Jag och familjen gick till en, för oss, ny lekpark lite längre bort. Storasyster sprang omkring och lekte och lillebror hängde nära oss. Lillebror fick syn på en något äldre pojke som lekte i närheten och följde efter honom runt. Den pojken kunde gå, vilket lillebror inte kan ännu, så det var inte helt lätt att förfölja den nya bekantskapen!
Och pojken verkade intresserad av lillebror han med. Pojkens mamma stod i bakgrunden och tittade på. Efter en stund så kommer det naturliga att man säger hej till varandra som mammor och inleder lite kallprat. Men nu stannade det inte där. Vi fortsatte att prata lite mer och lite mer. Det visar sig att hon är en medeuropé, från Ryssland och har bott här i två år.
Efter nån timme var det dags för oss att gå hemåt och pojkens mamma sa att hon verkligen hoppades att vi skulle stöta på varandra nån mer dag i parken.
DÄR la jag in min "stöt"! Jag föreslog att vi skulle byta telefonnummer i alla fall och det gick hon med glädje med på. Följande vecka träffades vi för en picknick i parken (en annan mamma hängde också på med sin dotter) och i veckan ska vi träffas igen.
Typiskt att detta sker tre veckor innan jag ska börja jobba...Verkligen. Bättre sent än aldrig heter det väl ändå.
 |
| Lillebror spelar boll |
 |
| Hänger i parken med tjejkompis |
 |
| Storasyster var med så klart. |
Inlägg
4 kommentarer:
Vad roligt! Jag vet precis hur det är. Det är inte lätt. Så jag är jätteglad för din skull!
Vad kul både för dig och barnen! Allt har sin tid som det sägs, det är svårt att hinna med allt. Som att knyta nya kontakter men nu känner ni igen varandra och kan bestämma träff fler gånger. Och lille H har redan flickvän:-), nu väntar jag bara på att Leonore ska dyka upp, när hon växt till sig lite mer och kommit hem från lyxresorna, haha.
Vad kul! Det är verkligen inte lätt att få vänner såhär i vuxen ålder, tror inte det hade varit nån skillnad i Sverige heller egentligen om man flyttar till en ny stad eller så. Är verkligen tacksam för de vänner jag har här i England.
Jättekul! Det är inte lätt att hitta nya vänner. Riktiga vänner. I mitt fall är de allra flesta föräldrar från barnens skola. Min bästa amerikanska väninna bor numer i Texas och då ses man ju inte. Maken har några vänner, en bl a från tiden i miltären och de har känt varandra sedan de var 22! Mina svenska vänner har jag mest träffat genom mitt tidigare jobb eller svenska skolan, men vi bor ju inte så nära varandra, så man ses liksom inte ofta, och ännu mindre om de jobbar. Hoppas du får trevliga kollegor, och kanske någon som du kan bli närmre vän med. Speciellt bra är det ju när man hittar någon där deras make/maka också blir nära vän med din. Lycka till med allt!
Skicka en kommentar