Vårpromenad

Igår kom solen äntligen fram ur molnen! Jag kände mig lite smått som en vampyr efter alla dagar i mörker och rusk. Det tog liksom ett tag för ögonen att vänja sig vid allt ljus. Efter alla sysslor som vi var tvungna att göra, ni vet tvätt och städ och sånt roligt, gick jag och dottern på promenad genom stan och parken. Hon gick hela vägen lilla gumman. Fantastiskt. När man går med henne får man alltid träffa en massa roliga människor. Först träffade vi på en kvinna med en gullig hund som vi hälsade på. Den här kvinnan gick omkring vid vår å och samlade skräp som kommit upp ur snön som nu är försvunnen. Vilken människa! Hon klagar bara inte som mig utan gör nåt åt saken. Fantastiskt.
Genom stan gick vi och träffade på stans coolaste grabbar som sa till varandra när vi passerade "Vilken jäkla söt unge!" Status liksom.

 Givetvis kanske de blev impade på hennes barbietelefon hon hade i handen. Lite avundsjuka kunde jag ana i deras coola röster...

                                 Ibland är det svårt med balansen. Speciellt när man försöker marschera.

                                                        Humle och Dumle på äventyr.

N på parkbänken som kommit upp ur snön.

 

Vi satt tillsammans en stund och beundrade våra vårskor. Givetvis var N tvungen att prata i telefon titt som tätt. Hon är en upptagen tjej. När vi nästan var hemma stötte vi på två äldre damer som var ute på promenad. N traskar upp till dem med oförställd glädje och ler med hela ansiktet. Damerna blev överförtjusta. Deras hjärtan smälte och hamnade i en hjälplös pöl framför N. De pratade och hade sig. Sedan frågade en ac damerna om N liknade pappa (vilket hon gör) mest. Jag sa ja, han är lite mörkare än vad jag är :p. Damen blev om möjligt ännu mer förtjust och lyste upp - Invandrare som jag! ojojoj!! Och så pratade hon med väninnan om detta medan de gick bort mot stan.

Och vilken glädje när vi kom hem till vår gård igen och N såg att lekplatsen uppenbarat sig ur snön. Hon gav upp ett litet ljud och "sprang" över gräsmattan för att betrakta underverket. Lyckan är gjord!