Vilken överraskande helg!

I lördags var jag och dottern ute på promenad i det vackra vårvädret. Solen sken, fåglarna kvittrade, människorna log och var lyckliga. N var lika lycklig hon när hon traskade omkring på den bara marken. En och annan vattenpöl fångade hennes uppmärksamhet också givetvis.
Det som försvinner i snö kommer upp i tö, det har ni väl hört. Så och en massa hundbajs som såg roliga ut för N. Hon ville gärna röra, men jag sa åt henne att det var vovvar som bajsat där och att det inte var så trevligt att röra. Det resulterade i att N gick bredvid mig och sa "bassat" hela vägen från parken in till stan. Det var i alla fall en fantastiskt fin dag. Vårkänslorna spratt i kroppen och livet lekte.

Sen kom söndagen. Mmm. Livet slutade leka lite. Det började med lite lätta snöflingor som dalade från himlen. Som blev värre. Och värre. Och ännu lite värre. Nu är all snö som försvunnit tillbaka igen. Det känns mindre roligt. För jag hade våren in sight. Knoppande träd och vårjackor är ett minne blott nu.