söndag 16 oktober 2011

The Balkan girls they like to party



Tro det eller ej, men igår kväll var jag på partaj. Det är verkligen inte nåt som händer väldigt ofta, jag börjar bli för gammal. En kollega fyllde trettio i veckan och bjöd in på stor fest och jag bestämde mig för att gå. Egentligen hade jag ingen större lust, lusten var större för två månader sen när hon gav mig inbjudningskortet. Jag hade lovat att gå så jag gick i alla fall. Det brukar bli roligt när man väl är där. Och det blev det.
Min kollega är från Serbien, liksom de flesta av hennes vänner och så klart hennes familj och man och sånt. Därför var festen väldigt, vad ska man säga, Serbisk!
Tjejerna hade alla mycket korta klänningar och skyhöga klackar och massor med smink. Vid vårt bord satt vår udda samling av människor från vårt arbete. Två medelålders muslimer med slöja, en 50-årig svensk med make och barn, en karltokig nästanpensionär, en afrikan och så jag. Typ. På det serbisk musik. Ett band spelade lite och nån sjöng. Jag passade på att dansa sån där serbisk ringdans. Ni vet när tjejerna står i mitten, håller händerna och gör steg. Och jag var lost. Jag har liksom koordination som en snigel. Jag stod nästan längst fram och kämpade som en idiot med att se logiken i stegen. Till slut ryckte min väns svägerska in och visade mig. Då gick det mycket bättre, trots att jag var tvungen att titta ned på fötterna hela tiden för att inte förlora takten. Sedan skulle armarna med lite också, men det var nästan omöjligt. Till sist tröttnade de som stod först och försvann och där stod jag och skulle leda ledet och tappade bort mig totalt, förvirringen som uppstod var monumental. Fötterna rörde sig åt alla möjliga håll och paniken växte. Min väninna kom snart till min räddning tack och lov!
Det var en riktigt intressant och trevligt kväll med många nya intryck, god mat och annorlunda musik.

På väg till festen lyssnade jag på musik på min mobil (stereon i bilen funkar inte så klart). Och plötsligt kom en låt som kastade mig tillbaka nästan 20 år i tiden, till mellanstadiedisconas era i början på 1990-talet.



"No limit" var väldigt populär liksom denna pärla:



Tänk att jag kan tänka på detta som i "min ungdom"! Nästan tjugo år sen och mellanstadiediscona var det mest spännande som kunde hända. Man bara längtade till nästa disco och planerade månader i förväg. Vad som skulle planeras vet jag inte. Vi hade typ samma kläder på oss, gick med samma personer och lyssnade på samma musik...Det var roligt att ha nåt att se fram emot i alla fall. Och efteråt var discot det stora samtalsämnet i flera veckor i skolan....

Ha en fin söndag!

15 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Visst är det kul att gå på sådana tillställningar också. Som är heeeelt annorlunda än vad man är van vid. :-) Även om man ibland kan känna sig lite vilsen med både det ena och det andra.
haha det är roligt när du skriver om dina nostalgiminnen från mellanstadiet. Då inser jag ju hur gammal jag verkligen är! Hahaha! på MINA mellanstadiediscon dansade vi till Madonna (hennes debutskiva då "Like a Virgin") Michael jackson´s "Thriller", Depeceh Modes "just can´t get enough" och så tryckare till Alphaville´s "Forever Young" samt Bryan Adam´s "Heaven" och Dire Straits "Brothers in arms". Och ibland även lite Breakdance fast ingen av oss kunde dansa breakdance så vi stuffade bara på med vra "discosteg" till den här musiken. Herregud det måste varit en syn! Ojojoj!!!!! Nu tror jag snart att jag måste ansöka om pension!!! ;-)

Duktiga Tjejen sa...

Jag älskade Rythm is a dancer, spelade i den på VHS och stod och dansade, hihi. Låter som en rolig fest, sånna gillar jag. Jag går inte så ofta på fest jag heller längre, men jag tror inte att det har med 30+-syndrom för mig utan bara den allmänt stora tröttheten och annan prioritering. Å andra sidan prioriterar jag nog så pga min ålder.. ;) Du är ändå uppe i ottan som vanligt trots festen? Bra jobbat!

Villa Frejas bokblogg sa...

Sån är jag också, det är så kul att bli bjuden och jag blir jätteglad. Sen när kvällen kommer är jag inte så sugen längre. Fast oftast blir det roligt ändå! :)
Men att dansa... nej, det avstår jag hellre än helst ;)

Marina sa...

Låter som en jättekul kväll tycker jag - det är ju alltid spännande att vara med om något nytt. Sedan kan jag ju meddela att jag inte tänker berätta vad jag dansade till på mina mellanstadiediscon...;)

Madeleine i USA sa...

Dom där låtarna har man svängt sina lurviga till..:) Visst har tiden gått fort?

my sa...

Oh, vad roligt att gå på fest!! Särskilt när det är en lite annorlunda fest där man liksom inte bara, precis som på de där mellanstadiediscona, är med samma människor som vanligt och gör samma saker som vanligt. :) Vad häftigt att du vågade dig upp och dansa och dessutom stannade kvar på dansgolvet trots kaos! Det krävs "balls" för det min vän.

Karin - FitnessochHälsa sa...

Låter som en rolig, annorlunda och spännande fest. Inte varje dag man får uppleva något sådant!

Ha en fortsatt fin söndag!

ZtorZillen sa...

Men åh så spännande! Jag är också dålig på att ta mig till fester...även om jag alltid varit det! Väl där brukar det dock bli kul, precis som du säger! Va spännande med serbisk fest! Hur va musiken? har för mig att de har en rik musikkultur där nere!

Katarina sa...

Roligt! Att gå fest är såå skoj, speciellt när man kanske inte hade tänkt sig det.

Ha en bra söndag!

AlfredoLarosa sa...

Gud vad gammal du måste vara. No limit - spelade dom väl när hjulet uppfanns ;)

Beatatjata sa...

En HELT annan sak... Kan du rekommendera något mer bodyrock-pass? Jag ska absolut köra det hemska fler gånger men vill gärna ha något snabbare i veckan, om det finns nåt sånt. Alltså där det inte kommer an på MIG om det går snabbt eller långsamt utan man kör på tid, inte antal reps. Fattaru?!

Monica sa...

Det är kul när man är där som du säger, när man får inbjudan, ja vad roligt! och sen när dagen kommer är man för trött eller något annat men det är bara att gå och det brukar bli bäst så, kul med all blandning på folk och alltid lär man sig något;-)

Jojjo sa...

Haha det låter som en riktigt kul fest! Det roligaste bröllopet jag någonsin varit var i Polen där alla pratade på polska så fort de klev ut ur kyrkan. De slet upp en och det skulle dansas, man fattade noll av vad som hände och varför tills nån viskade en förklaring. Men riktigt kul var det!

Anneli Stålberg sa...

Det är kul med party, då och då! Särskilt sådana med en härlig blandning av människor :)

Emmas Bokhylla sa...

haha, bara takterna till en gammal lat kan gora mig 12 ar igen! Minns dock att jag tyckte att mellanstadiediscot var bade roligt och nervost...

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...