torsdag 18 mars 2010

Osvenskt - bra?

För lite sen var jag och syster C på Fredrik Lindströms show/föreläsning som heter "Svenskar är också människor". Den var fantastiskt bra helt enkelt. Man kände igen sig i allt. På både gott och ont.
Till exempel drog han upp det här med att hälsa. Om när man exempelvis går en runda ensam och ser att man får möte av en gammal man i keps, eller nån annan människa man inte känner. Man börjar redan då undra om man ska hälsa eller inte. Man känner ju inte varandra! Blicken var hit och dit, man mår lite dåligt. Här skulle man ut på en trevlig promenad och så blir man utsatt för detta liksom! Till slut möts man och det blir som att armen får spasmer, den far upp i nån konstig vinkning och man säger lite nonchalant "Hejhej"!
Det där dubbel hejet, betyder mindre än ett vanligt enkelt "Hej". Det är som "Hej" och Hej då" i samma.
Problemet är inte över för sen stackars promeneraren. Ibland hinner man ju mötas en gång till på samma runda! Vad gör man då? Jo, sa Fredrik, man går förbi och säger lite fånigt och med ett skratt "Hej.... igen!"

Det där med hejandet kan ju bli lite pinsamt. Och det är nåt som vi svenskar vill undvika. Att det blir pinsamt. Alla människor i Sverige hjälper till så att det inte blir pinsamt. Man kommenterar och undviker helt enkelt vissa saker. Ett exempel kan vara att man inte kliver ut i trappuppgången med soporna utan att titta genom kikhålet för att se så ingen annan är på väg redan. Det kan bli pinsamt att hamna mitt i någons väg. Det vill man undvika.
Samma person kan dock en lördagkväll, ganska alkoholpåverkad, kliva ut i morgonrock som hänger på sniskan och plinga på alla grannars dörrar och försöka ragga på den snygga granntjejen. Dagen därpå skyller man på alkoholen. "Det var ju inte jag som gjorde det. Det var alkoholen". Och alla förstår.

Om man vill lära sig heja på folk man inte känner för att det ska bli trevligt, kan man öva sig. Kanske inte kliva upp på bussen, betala biljett, vända sig om till passagearna och säga "Hej, allihop". Då måste man ju sitta med alla dessa på bussen, hållplats efter hållplats. Det kan ju bli pinsamt till en början. Man kan istället börja när man ska gå av. När man kliver av och ut genom dörren kan man vinka lite och säga "Hej då! Nu går jag av!" Då handlar det bara om någon sekunds pinsamhet. Så testa det alla svenskar. Kanske kan vi så småningom våga vara så där osvensk som man vill vara.

6 kommentarer:

Stef sa...

Härligt inlägg, jag håller fullständigt med dig! Jag tycker det blir mycket trevligare när man kan heja utan att alla stelnar till och undrar vad fan det är för fel på en. Och när man står i kön på ica, en pratstund medans man väntar är väl aldrig fel?!

Ha det bra!

my sa...

Instämmer med föregående talare! :)

Det sägs att man lär känna sin egen kultur när man är borta från den och herregud vilka roliga insikter jag har fått om Sverige och svenskar under de åren jag bott och verkat utomlands. Du har väl säkert varit med om samma sak... We sweedes are weeeird!

Och härmed har jag åter utnämt onsdag till lill-lördag och tänker inte skämmas för att använda uttrycket flitigt. Haha.

Saltistjejen sa...

Hahaha! Så på pricken!!!
:-)

Trillingnöten sa...

Stef: Eller hur! Jag hejade till och med på tanten jag skulle sitta bredvid på showen. Hon var helt chockad först, men sen när vi gick, då pratade hon om hur bra showen var och hon var i extas!

My: Jadu, det finns många underbara historier om hur sjukt konstiga vi svenskar är. Och det är sant. Men tur att du och jag är så fantastiska i alla fall :)

Saltis: Eller hur!! :)

Petra H sa...

Ha ha, så roligt men så rätt! Jag satt i ett väntrum idag här i Puerto Rico och som vanligt hälsade alla som kom in (på alla som redan satt där) med ett "buenos días" (goddag). En i sjukhuspersonalen kom förbi två ggr och sa faktiskt lite generat "buenos días otra vez" (goddag igen) ;-)
På bussarna både här och i Bryssel där jag bodde innan hälsar man ALLTID på chauffören!
Jag gillar de här små hälsningarna, puertoricanerna säger gärna prosit och smaklig måltid om de hör en nysa / ser en äta - på gatan, i en restaurang, var som helst faktiskt!!! Så borde det vara i fler länder, det är ett sätt att uppmärksamma människorna i sin omgivning!

Trillingnöten sa...

Petra: Jag håller verkligen med dig! Jag tror att vi behöver mer medmänsklighet överallt och vara vänligare!

Follow by Email

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...