När jag gått och tränat runt klockan sju på kvällen (det är inte långt att gå, runt hörnet och lite till) har det hela hösten och vintern varit mörkt. Nästan becksvart. Det har varit kallt. I skydd av mörkret har jag smugit till min "träningslokal" (det kanske var att ta i det där med träningslokal. Det är en samlingslokal med ett rum där jag får ha min löpmaskin. Generöst). Ingen kan se mig där jag går i min stora svarta vinterjacka, luva och stora halsduk. Det var under vintern. Igår, helt plötsligt, kände jag mig lite naken, rädd, exposed, ni vet. Jag gick i en vanlig huvtröja och i princip dagsljus. Och jag mötte människor. Folk som cyklade, barn som överlevt vintern, människor med hundar, någon som kom i bil och folk som bara gick på promenad. Herregud! Bor de alla i min lilla stad? Var har de i så fall hållit hus och varför måste de vara ute klockan 7 på kvällen då jag går där? Kändes skumt som sjutton. Jag kanske vänjer mig eller blir en ninja.
Ps. Första jobbdagen gick ju bra. Det kanske hjälpte att flickorna i klassen dansade ringdans runt mig på morgonen och hyllade mig som lärare och sa att jag var en fjäril. Hmmm. Mycket ska man uppleva innan öronen trillar av.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Haha, fjärlisdans är ju inte helt fel som hyllningssätt! :)
Jag vet, det är helt sjukt vad mycket folk som ploppar upp nu när solen värmer på. Vår folktomma by verkar nästan lite levande när man är ute och går på kvällarna nu. Wow!
Tack så jätte mycket♥♥♥
Hur har du det? : D Det var ett tag sen, det är så värdelöst när en massa saker kommer i vägen hela tiden. Har påsken varit mysig? : )
Jag vet hur du känner dig! Jag sätter på mig jackan fortfarande trots att den inte behövs här för jag känner mig riktigt naken! Och inte minst som att jag glömt något!
så; vad tycks? hoppa gärna in och kolla min lilla makeover av sovrummet! :D
det var utanpå skafferi dörren, men ändå, man blir ju lite fundersam på om dem finns innanför också :/
Skicka en kommentar