tidigt och sen jobba hela dagen. Så i fredags blev det stopp och sonen har kanske börjat vänja sig nu förhoppningsvis!
Sonen gick och la sig kl 20.00 som vanligt i onsdags kväll och jag själv runt 22.30. Jag väntade till en början på att han skulle vakna (vilket han annars gör den tiden jag går och lägger mig), men i väntan somnade jag och sov som en stock fram till 04.00 då sonen först vaknade. Eftersom jag fått FEM fantastiska timmar av oavbruten sömn var det lite svårt att somna om igen när sonen bökat klart (jag ska väl erkänna att jag faktiskt lät honom få sig ett skrovmål då vid 04 och att han sedan sov bredvid oss till 07...).
Vilken natt! Bästa födelsedagspresenten någonsin.

Dagen fortsatte med träning, frukost (a la maken), en tur till parken och så en riktigt god middag, också den tillagad av maken. Tidigare har jag fått presenter skickade till mig av bästa vännen M (svenskt godis!!) och svägerska och svåger (bok!). Och jag väntar på ytterligare presenter på intågande. Fina gratulationer av alla hela dagen lång och barnen har skött sig i princip exemplariskt. Vad mer kan man önska sig? Inget!

Idag blir det utflykt med ryska vännen in till Manhattan. Park och Diner står på schemat!

Det är visst sommarlov på alla håll

När det är sommar har man liksom inte tid att sitta framför datorn lika mycket känns det som. Det är också mycket som händer. Man "passar på" som det heter. "Passar på" att göra allt möjligt man inte kan göra under vinterhalvåret.

Förra fredagen kom storasyster hem och lillebror blev väldigt glad! Dessutom stannade svägerskan och hennes man hos oss några dagar. Vi for på utflykter och hade oss.
Igår, onsdag, var vi alla på bröllop. Svågern och hans tjej gifte sig i Central Park. Det var en riktigt varm dag med strålande sol. Ett litet, intimt bröllop i en av trädgårdarna i parken.

Sonen under påklädningen

N fick bli blomsterflicka!

Poserar på bänken

Vi befann oss precis vid en liten damm.

Vattnet såg inbjudande ut i hettan.

Därefter samlades vi på en restaurang längre söderut på Manhattan för bröllopslunch. Jättefint ställe med väldigt god mat. En väldigt lyckad dag!

Lite skålande blev det. Men mest vatten till de fem rätterna.

Vi har fortfarande en hel månad och lite till att njuta av innan skolan börjar åter och jag börjar jobba. Dock ska jag in på jobbet och vikariera på måndag. Skönt med en liten "provtur" innan allvaret börjar i september!