Det är inte alls bra att läsa för mycket. Speciellt ska man inte läsa om kinesiska barnhem precis vid läggdags för risken är att man blir både ledsen och så upprörd att man inte kan somna ordentligt.
Sedan ska man inte läsa böcker om mat och hur framställning av mat och matliknande substanser går till. Eller hur näringsvärdet på vanlig mat minskat drastiskt under de senaste 50 åren, eller om hur de 8000 olika arter av växter som människan tidigare konsumerat minskat till drygt fyra (bland annat till majs och sojabönor), eller hur dagens diet med största sannolikhet har lett till diabetes, cancer och liknande sjukdomar.
Jag och maken ska ge oss ut på ett äventyr i början av januari. Inte så att vi ska fara någonstans, mer än till olika affärer. Vi ska nämligen äta 100 dagar av "riktig" mat. Detta innebär att vi gör all mat från grunden i princip, väljer ekologiskt så långt det går, undviker att köpa produkter som har fler än 5 ingredienser (dessa ingredienser måste dessutom vara riktig mat, dvs inte tillsatser eller oläsliga ämnen)...Mest vegetariskt ska vi äta och det kött vi ibland äter måste vara ekologiskt och djuren uppfödda på gräs och liknande.
Detta är en hel vetenskap i sig i dagens moderna samhälle och därför är jag nu i fasen att göra efterforskningar för att underlätta vårt äventyr. Förberedelser är viktigt!
Jag kan varmt rekommendera att läsa följande böcker:
In defense of food av Michael Pollan. Författaren har också skrivit en hel del andra böcker som jag ska sätta tänderna i! Haha!
100 days of real food av Lisa Leake. Hon har också en blogg ni kan besöka: 100daysofrealfood.com
Läsningen är skrämmande men välbehövlig.
Årets julkort
4 dagar sedan
7 kommentarer:
Spännande äventyr ni ska göra, men visst är det skrämmande att det ska vara så svårt att äta "riktig" mat.
Det låter som ett spännande äventyr som ni ska ge er ut på. Och visst är det en djungel det där med matindustrin men kunskap ger makt. Så även om det kan vara svårt att läsa och ta in så är det precis vad jag tycker att du ska göra. Vi har drivit ekologiskt lantbruk i snart 17 år och det är rätt häftigt att se utvecklingen som sker just nu. Att något som vi har brunnit för under så många år äntligen börjar nå ut.
Lycka till med ert äventyr!
Kram
Oj låter jobbigt. Det blir kanske nästan ingen mat kvar! Jag väljer mina kamper, alltid kött från djur från lokal gård, fina ägg från utehöns, grönsaker efter säsong. Sn äter jag en massa skit däremellan. Men jag tror inte att genmanipulerade grejer är så himla farligt, däremot vissa gifter och så. Men det är svårt att komma undan! Spännande att se hur det går.
Hej Vännen. Jag äter nog i princip så redan, kan inte komma på att jag ätit något annat sista åren i alla fall. Jag var inte så imponerad av den boken men jag är en tråkmåns:) Heja er som testar något nytt! Superkram till dig! (HMmm, undrar om mitt godis questbars innehåller fler än 5 ingredienser?)
Det låter både spännande och som en riktig utmaning med de 100 dagarna av riktig mat. Låt oss veta hur det går =) kram
Åh - ska bli spännande att följa hur det kommer att gå! Vi äter ju mycket lokalt själva, men den där biten med tillsatser känner jag att vi är dåliga på. Ska bli roligt att läsa hur ni gör där!
Det ska bli intressant att följa, du kanske lägger ut något recept då och då om du hinner. Det är en rent tragisk utveckling som skett och som är helt onödig. Min pappa var ljusår före sin tid, odlade mycket i vår stora trädgård bakom huset, potatis, rotfrukter, grönsaker, kryddor, bär och frukt, köpte ägg av en bonde, mjölk också så länge det gick, hade kompost, klippte de stora gräsmattorna med handgräsklippare medan grannen åkte på sin med ett lite överlägset leende. Inget av sådant tänk var i ropet då utan tillsatserna och det konstgjorda kom med fart. Och farliga besprutningar av skog och mark. Vi har ju utarmat jorden väldigt mycket här i Sverige på viktiga ämnen.
Vi handlar nu i fyra olika livsmedelsbutiker för att få ihop mesta möjliga av ekologisk föda, hade nog inte hunnit det med två barn:-). Fast då är det som viktigast. Det tar tid och lite känner man att man hittar fynd när ännu en vara dykt upp:-).
Skicka en kommentar