Tonårstiden

Ja, så är dottern så smått i den fruktade tonårstiden! Tänk att det redan är dags? Jag har läst några böcker om tonårshjärnan och jag känner mig mer redo att tackla tonåringen. Kanske inte bokstavligen tackla HENNE, men  hur man ska gå till väga för att stötta henne. Ibland är det nästa som att man drunknar i information och det känns som om vad man än gör så gör man inte tillräckligt och ens barn är dömda till terapi för resten av sina liv...
Å andra sidan får man tänka att man kanske gör lite bättre än den föregående generationen? På grund av information man har. Och våra barn kommer att vara ännu bättre föräldrar än vi...Kan man ju hoppas. Kanske kommer de att kasta all information vi hade på tippen på grund av det nya. Vi gjorde HELT fel och de skyller på oss...
Vem vet? Hjärnan är outgrundlig. Det som fascinerade mig var att från 12 år och upp till 18 år så tar hjärnan fantastiska kliv, liknande det som händer när man är 1-3 år. Hjärnan har nästan oändlig kapacitet att lära sig och tiden är otroligt viktig för det framtida jaget. Skrämmande och fantastiskt på samma gång.
Å andra sidan är hjärnan inte ihopkopplad ordentligt ännu vilket betyder att förståndet inte hunnit med. Riskerna ökar på många sätt redan pga mer självständighet, kompisgäng etc och konsekvenstänkandet funkar ännu inte ordentligt...
Läskigt? Ja! Helt otroligt att vi alla överlevt så här långt med tanke på ens egen hjärna!

En ny dinosaurie i stan

Denna vecka har vi sportlov och vår plan är att ta det lugnt. Superlugnt. Ungarna har haft förkylningar nu i flera veckor. Sonen har haft feber och hostar fortfarande.
Dock begav vi oss på en utflykt igår med min svenska vän K och hennes dotter A. Vi for till American Museum of Natural History för att kolla på bland annat den nya enorma dinosaurien Titanosaur.

Dottern köpte ett "ägg" som man kunde hacka ur och finna hajtänder som lyser i mörkret. Sonen hjälpte till så klart.

American Museum of Natural History är ett fantastiskt museum som man kan gå till många gånger och ändå inte se allt! Plus att de har massor med olika utställningar som byts ut hela tiden.

Sonen och dottern

Sonen och dottern älskar varandra väldigt mycket. De gillar också att driva varandra till vansinne. De leker väldigt bra tillsammans i flera minuter och sen brakar kommunikationen totalt. Oftast slutar det med att sonen blir arg eller skriker för han inte får som han vill. Eller för att dottern börjat leka med hans grejer.
De har många bra stunder också.

Häromkvällen låg jag och dottern i sängen och läste en bok tillsammans. Sonen kommer in. Han släcker taklampan. Sen går han fram till fönstret och släcker nattdukslampan. Det blir alldeles mörkt.
Dottern utbrister:
- Men nu blir jag ju rädd!! (Hon är lite rädd för mörkret)

Varpå sonen genast börjar göra spöklika ljud ifrån där han står på andra sidan rummet...

Gloria

Häromveckan städade vi ganska rejält hemma. Det känns som om vi hamnar efter hela tiden, med barn, jobb, läxor, matlagning, så kommer liksom städningen sist på nåt sätt. Förutom det allra mest nödvändiga givetvis. Jag har funderat på att helt sluta städa till barnen är typ arton. Jag plockar undan och går in i sovrummet för att lägga in en borste eller nån leksak och när jag kommer ut fem sekunder senare är det en drös med saker framdragna igen...Bara att börja om. Sonen är fenomenal på att stöka till. Han är högt och lågt, mest högt faktiskt.

I alla fall så slängde jag en planta vi hade i fönstret eftersom det såg lit vissen ute (alltså den var helt torr och krispig liksom). Efter en stund kommer dottern.
- Mamma, var är Gloria?
- Eh...Gloria? Vad pratar du om?
- Ja, min planta i den rosa krukan.
Ridå. Hon hade alltså döpt alla plantor. Och nu hade jag mördat Gloria.

En minut senare fick jag ett sms på telefonen så jag tar upp den och skriver ett sms tillbaka. Varpå dottern utbrister irriterat:
- Oh, great! Now you are putting this on Facebook and Instagram too!

Ungar alltså!

Spooky Halloween

Igår var det Halloween, den dag som barn ser fram emot nästan lika mycket som jul. The power of godis, I tell you. Barnen på jobbet var exalterade flera dagar i förväg och det var det enda de kunde prata om i klassen om någon frågade dem en fråga. Vi firade dock inte på skolan, mer än att de fick blanda en egen påse med nyttigt godis.
Dottern har också sett fram emot Halloween länge. Mest för att hon skulle få klä ut sig till Pippi och att hon skulle få godis (godis händer då och då, vi har inte lördagsgodis, men äter sött som kakor ´, bullar, popcorn lite hipp som happ). Sonen hade ju ingen aning i år heller. Vi bestämde att han skulle få klä ut sig till en apa och hittade en söt kostym.
 Här kommer en bildbomb!

Spökbananer  som jag slängde ihop. 

Fingrar!

Lilla apan H och Pippi N

Än går han inte utan hjälp så vi får vara stöd :) 

Ett av husen vi besökte.

Pippi på jakt

Och en lyckad jakt blev det. 

Barnens kusin med föräldrar kom förbi för att fira med oss. Redan när vi var ute runt 18,30 hade många hus fått slut på godis. Lite trist för barnen som kom så klart (eftersom många hus heller inte deltar i Trick or treat, var det inte överdrivet många att knacka på hos), men jag tror N fick tag på tillräckligt i alla fall!

När vi kom hem åt vi mat som maken och jag fixat. Jag med idé och han med själva utförandet. Jag jobbade ju till sent och hann inte hem att laga mat. Det blev grön pasta med köttfärssås innehållande ögon (oliver), avhuggna fingrar (korv och ketchup) samt spöken till efterrätt (banan täckt med vit choklad).

Nästa år, då är Halloween på en lördag, ungarna äldre. Och vi bor förhoppningsvis någon annanstans där de gillar att fira Halloween i byggnaden. Då går vi ALL IN!

I alla fall var det en helmysig kväll tillsammans! Idag är det full rulle igen. Jag ska på Bootcamp klockan 09 (träning) för första gången. Supernervös! Kommer att bli jobbigt!

Ha en fin lördag!

Inte den bästa veckan i världshistorien

Nä. En vecka med en hel del sjukdom. Jag blev ju sjuk i helgen med feber och halsont. Tappade rösten ett par dagar och jag har fortfarande lite småont i halsen. I onsdags eftermiddag blev sonen sjuk igen. Hög feber. Och sov knappt på hela natten. Hela torsdagen satt han i min famn och sov med feber. Likaså under torsdagsnatten.

Under fredagen blev det inte bättre, snarare sämre så vi åkte in till akuten (igår var det ju USAs självständighetsdag, 4th of July och allt är stängt). Efter nån timme där konstaterades det att han har en öroninfektion så vi fick antibiotika för det. När vi kom hem ser jag att jag fått en ögoninfektion! Höger öga är rött, svullet och lite varigt. Jag tyckte att det gjorde lite ont och så ett par timmar tidigare...
Just nu ser det ut som om lillebror också kanske har en liten ögoninfektion. Kan tydligen hända när man är redigt förkyld. Så vem som gav det till vem, får vi nog aldrig veta.

Piggnat till efter en dos alvedon.

Vill sitta nära, nära när han är sjuk...

Tack och lov har natten varit bättre då lillebror kunde sova och slapp ha ont i örat. Han ligger och sover här bredvid igen nu.

Som tur var åkte storasyster till sin faster i Seattle mitt på dagen torsdag och slapp detta elände! Eftersom vi fortfarande är något sjuka lär det bli ytterligare ett par tre långa dagar i Trillingnötens hus...Storasyster kan slappna av och ha roligt med sina fastrar, farbröder och kusin. Perfekt timing.

Maj, maj måne

Maj? Redan? Jag befinner mig fortfarande mentalt i slutet av februari, början på mars. Så känns det oftast på våren. Plötsligt händer det! Och så är det sommar. Den senaste veckan har det faktiskt varit varmt varje dag, inte så mycket vind. Värmen är här för att stanna. Idag regnar det dock, men det gör inte så mycket. Det känns ganska skönt tycker jag. Då uppskattar man solen mer när den är ute! 

Den senaste veckan har vi haft en del att göra. Bland annat åkte jag med dotterns klass på en teaterföreställning, s k chaperone. Detta bestämdes i november nån gång (alla föräldrar som vill kan inte följa med eftersom det inte finns plats, så därför lottas det ut bland de föräldrar som anmäler intresse) och ända sedan dess har vi båda sett fram emot detta. Vi åkte till Lehmann College för att se "The teacher from the Black Lagoon", en musikalisk föreställning om hur fantastiskt det är att läsa böcker. Skådespelarna sjöng och agerade sex stycken olika böcker under ca en timme. Författaren till boken "The teacher from the Black Lagoon", Mike Thaler (en äldre man nu), befann sig faktiskt i publiken och fick stäkka sig upp och mottaga rungande applåder! Lite extra roligt.

I skolbussen på väg till föreställningen

I väntan på att det ska börja.

Föreställningen var intressant och väldigt bra!

För övrigt, nu när vädret är så mycket bättre försöker vi gå ut på morgonpromenader (utom idag då när det regnar. Jag struntar i det där med "inga dåliga väder" bla bla. Regn är regn är regn. Och regn är blött).

Här är jag och H innan vi gör oss redo

Här är Lilla H i sin barnvagn. Sköna vårkläder!

Och som vanligt går jag och dottern på simning på söndagar. Inte så mycket jag som hon så klart. Jag får sitta och titta på. Men det är kul det med! 

Våriga tulpaner på väg till simningen! Och en dotter mitt i.

N på väg ner i vattnet. Hon älskar simningen nu. Och hoppar orädd ner i vattnet. Själv tittar jag inte så orädd på! Vatten ska man har respekt för.

 I helgen ska det bli fint här har jag hört (lite regn på lördagen). Vi ska ta ut storasyster till parken på lördag morgon för att öva på cykel. Vi har nämligen köpt en cykel till henne som hon ska lära sig cykla på är det tänkt. I vår park har de kurs på lördag där de hjälper till med tips. Cykel och hjälm är det som behövs och vi har båda.

Söndag är det morsdag här i USA och det får bli en parkdag det med om det är fint!

Hoppas ni har det fint!

Inburad

Äntligen har vi skaffat en bur till vårt rovdjur! Häromdagen frågade storasyster varför jag var så trött och jag förklarade att lillebror varit uppe en hel del på natten och velat ha mat.

- He is like a predator, mamma? Who is up at night to find food?
Ja, så klart! Ett rovdjur som äter på natten. Låter precis som lillebror.

Sedan är det också dags för lillebror att få flytta över till en egen säng. Vi har hittills samsovit (som vi också gjorde med storasyster) men nu börjar han bli stor nog att få sova i egen säng. Därför åkte maken till IKEA i veckan och inhandlade en spjälsäng.
Återigen är dottern nyfiken och undrar när lillebror ska få sova  i "the cage" (buren alltså, aka spjälsängen), varpå vi förklarar att han ska få sova där på dagen först för att han ska vänja sig.

Sedan kan vi se till att rovdjuret får sova i buren hela natten lång. 

M.O.M

Lite roligare (än ett inställt prov) var i alla fall barnkalas i helgen. Vi var inbjudna till ett ettårskalas. Det var den lilla flickan som jag var barnflicka åt förra året som fyllde. Jag har inte sett familjen sedan i augusti, men vi har hållit kontakt via mail och sms och ska träffas lite mer nu när vädret är bättre. Vi bor en bit ifrån varandra. Buss- och -tunnelbana-långt-ifrån.

Kalaset hölls på Museumet för moderskap (Museum of Motherhood). Väldigt mysigt ställe och barnvänligt. Det kändes väldigt fint att sitta i en fåtölj och amma lilla H omringad av bilder på kvinnor från olika tidsepoker. Historien omslöt oss. Fint!

Här under satt jag och ammade!

Information om förlossningar genom tiderna

Kämpande kvinnor

Vi pratade med mycket folk och jag fick gosa lite med den nyss fyllda ettåringen. Hon var bara 2.5 månad när jag började ta hand om henne och var sex månader när jag gick på mammaledighet. Hennes föräldrar är jättefina människor (stor skillnad mot mitt arbete på förskolan som jag jobbade på innan jag blev barnflicka!) och det var väldigt roligt att få träffa deras familjer och vänner.

N till höger och så födelsedagsbarnet till vänster

Sonen gillade också att lyssna på musik. Han satt så fint och lyssnade vid mig.

Sjungande kvinnan. Hon var inte lika suddig i verkligheten :)

Sonen i soffan efter en måltid. Nöjd och glad.

N lyckades hitta böcker att läsa - som vanligt :)

N hade riktigt roligt och lekte med flera barn. Det kom också en kvinna som spelade musik för barnen vilket uppskattades av N som älskar musik. H blev uppvaktad av många vuxna som ville prata och leka lite. Han njöt för fulla muggar!

När vi väl kom hem på kvällen var vi helt slut. Mycket människor, mycket roligt, det tär på en :) På ett bra sätt!

Det finns visst en lördag och söndag också!

Jovisst blev det lördag och söndag. Som snabbt återgick till måndag! Vi hann med en hel del i helgen. I lördags gick vi ut till pulkabacken. Vädret var väl så där. Ganska grått, men lagom kallt och dessutom snöade det lite också. Det är alltid mysigt.
Storasyster har blivit så modig på sistone! Hon har alltid varit lite "småfeg" i vissa situationer. Ingen våghals direkt. Vilket är ganska skönt för en mamma, men samtidigt måste man alltid pusha vad gäller roliga saker. Som pulka. Förra året vågade hon knappt åka, speciellt inte från nån hög höjd. I lördags vågade hon åka från allt högre höjder, alldeles själv!
Jättekul hade hon.

Ni ser ju att backen är ganska så lång!

Tyvärr slutade pulkaåkningen något drastiskt. En flicka i tioårsåldern och hennes något äldre bror åkte pulka ned för backen (tänk er nedersta bilden) och de kom i en sån väldig fart att de inte kunde stanna ordentligt. Och trots att några vuxna som stod när försökta hoppa på pulkan och stanna den, for de rätt in i bänken (en likadan som ni ser på bilden) i princip utan att stanna av. Fruktansvärt att se! Flickan satt framför sin bror och hon slog i huvudet först så hon blödde. Och hennes bror blödde och haltade. Panik! Men vuxna runtom (deras föräldrar var inte där) hjälpte till, ringde ambulans och vi hjälpte till med en handduk (som förälder till en bebis går man runt med ett gäng såna). Ambulansen kom snabbt och de blev omhändertagna. Jag hoppas att allt gick väl för de båda sen.

Idag söndag var vi uppe med tuppen. Storasyster har ju simklass på söndag morgon. Okristligt tidigt, klockan 09.00 och vi bör vara ute ur huset vid 8.20 ungefär. Tidigt, tidigt! Storasyster var lite tveksam till simningen. Hon är ju som sagt ingen våghals och hon är orolig för att drunkna eller göra sig illa. Men efter dagens lektion är hon helt lyrisk! Hon har lärt sig att flyta! Och hoppa från kanten utan att sitta ned, hon står alltså och hoppar! Hennes andra lektion. Instruktören är fantastiskt bra och ger ett harmoniskt intryck. Han försäkrar N att allt kommer att gå bra.

Sedan hann vi med att städa och ta en långpromenad tillsammans i det fina vädret. En jättefin helg med andra ord!

Måndag och fredag

På sistone har det känts som om det bara finns måndagar och fredagar. Helgen är över, måndag och skola igen efter två dagars ledigt. Jag försöker att bara göra mitt skolarbete på vardagarna då storasyster är i skolan. Dels för att det är lugnare och jag kan koncentrera mig, men också för att det är skönt att kunna vara tillsammans som en familj under helgen och göra det som faller en in, utan att behöva oroa sig för att man inte gjort klart nån uppgift som måste vara inlämnad. Givetvis händer det att man är tvungen att fila på nåt emellanåt, men förvånansvärt sällan.
Ja, och sen rullar veckan på och så är det plötsligt fredag igen. Och helgen far förbi snabbt som bara den och så är det måndag. Måndag och fredag alltså.

Morfar och N för nån månad sedan vid senaste snöfallet.

Nästa vecka börjar vårens höjdpunkt. Först och främst är det februari! En månad och sedan är våren på väg. Kan man säga lite optimistiskt. Så tänkte jag förra året också, men då visade det sig att det var ganska kallt ända in i maj nästan...när det ofta brukar värmas upp här i april.
Sedan börjar också melodifestivalen vilket jag ser fram emot. Ännu ett vårtecken för mig.
Jag hoppas att det inte blir som förra året då jag drömde mardrömmar om Martin Stenmarck...Kanske var jag lite för investerad i programmet?

Apropå vår har jag märkt att kvällarna börjar bli ljusare. Igår satt jag och tittade ut genom fönstret, blicken fastnade och jag tänkte att det var något som var annorlunda...tills jag insåg att klockan var nästan halv sex på eftermiddagen och solen hade ännu inte helt gått ned för kvällen. Det kändes riktigt bra! Plötsligt händer det liksom!

För övrigt är det snö här (som kom i tisdags) och den verkar ligga kvar ytterligare en vecka (om man ser till väderrapporten som visar låga temperaturer minst en vecka framåt)...väldigt onormalt faktiskt. Jag har visserligen saknat snö, men ändå. Förhoppningsvis är det lagom kallt imorgon så att vi kan gå och åka lite pulka igen!

Simma lugnt

Tack för alla fina råd och tips angående flaskmatning! Det är alltid bra att höra om andras erfarenheter! Vi tragglar på helt enkelt och hoppas att det ska funka så småningom. Snart är det ju också dags att introducera lite smakportioner. Det ska bli intressant. Storasyster älskade mat redan från början och vi hoppas att lillebror ska göra detsamma. Allt blir så mycket enklare då!

Idag har storasyster börjat på simskola. En gång i veckan. I ottan på söndagar. Kändes som om hela dagen hade gått när vi kom hem vid 10.15 på morgonen!
Här är inte simning obligatoriskt på skolschemat som det är hemma i Sverige. Det är heller inte billigt att gå på simskola (i alla fall så att alla skulle ha råd. Lever man på existensminimum prioriterar man kanske inte simning) och det är inte så lätt att få tag på en pool att gå till själv heller.
Där vi bor finns det en allmän pool väldigt nära som är öppen på sommaren. Gratis. Men eftersom gratis är väldigt gott är det proppfullt varje dag och lång kö in. Det är inte så frestande att gå dit.
De har också en gratis simskola på sommaren så vi ska försöka få en plats där åt N då.

Allt detta i kombination gör att det finns många barn och vuxna som inte kan simma här. Dock vet jag inte hur ofta som folk allmänt stöter på vatten då de måste kunna simma (om man inte åker till en strand eller liknande vilket heller inte ligger nästgårds om jag säger så) eller det finns risk för drunkning. Visserligen räcker det väl med att köra bil över en vattensamling och bilen faller i vattnet? Nu vet jag vad riskerna är för sånt heller...
Ja, i mitt tycke kan det i alla fall vara bra att kunna simma! Svensk som jag är.

N är väl lite halvt rädd för vattnet, men med tanke på att hon varit i en pool kanske tre gånger i sitt liv hittills är det väl inte så konstigt! Simläraren verkade kunnig och uppmuntrande. Det var bara 5 barn i gruppen så han kunde ge N lite mer uppmärksamhet. De andra barnen hade redan gått två terminer och kunde nästan simma redan.
Det kommer att arta sig bra det här så småningom känns det som. N är inte så feg, bara det är rätt lärare som vet hur och när man kan puscha henne.

Hur gör djur?

Natten till torsdag var en riktig mardrömsnatt. Det var varmt så in i bomben och jag hade svårt att sova ordentligt. Svettades som aldrig någonsin...Att svettas på natten är något av det värsta jag vet.
 På torsdag morgon satt jag och pratade med maken och dottern sysslade med morgonbestyren och samlade ihop kläder. Hon var på väg ut genom sovrumsdörren med sina kläder när jag säger till maken:

- Gosh, last night was so hot. I was sweating like a pig!

Varpå dottern, vänder sig om med kläderna i högsta hugg och utbrister.

- Didn't you know that pigs roll in mud when it is sunny out so they don't get burnt by the sun?

Helt random. Kanske ska ta henne på orden och rulla lite i lera i natt?

Igår satt vi vid matbordet. I skolan har de forskat om djur och N har haft lejon som sitt djur. Hon satt och berättade om hur lejonen lever och till sist vad de äter.

- They eat dead animals and they hunt living animals. The eat humans too. They would like you, mamma. You are fat and juicy.

Ridå.

Har jag närt ett Darin-fan vid min barm??

I morse vid frukosten frågade N om vi kunde lyssna på en låt. Låten skulle låta så här:

- I wanna dance with somebody, I wanna kiss with somebody, I wanna marry with somebody...

Okay? Med den melodin som N sjöng så lät det som en gammal 80-tals dänga med Whitney Houston. Kanske med något annorlunda text.
Jag letade fram Whitneys video på datorn och mycket riktigt så var det den låten MEN det skulle INTE vara hon som sjöng den. Istället skulle det vara en kille med mörk mustasch som sjöng...
Vi kollade på TV-serien "Glee"s version, men icke. Vi hittade en man som också sjöng den, men han hade ingen mustasch.

Till sist sa N att hon kunde minsann leta upp den själv. Hon tröttnade på min inkompetens.
N tog fram Bolibompas hemsida. Där såg jag en av programledarna som råkade ha lite mustasch (skäggstubb) och utopade:
- Där är han ju!
- Men mamma, that is not a star, that is Janko. 
Eh, sorry?

Sen klickar hon vant in på den sidan hon sökte (Malins mello där hon intervjuar de medverkande i melodifestivalen) och klickar på det program där DARIN var med. Det var HAN hon sökte efter, killen med mustasch!
3 minuter in i programmet får man se Darin som fyraåring där han sjunger - I wanna dance with somebody!

Inte nog med det, hon kunde sjunga till ALLA Darins låtar...

Nu tittar hon på Erik Saades program...och säger: I like that boy. 

What to do?!

I'm gonna pop some...

N är ett stort fan av musik och lyssnar på i princip samma sak som oss. Dock är hennes favorit fortfarande Michael Jackson. Den cruschen verkar inte gå över alls.
Nyligen nynnade N på den senaste låten vi upptäckt:



Sen började hon sjunga låten:

- I'm gonna pop some popcorn, got 20 dollars in my pocket!

(Ni som vet texten vet ju också att texten går: I'm gonna pop some TAGS)

En liten barnvänligare variant av låten kanske, med popcorn menar jag?

En anna bra låt av samma team är denna:




Love.

Sprutor och betyg

Vi hade en ganska upptagen tisdag denna vecka. Dottern hade halvdag i skolan eftersom det var kvartsamtal på eftermiddag/kväll. Det är ett mycket bra system här tycker jag. Alla skolor har kvartsamtal samma dag och alla barn går hem efter halv dag så att lärarna kan boka in samtalen resten av dagen.

Vi hade en inbokad läkartid för vaccination. Eftersom vi flyttade hit till USA har hon inte fått sina femårsvaccinationer ännu. Förrän i tisdags vill säga. Det visade sig att hon skulle få två hela sprutor. Och det gick fantastiskt bra. Läkaren var imponerad.
Sedan skulle hon också ta blodprov, tre rör! Här är de alldeles förtjusta i att ta just blodprov har jag märkt. N hade aldrig tagit blodprov innan så jag var aningen orolig hur det skulle gå. Det gick dock alldeles utmärkt. Hon sa att det gjorde ont och hon var lite öm efteråt i armen. Nån tår kom ut när vi lämnat doktorn. Det värsta återstår väl när hon ska ta blodprov nästa gång. Då vet hon exakt hur det är...Själv är jag inte förtjust i det alls. Mycket obehagligt!

N i väntan på doktorn.

Givetvis finns det specialgjorda klistermärken för detta tillfälle.  Ni kanske kommer ihåg att jag skrev om hur  amerikaner är förtjusta i klistermärken?

 På kvällen gick vi på kvartsamtal med Ns lärare och det gick fantastiskt bra!
De har en betygskala 1-4.

1= under standard
2= Närmar sig standard
3= Möter standard
4= Överträffar standard

N fick genomgående 4:or, utom vid tre delar där hon gick 3:or, vilket är otroligt bra. N satt med och lyste som en sol.
Läraren skrev också att hon har "Excellent class behavior", "Uses reading strategies taught" och är en "Highly motivated student".

N svarade:
- I just want to learn!

Klicka på bilden så ser ni hela...

Besök

Över helgen har vi haft besök i form av ett mjukdjur, en krokodil vid namn Leo. Leo är maskot i dotterns klass och barnen turas om att ta hand om honom. Besöket dokumenteras med bilder och dagbok och läses upp för klassen när han lämnas tillbaka. I helgen var det dotterns tur att ta hand om Leo. Stolt proklamerade hon i fredags när jag hämtade upp henne att hon hade Leo i väskan. Riktigt spännande!

Han fick vara uppe och titta på film och äta popcorn med oss så klart. Och låna dotterns nattlinne med Pippi. 

Innan han återvände till klassen fick han ett bad också.

I söndags var det Musical theater/dans på schemat.

Så klart läste vi en svensk bok och lärde honom några svenska ord.

Leo fick även hjälpa till med hemläxan.

I lördags var jag uppe före tuppen. Det var prov på schemat. Klockan 07.30 skulle jag befinna mig i Midtown för ett lärarprov (inget av de där collegetesten, utan ett annat), mitt sista. För att bli lärare ska man klara tre stycken lärarprov inom olika områden. 2007 klarade jag de första två. Nu hoppas jag detta gick lika bra. Det kändes okej, men man vet ju aldrig. Resultatet kommer på posten om några veckor. Drygt att vänta!

Idag är det halvdag för dottern och ikväll ska vi på kvartsamtal igen. Detta är också första gången N kommer att få "report card", lite som betyg kan man säga. Ska bli spännande att se. Det är ju ändå "bara" Kindergarten som hon går i just nu.

Hemma-förälder

Att ha barn i amerikansk skola är inte det allra lättaste. Det är mycket arbete som förälder har jag märkt. Förra veckan var firandet av "100 days of school" och projekt ballongtröja. Det tog sin lilla tid.
Under förra helgen arbetade vi på en plansch om N eftersom hon denna vecka var "Star of the week". Det var inte helt lätt. Jag trodde liksom att det bara var att fylla i lite lätt, men maken påpekade att det skulle vara utsmyckat och sånt....

Här är planschen halvfärdigt. Vi lade till foton och hennes namn snyggt på sidorna. Det tog sin lilla tid...

I tisdags fick vi lapp om att klassen denna fredag skulle fira "Dr Seuss" födelsedag (ni vet han som skrev "Cat in the hat" och "Green eggs and ham" t ex). Detta skulle firas med tokiga hattar eftersom Dr Seuss tydligen tyckte om "funny hats". Som vi skulle fixa hemma. Och jag är ju inte direkt superpysslig av mig (tro det eller ej!), men fick till detta med Ns hjälp:

Jag säger då det; här bör man vara hemmaförälder för att hinna pyssla med alla saker som skolan begär. Å andra sidan uppskattar barnen det mycket och det är ju det viktigaste!

50+50=200?

Joråsåatt...var det inte 200th day of school? Jo, visst måste det vara så! Eller? Jag vet inte. På grund av ett missöde (inga namn nämnda) blev det så att jag sydde TVÅ tröjor med hundra ballonger. Flera timmars arbete åt skogen alltså. Å andra sidan blev tröja nummer två mycket bättre än den första (som mest såg ut som om en fé hade spytt upp regnbågen på den).

N har sett fram emot detta firande i flera veckor. DET är nåt som amerikanska skolor är bra på, att göra barn förväntansfulla. Det är också mycket klistermärken i omlopp i amerika. Gör barnen nåt bra så är det klistermärken som gäller. Ovsett om det är skola, läger, dansklass eller liknande. Och barnen verkar gilla det.

N fick med sig en T-shirt hem från skolan dessutom, som de ska ha på måndag. En klassförälder hade tagit på sig att samla in en teckning från varje barn som trycktes på framsidan och sedan barnens namnteckningar och klass på baksidan. Jättegulligt!

Inte nog med allt detta. Barnen fick också göra en "hatt" för att ha på sig under dagen. Och så gjorde de halsband av fruit loops. En händelserik dag!

Ps. Och mamma N är också liiite stolt över ballongtröjan som fröken berömde alldeles särskilt när hon hämtade dottern...Bara så att ni vet!