söndag 26 februari 2012

Vågar man?

Vågar man tro på att våren är på gång? Solen lyser, det är plusgrader, snön smälter och droppar från taken och jag kan till och med se gräsmatta! Vågar man? Det känns otroligt skumt att solen är så gott som uppe runt halv sju och den stannar uppe fram till nästan halv sex på kvällen. 

Samtidigt som jag tycker att det är skönt att det vänder så tar mitt psyke lite stryk så här års. Det tar tid för hjärnan att ställa om från mörker till ljus och det gör att jag känner mig lite konstig fram till april, maj nån gång. Det händer varje år av någon konstig anledning. Jag vet att jag inte är ensam, men man känner sig ändå lite utanför. Alla är så glada och njuter av solens återkomst medan jag själv är mer avvaktande. I alla fall till en början, sen kommer jag där på sluttampen.
Man hinner liksom vänja sig vid mörkret under vintern och det normala är att det ska vara mörkt dygnet runt. Sen vänder det så snabbt att man inte hinner med. Träden och blommorna hänger heller inte med. Än är det långt kvar till de första trevande knopparna! Då kommer det att kännas bättre för mig, det vet jag.
Något annat som man hinner glömma under året är all jäkla hundskit som dyker upp när snön försvinner. Riktigt snuskigt. Jag skriver om det varje år, men det måste uppmärksammas. Äckligt, äckligt, äckligt. 



11 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Hoppas kan man alltid göra. Ett par bakslag brukar komma varje år men till slut är ju våren här på riktigt.
:-)
Hundskiten skulle man dock gärna vara utan. Här är det bättre än i Sverige tycker jag dock. Inte överallt men på de flesta gatorna är det väldigt rent med tanke på hur många hundar som bor i denna staden.
Kram!

Saltistjejen sa...

Hoppas kan man alltid göra. Ett par bakslag brukar komma varje år men till slut är ju våren här på riktigt.
:-)
Hundskiten skulle man dock gärna vara utan. Här är det bättre än i Sverige tycker jag dock. Inte överallt men på de flesta gatorna är det väldigt rent med tanke på hur många hundar som bor i denna staden.
Kram!

Sara sa...

Ja visst är det härligt väder nu! Bara det att solen skiner är ju underbart.
Håller dock med om hundskiten. Ska det vara så svårt att plocka upp efter hundeländet!?!

Katarina sa...

Jag tror att nånga av oss är väder människor, med ljuset får många energi och ny glöd, projektet ska påbörjas och slutföras.

Hund skiten, nä, den skulle väl vara upplockad.. ?
Ha en fin dag.

Marina sa...

Det låter som om det snart är dags för den där första kaffekoppen i solväggen, sittandes på en fårskinnsfäll inlindad i en filt...saknar det lite hur konstigt det än kan låta...

Villa Frejas bokblogg sa...

Lite så är det tyvärr i vår trädgård, men mer av förklarliga skäl - att det dyker upp hundskit lite här och var alltså. Vi har ju så stor trädgård att det är omöjligt att plocka upp efter Alvin hela tiden.

Men våren ja - nu är den här. De första trevande dagarna. Att vakna till fågelkvitter :)

Malin-Charlotta sa...

Jag ska vara så där otäckt positiv och säga att jag tror vi behöver alla våra årstider för att få balans, men jag har verkligen inte alltid tyckt så! Förr om åren har jag avskytt vintern och mörkret för att leva mitt liv helt och fullt på våren och sommaren.

Sedan hände något förra året, jag började komma underfund med att jobba med min tankar, för jag ville helt enkelt inte ha det på det viset. Jag ville känna mig lycklig även om det var kallt och mörkt. Jag ville inte gå och längta efter våren, jag vill njuta av det jag hade just för stunden! Och hur gör man? Ja, det är så klart olika från person men för mig var alla de böcker om personlig utveckling en stor vändning. Att helt enkelt lära sig ta kommandot över sina negativa tankar.

Viss längtar jag till våren och sommaren men det tar inte över min vardag. Och kanske är en av orsakerna att jag verkligen sorterat i mitt liv, tagit bort många grå saker och då blir ju hela året liksom lite lätt rosa.

Sådär då har man publicerat en uppsats på söndags förmiddagen! Haha! Men, vart jag vill komma så är våren på väg nu, det vill jag tro, med ett och annat bakslag, men det fixar vi väl?

Stor söndagskram!

Johanna sa...

Men just att det är ljust när man går till jobbet är ju helt ovärderligt, jag är liksom inte riktigt vaken på vinterhalvåret när det är mörkt hela tiden.

Amy sa...

Jag vågar! Nu är det banne mig vår! ;-)
Det där med hundbajset....bläää. Ännu mer blä är det när man upptäcker lite sånt i sin egen trädgård, tydligen har vovven uträttat behoven några gånger utan att vi sett det. Dubbel blä!!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Jag vänjer mig aldrig vid vintermörkret, aldrig vid snön... men nu kommer ljuset. Det är underbart. Bara uthärda ett tag till, sedan börjar allt knoppas, livet återvänder

Camilla sa...

Det börjar verkligen kännas som vår och det är härligt (även om jag gillar vintern), men jag kan bli stressad av vårsolen. Sol ute betyder för mig att jag måste ut. Den känslan kan få mig att må dåligt om jag måste stanna inne och göra något.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...