Jag har börjat prata med våra grannar! Så himla osvenskt, jag vet! Dottern har åkt skolbuss över vintern. Det har helt enkelt inte varit möjligt för maken att gå med sonen i vagn till och från skolan. När snön kommer här är det helt klart bilvägarna som prioriteras. Därmed är trottoaren och övergångarna ofta farliga. Fullt med is, snö och slask (när det töar). Så dottern har fått åka skolbuss sedan början av september. Det är fler barn från vår byggnad som åker med samma skolbuss och på mornarna är det därför flera föräldrar som väntar på bussen med sina barn. En kvinna, som jag tidigare sett lite då och då, och jag började prata lite smått. Våra döttrar leker med varandra i väntan på skolbussen. De är mycket upptagna med att bygga med snö eller leka spy kids.
Det råkar också vara så att vi har samma resväg en bit. Vi åker med samma tunnelbana på morgonen (jag hoppar av en hel del stopp före henne) och det har liksom tett sig naturligt att vi, efter att barnen gått på bussen, tagit sällskap till tåget och åkt tillsammans. Vi har pratat en del och alldeles innan jul fick jag reda på vad hon jobbar med. Hon jobbar för ett bokförlag och är redigerare (editor). Vilket i sig är spännande, jag som älskar böcker! Senare framkom det också att hon är en alldeles speciell författares editor (och nära vän). Jag vill inte riktigt skriva ut exakt namn men ni som kan rövarspråket kan läsa detta:
Gogeororgoge Momarortotinon som skriver kända böcker som Gogamomesos ofof Tothrorononesos.
Kan ni tro! Här har jag bott granne med en nördkändis i flera år utan att veta om det! Jag har dessutom fått några böcker som hon tyckt är bra, varav en bok inte utkommer förrän under sommaren. Den ska jag så klart läsa snabbt som sjutton, för vem vill inte ha läst en outkommen bok först? :)
Årets julkort
4 dagar sedan
9 kommentarer:
Haha! Oj, så kul!! Man förvånas ständigt över vilka kontakter man knyter i denna stad. Stort fan av de böckerna. Gah, kan bara tänka mig vad hon får läsa! Hoppas det jobbas på bra med nästa bok! Jättekul ju!
Oohh, din lyckost!
Men ballt!
Tycker det låter helt underbart att träffa på en sådan person, och att prata med sina grannar. Tänk vad man kan upptäcka för intressanta personer =) Många har så fin relationer med många av sina närmare grannar, oavsett om de bor i hus eller lgh, men vi har inte det med våra tyvärr. Man hälsar och småpratar lite med några av dem men inte i någon större utsträckning. Det beror kanske i många fall på att man är i väldigt olika ålder eller annat. Men det hade varit roligt med en bättre kontakt med dem (iaf en del) ;) Kram
Häftigt, vilket möte. Lite extra spännande för dig - och vilken lyx att vara först. I ett annat liv ska jag jobba på bokförlag. I Barcelona hade jag en finsk kompis som var anställd av ett finskt bokförlag. Hans jobb var att läsa inkomna manus och bedöma om de skulle få gå vidare i utgivningsprocessen. Det gjorde han ifrån stranden! När jag påpekade vilket lyxjobb han hade, sa han att jag inte visste vad jag pratade om och beklagade den låga kvaliten på många manus. Stackarn, va?
Haha så härligt med rövarspråket. Ja man vet inte vem man bor granne med. Kul med trevliga grannar.
Kram
Lolinondoda
Vad intressant! I en världsstad är det förstås mycket större chans att träffa spännande människor men lite extra tur kanske behövs. Jättekul! Och tänk att få läsa rövarspråket igen, alltså har en barndomskompis som talar det snabbt och flytande, som ett rinnande vatten, är väldigt kul och har aldrig hört någon mer kunna dra på i ett helt samtal på rövarspråk som hon:-).
Men åh, så häftigt! Du får gärna introducera den här före detta svenskläraren och copywritern för bokförlaget, haha! Jag vill ju också vara granne med dig! Varje dag ett steg närmare nästa New York-resa ... :)
Va spännande! Roligt också att ni tagit kontakt. Man borde våg vara lite mer öppen.
Skicka en kommentar