Det verkar så. Eller så är det en illusion helt enkelt. Eller en tillfällig sinnesförvirring. Mycket möjligt. Jag vet inte om jag vill ha den här nya hjärnan. Jag är misstänksam. Det liksom kröp på mig bakifrån på nåt sätt...
En dag i förra veckan när jag tog mitt åbäke till jobbet på morgonen "zappade" jag mellan olika kanaler på radion (nu fungerar radion igen tydligen...). Det var liksom svårt att bestämma sig. Mixmegapol och Rixfm är okej kanaler att lyssna till på morgonen - om det inte var en massa jäkla reklam hela tiden. Ja, det är faktiskt de enda musikkanalerna som jag får in i bilen (som ju inte har en antenn). Sedan får jag in utrikiska (med mixade språk som finska, arabiska och turkiska. Jag pratar inget av dessa och därför är kanalen värdelös). Emellanåt får jag in lite klassisk musik. Som försvinner i svackor på vägen. Eller brusar som en älv mest hela tiden.
Så jag hade Sveriges Radio kvar. Nån "P"-kanal. Ingen aning. Det kan vara vilket nummer som helst. Jag fick in den hyfsat i radion och började lyssna. Utfrågning av en partiledare. Oj. Trist. Ohot liksom. Nu stod jag i valet och kvalet. Ska jag fortsätta lyssna? Eller kanske försöka byta kanal? Reklam är ju inte så farligt. Inte om man jämför med politiskt skitsnack.
Äsch, tänkte jag. Jag hade ju redan rattat runt (eller tryckt på sök-knappen) en lång stund. Jag kunde väl lika gärna genomlida några minuter. Göran från det kristna partiet blev utfrågad av två väldigt insatta och kunniga reportrar. Jag lyssnade med ett halvt öra hela vägen till jobbet. Samtidigt som jag också tänkte på skoldagen och min planering.
Följande dag kom jag på mig själv med att automatiskt "ratta" in (fasen, låter mycket bättre än att "söka in" eller hur man nu säger) P-kanalen i hopp om att ännu en partiledarutfrågning skulle vara aktuell. Och ja!
Ända sedan dess har jag lyssnat intensivt på dessa utfrågningar varje morgon på väg till jobbet. Något jag till och med ser fram emot. Jag muttrar dessutom för mig själv när jag inte håller med i en frågeställning och jag nickar medhållande i andra frågor.
Inte nog med det. Igår, efter vårt arbetsmöte (på kvällningen när det inte fanns utfrågningar) lyssnade jag intresserat på nyheterna. Jag tyckte faktiskt att det var intressant.
Jag är något oroad eftersom jag inte varit politiskt intresserad förut. Inte ett endaste dugg. Det är något av det tråkigaste jag vet. Eller visste, nu då. Jag kom till och med på mig själv att tänka att jag skulle kanske kolla lite mer på nätet om de där partierna. What?
Jag är rädd. Är det så att min hjärna, efter snart 28 år, gått och blivit mogen? Blivit mentalt vuxen? Det kanske är en övergående fas? Eller är jag bara sinnessjuk helt enkelt?
Fortsättning följer...
Årets julkort
1 dag sedan
7 kommentarer:
Ha, ha jag tror att du har gått och blivit vuxen över sommaren vännen. ;)
Jag tycker inte du ska oroa dig ;) njut istället över att du numera har flera olika valmöjligheter när du ska lyssna på radio i bilen. :) Musik och reklamkanal när du känner det och samhällspolitik och allvar när du känner för det. :)
Kram Lotta
Tror det har med åldern att göra... Men också att du är inne i en viss period i ditt liv. Var inte orolig, du kommer att tycka om de gamla vanliga kanalerna igen. Kram Kim
HAha! Till viss del är det nog så. MEN det behöver ju inte vara något negativt. Att vara medveten om saker i samhället som kan påverka oss, och själv försöka påverka det är ju egentligen ngt bra. Och politiskt engagemang har ju inte med ålder att göra. Jag känner flera som var som mest engagerade i ungdomsåren faktiskt och som sedan har "latat till sig" och blivit mer bekväma och numer går mer på autopilot politiskt. Lite som emd musikintresset hos många. Det är stort när man är ung, emn med åren lyssnar man mest på sina gamla favoritartister utan att upptäcka så mycket nytt....
Kram!!
Vad fint du gjort på bloggen förresten!!! :-)
Men det är väl egentligen vansinnigt praktiskt att du nu vet lite mer om vad de olika partierna tycker och tänker nu när du snart ska gå och rösta : D
Vet du, de säger en massa intressanta saker i den där P1-kanalen. Om en massa olika ämnen. Inte bara politik!
KRAM!
Haha! Åh jag förstår precis!!
Vänta du bara tills du springer ut till bilen för att hinna höra sjörapporten på P1. ;)
Lotta: Ja, tänk! Hur sjutton gick det till? Och du har rätt. Jag kan ju faktiskt blanda dessutom! Bra tänkt! Kram :)
Kim: Vad skönt att höra! Det kan nog vara en period också :) Jag får hålla koll helt enkelt! Kram!
Saltis: Ja, vissa verkar ju vara extra intresserade och väldigt aktiva när de är unga. Jag kanske bara är en "late bloomer" helt enkelt :) Statsminister i framtiden kanske? Tack!
Kramar
Marianne: Ja, jag kommer nog på det praktiska i det hela så småningom. Kanske är det så att jag behöver denna information så småningom? Jag lyssnade lite i morse på nåt vetenskapligt program och det var också intressant! Man lär så länge man lever. Kram :)
Mrs C: Ojoj! Så det kan bli värre?? Hehehe
Skicka en kommentar