Confessions of a slappare

Jag måste erkänna en sak. I helgen var det slapparmaraton så det heter duga. Det var så slappt, så slappt. Knappt att vi gick upp ur soffan för att laga mat. Det var så skönt. Men faktiskt var det så slappt att vi mitt i allt slappande glömde bort tvättiden vi hade på söndagen. Jag kom ihåg den på morgonen när jag satt vid datorn. Sedan försvann den tanken i slappardimman som infann sig lite senare och vips var klockan halv fem och vi hade missat hela tvättiden. Klantigt! Det är ju inte som om man kan få en tvättid när man själv vill det. Som tur var kunde vi faktiskt få en redan igår måndag. DET är verkligen flyt kan jag tala om. Sedan de gjorde om tvättstugan alldeles i början av sommaren har det varit som en dröm. Tidigare kunde man få vänta två veckor på den större tvättstugan med två-tre maskiner (hade man tur kunde man i alla fall få den lilla med en maskin och en torktumlare. Men då måste man springa upp och ned som en skottspole för att hinna med att tvätta allt). Nuförtiden är det nästan garanterat att få den minst en gång i veckan. 
Nu väntar jag bara på ett nytt bokningssystem. Jag har hört att det finns, i andra delar av Sverige, ett system där man får typ ett chipkort istället för en nyckel med ett tillhörande lås. Men inte nog med det. Tydligen skulle man också kunna logga in via nätet och boka tvättider! Man behöver inte ens ta sig ut och ändra den där jäkla låsplutten, utan kan sitta hemma i soffan och leta tvättider och boka. Vilken dröm!
Sen så klart väntar jag bara på utvecklingen att någon (kanske en robot) kommer och packar tvätten, tar den ned till tvättstugan och tvättar, torkar, manglar (jag själv vet ju inte ens hur man använder det där monstret som kallas mangel) och viker tvätten för att sedan forsla tillbaka den hem. Is that a little too much you think? 

OBS, inte vår tvättstuga!

Det man inte hinner före jul

Det finns ett uttyck bland vissa lärare som går något så här: Det man inte hinner före jul, det hinner man aldrig. Jag tror det stämmer ganska väl. När läsåret börjar känns det som om man har all tid i världen. Det är mycket som ska avhandlas och tränas, planeras. Ja, massor av saker som ska klämmas in. Sen står man plötsligt där, veckorna innan jul, och har hunnit med en bråkdel av det man skulle. Det är helt galet. Vårterminen brukar rulla väldigt snabbt. Det är sport- och påsklov, lite andra röda dagar, Nationella Prov som tar en evighet att göra och rätta, utvecklingssamtal, utvärderingar...Galet!

Idag är det måndag och jag är glad för att:

• det blev en slapparhelg i helgen. Så slappt att några muskler säkerligen förtvinat.
• jag kom på att man kan lyssna på cd-böcker via mobilen (om man laddar hem eller för över från cd-skivor). Smart man är ibland!
• det inte finns snö ännu. Förra året hade det redan snöat vid den här tiden och snön stannade kvar till mars! Gah! Fortfarande livrädd.
• jag fick gå på den där föreläsningen i fredags. Den gav verkligen mycket.
• vi har en ny rektor som börjar idag. Nu hoppas vi att det går framåt.
• jag har en fantastisk familj som finns där för mig i vått och torrt!

Måndag, get ready to rumble!

Slapparhelg

Det kan man verkligen kalla denna helg. Slappar som tusan. Både igår och nu idag. Dottern är sjuk, feber, hosta och förkyld. Inte så jättekul direkt. Vi har gosat i soffan och sängen mest hela dan igår. Idag blir det ungefär samma, men lite extra mys för maken. Det är ju farsdag idag så lite fira blir det. Tvätten ska göras, men städningen får nog vänta lite. Känns som läge för det.
Just nu är jag lite orolig för den "ryska kylan" som tydligen ska nå Sverige. Jag vet ju inte riktigt vad det betyder och innebär. Dock har jag en känsla av att det kan bli kallt. Vinterdäck kanske borde på? Jag vill inte råka ut för samma sak som förra året då jag var på jobbet och värsta snöstormen drog in. Bilen hade inga vinterdäck och vi fick åka 30 km/h fyra mil hem ungefär. DET var något av det läskigaste jag varit med om. Det är klart att vinterdäcken inte garanterar en säker färd, men en säkrare skulle jag tro. Dessutom är tjugo minus inte lockande.
Nej, här kan jag inte sitta och vara produktiv. Dags att intaga slappläge!

 Är de ryssar? Svårt att urskilja. Bild lånad.

Identitet

Igår var jag i egenskap av Barnpilot på min skola, på en föreläsning som Jonas Stier höll i. Han är professor i socialpsykologi och har gett ut en del böcker. Den här föreläsningen handlade om Identitet. Vad är identitet? Hur skapas den i samspel med andra? Och vad är vi utan identitet? Vilken betydelse har identitet för barn och ungdomar? Vad är "negativ" identitet? Det var en fruktansvärt intressant föreläsning som inte direkt går att sammanfatta kort. Basen var i alla fall att identitet skapas i samspel med andra människor. Det är viktigt att bekräfta varandra och "se" varandra. Identitet är en fusion av den självbild vi har och det som andra "tror" att du är. Ibland kanske inte den bild andra har av dig och din självbild stämmer överens. Vad händer då? Kan man påverka vad andra tror och tycker om dig? Jonas menade på att man kan det. På många sätt kan man välja hur andra ska se på en. Hur man klär sig, beter sig, pratar, kroppsspråk.
Å andra sidan har vi många fördomar och stereotyper. Han visade en bild på ett gång stereotyper. "Amerikanen" hade cowboyhat, cigarr i munnen, en illasittande kostym. Han frågde oss i publiken vad "amerikanen" hade för inre egenskaper. Opålitlig, okunnig, sliskig, var några saker som kom upp. "Fransosen" hade en basker, var smal, hade på sig en vitrandig tröja. Med detta kom våra stereotypa åsikter om hur han är som person. Oerhört intressant. Vi alla har dessa fördomar, sen beror det ju på hur mycket man låter det påverka en själv och vad man gör utav det. 
Ett roligt exempel han tog upp var att en väns son, cirkus sex år gammal, som hade tittat på Melodifestvalen det året Mark Levengood var värd. Vid ett tillfälle kom hans man, Jonas Gardell, ut på scen och de pussades lite och gojsade liksom på scen. Sexåringens föräldrar såg väl att det var läge att berätta lite runtomkring det här med samkönade äktenskap, att det är okej, det handlar om att de är kära i varandra, precis som mamma och pappa. Varpå sonen utbrister:
- Va??!! Är det sant??
- Jaaa, svarar mamman tveksamt.
- En FINNE och en SVENSK som är gifta??, svarade sonen då.
Barn fokuserar på mycket annat än vi vuxna och är inte alltid intresserade av den långa förklaringen i exempelvis frågan "Hur stor är rymden?". Kanske inte läge att berätta om Einsteins relativitetsteori, men ett enkelt "Det är ingen som vet riktigt", kan vara bra nog.
Det är mycket värderingar vi vuxna lägger i saker som barn säger och gör, men sanning är att barn inte tänker på samma sätt. De är inte lika "skadade" som vi vuxna.
Ett bra avslut på jobbveckan måste jag säga!

Idag blir det nog städning, mys och en sväng på stan. Vad sägs om pannkaksfrukost? Jag tror det blir riktigt bra. Ha en fin lördag!

Har din självbild krockat med andras uppfattning om dig själv nån gång? Vad är "typiskt" svenskt?

111111

Många ettor blev det...Idag är det den 11 november 2011. Alltså 111111. Härligt för den som föder barn idag!

Igår blev jag så himla glad när jag lyckades ta mig till posten och hämta ut ett paket jag trodde var något helt annat. Ett mystiskt paket med ett superfint innehåll som verkligen värmde mitt (och dotterns!) kalla novemberhjärta hade kommit på posten. Avsändare var Lotta som skriver Min plats i solen. Vilken fantastisk överraskning! Paketet kommer väl till pass nu när vintermörkret sänkt sig för ett par månader framöver. TACK kära, söta, fantastiska, vänliga du. OCH för de vackra ord du också skickade med kortet. Det får en hedersplats vännen! (Jag kan skriva sjuttielva utropstecken du vet!)
Vi fortsätter kärleken tycker jag!

Tidigare blev jag förärad Liebster blog award av både Kim och Husfrun. Tack kära, kära söta vänner!

Med awarden följer också vissa regler, nämligen:

1. Klistra in awarden på din blogg.
2. Tacka personerna som gav er awarden och länka till bloggarna.
3. Välj ut fem personer som du vill ge awarden till.
4. Lita på att dina följare sprider kärleken till andra bloggare.
5. Och det viktigaste: Ha roligt och stötta varandra!


Jag har valt att ge dessa fem bloggar lite extra plats och kärlek denna gång (och fler fantastiska författare ser ni till höger i spalten " Min del av bloggvärlden")


Malin-Charlotta - som alltid förtjänar en extra titt! Kloka och fantastiska ord som inspirerar att bli en bättre människa, att leva i vardagen och att kämpa mot ljuset när mörkret hotar att omsluta en.


Sitting in a rainbow - nybliven mamma som just nu bloggar från Belgien. Värme, kärlek och roliga upptåg väntas dig som läser. Och mysiga bebisbilder!


Kattas fikarum - följ Katarinas liv på andra sidan jorden! Nya kulturupplevelser väntar varje gång man klickar in på hennes blogg. Tankar, funderingar och roliga upplevelser beskrivs med mycket värme och kärlek. Inspiration att göra goda saker!


Träningslyckan - en salig blandning av träning, vardagsliv och funderingar. Nyfunnen blogg för mig som jag gillar! Det finns bara EN nackdel med henne. Hon gillar snö :p 


Mintekopp - en härlig blogg om det mesta. Otroligt vackra bilder och shoppinginspiration. Men inte bara det. Allvaret ligger där också och fin ärlighet om livet och att kämpa för att få barn. Väldigt inspirerande!


Kram på er denna fina fredag! Lite musikglädje avslutar jag med:

Jag är en ofrivillig hobbyforskare

Min bil har gud glömt. Och jag. Den städas inte så ofta. Jag är glad att den rullar framåt, men jag orkar inte byr mig om att städa den alltför ofta. Det fick jag erfara igår. Tyvärr var det dags att plocka fram en sån där ishacka (förlåt! ISSKRAPA) för nu är det minusgrader på natten. När jag sträcker mig efter den i sidfacket på dörren stöter mina fingrar på nåt lite kallt och plastigt. Jag kikar ned och får syn på detta:

Jo, men visst. Ett gammalt paket minimorötter från MAX. Inte vilka minimorötter som helst, utan ett paket som legat där lite drygt tre månader sedan vi var där i somras. Jag vet inte ens om man kan kalla det morötter där inne längre. Den är mer gråbeige och i rinnande form. För att vara ärlig vågar jag inte ens öppna den. Efter detta foto blev den äntligen kastad. Det var på tiden. Fast, bättre sent än aldrig. Kan ni tänka er lukten på den?

Bilköer

När jag åker hem från jobbet lyckas jag för det mesta undvika den allra värsta rusningstrafiken. Jag hinner åka precis före alla andra kan man säga, ibland efter. Ibland är det omöjligt att undvika och man hamnar mitt i smeten. Det är otroligt vilken skillnad det är på bara nån timme. Igår hade jag ett möte inbokat (ett möte jag trodde jag hade förra tisdagen och jag var där. Men ingen annan. Visade sig vara denna vecka. Typiskt.) Well. Jag kom iväg strax efter att rusningen börjat och det verkade lovande först. Inte så mycket trafik. Tills jag rundade hörnet. Det var en lååååååång kö till rödljusen. Lång. Och kön bara fortsatte. Och fortsatte vid nästa korsning. Och i de två efterföljande rondellerna. Unt so weiter liksom. Det tog mig säkert 20-25 minuter att bara ta mig ut ur jobbstaden och sedan är det en väg på ca 35 minuter hem. Att sitta och vänta är väldigt enerverande. Man kommer liksom ingenstans alls med bilen och det finns ingen chans att ge upp och säga att "Nä, jag vänder nog". Det är ju lätt att göra om man går eller till och med har cykel. En bil har inte riktigt den möjligheten om den står i kö. Det som också slog mig var att de flesta bilarna som jag såg, endast hade en person - föraren. Man ser ju ganska många bilar i just rusningstrafik och majoriteten av bilarna hade bara förare. Snacka om slöseri med resurser (säger någon som också åker själv, men som tidigare hade en passagerare i alla fall)...dels plats (ingen rusningstrafik utan bilar), dels usläpp (många bilar är lika med mycket avgaser, få bilar lika med mindre avgaser). Å andra sidan förstår jag alla. Bekvämlighet. Ska man samåka blir det mycket vänta för någon. Bussar innebär väntan. Med tåg vet man inte när man någonsin kommer hem, om man kommer hem alls. Ja, ni ser. Någon som har ett bra förslag på hur detta kan lösas?
Jag skulle mycket, mycket gärna åka tåg till jobbet. OM jag visste att tågen skulle gå i tid varje morgon och eftermiddag och inte bli inställda och ersatta med buss. Har jag köpt ett tågkort är det väl meningen att man ska åka tåg och inte buss? Då hade jag ju köpt ett busskort från början? Eller är det jag som tänker fel?
Idag ger jag mig av hemåt strax före rusningstrafiken. Det måste gå!

OBS! Bild ej från gårdagen.

Jag glömde nåt under veckan

Under veckan jag var ledig glömde jag nåt. Jag glömde hur jäkla drygt det är att gå upp vid 5-5.30 på morgonen när "alla andra" ligger och drar sig en stund till. Jag har glömt hur extra varm sängen är vid den tidpunkten och hur extra kallt golvet och luften är i lägenheten. Jag har glömt hur mörkt det är när man vaknar och hur lång tid det tar innan solen tittar fram på morgonen. Förresten, sol? Jag har inte sett solen på några veckor. Den döljs av ett envist grått molntäcke...
För två år sen ungefär, satt jag vid fönstret nån gång i november och tittade ut. Jag tyckte det såg så himla skumt ut. Nåt hade förändrats, men vad!? Till sist kom jag på att solen var ute, den hade lyckats bryta genom molnen efter säkerligen en månads kämpande. 
Jag har dessutom glömt hur man jobbar. Jag kommer att bli överväldigad av alla barn som stormar in om några timmar. Bli alldeles paralyserad och perplex. Eller så är allt bara som vanligt.
Just nu längtar jag till första advent. Då kommer ljusstakarna upp och morgonen känns lite lättare och gladare. Ska jag våga vara först och sätta upp ljusstakarna tidigare? Vara lite daring och wild and crazy? Why not? Tanterna på gården kanske tycker att det bor en hädare  i huset, men de glömmer nog ganska fort...

Dr Google och en måndagslista

Jag har lärt mig två mycket viktiga saker denna helg:

1) Man ska inte pilla onödigt mycket på en finne som är nära ögat. Det svullnar upp och man blir monsterlik. Lesson learned. Men som Camilla sa När vet man om man pillar för mycket? Bra fråga. Er egen finn-Jedi Trillingnöten har ännu inget bra svar på frågan. Kanske kan man ha som regel att är finnen fortfarande "underground" ska man inte fortsätta klämma. Är den synlig med "det vita" så kan man klämma. Okej guys?
2) Jag har också lärt mig att man inte ska rådfråga Dr Google om saker som denna. Man får upp de mest galna och hemska saker som kan hända. Bland annat fick jag upp ett skräckexempel från Sverige där en kvinna pillat som jag och halva ansiktet svullnade upp och hon fick ligga på sjukhuset i flera veckor eftersom bakterier spridit sig till hjärnan. Not so kul att läsa om när man sitter där med halvsvullet öga.

Tack och lov är det bättre idag, om än fortfarande lite svullet varstans.
Idag är det måndag och jag är glad för att:

• jag är ledig. Heja muslimska högtider!
• jag hade en jättefin ledig halvvecka med superkul besök hos gamla vännen och hennes dotter bland annat. Vi pratade på som om det vore igår vi träffades. Hon bjöd på smaskig tacogratäng och efterrätt och hennes dotter var alldeles bedårande! Jättekul!
• jag och familjen myste varenda dag tillsammans. Mycket tid tillsammans. Det behöver man!
• idag kan jag lämna och hämta dottern på förskolan för första gången eftersom jag är ledig. Kul!
• jag har hunnit läsa en massa spännande böcker under de senaste veckorna och fler blir det.
• det fortfarande inte är snö!
• snart är det första advent och då kickar julsäsongen igång på allvar
• jag har en make och dotter som förgyller mitt liv vareviga dag!

Nu är det fara och färde

Jag vet att jag är dum. Enormt dum. Och nu har dumheten spridit sig över ansiktet. Jag hade en stor finne på väg vid sidan av näsan. En sån där som ligger under ytan och som gör ont. Den var väldigt svullen och röd. Jag klämde lite. Och lite till. Och lite till. Kändes som den skulle försvinna. Det gjorde den, i alla fall lite, men svullnaden har spridit sig något under och runt ögat. Förmodligen på grund av min idiotiska klåfingerhet. Blir det inte bättre under dagen får jag nog kontakta läkare. Fy tusan. Lesson learned. Pilla inte i onödan helt enkelt. Nu får jag se ut som ett monster idag. Aldrig i livet att jag går till dansen med dottern och ser ut som jag blivit slagen...maken får ta det istället.
Sur söndag är det idag.

Perfekt dag att bli förärad en Liebster blog-award av underbara Kim, och så kommer det kanske nya besökare som ser detta negativa inlägg! :) Sorry. Scrolla ned till nåt mer positivt och mindre äckligt tack!

The jul feeling is here

Kunde inte låta bli att köpa denna, nu när det såg så  gott ut
på framsidan...Blir man inte lite sugen?

Nu är det julkänsla så det heter duga! Det svarta guldet (det vill säga JULMUST) flödar så det står härligan till. Var och varannan vecka intages en flaska. Bara för att det går. Det är lite som med jordgubbarna på sommaren - en väldigt kort säsong med röda färska läckerheter.

Ni ser kakorna i bakgrunden? Jag äter Skyr med jordgubbar och dricker
julmust. No kakor.

Julpynten har kommit med full kraft. Överallt finns det mysiga julsaker! Dessutom fick en Allers julspecial följa med hem för nån vecka sen. Det är ju inte så att vi kommer att göra egna julpynt eller ha en sån där gammaldagsfeeling, men det är mysigt att läsa om. Och så alla recept! Tänk att de kan komma på nya recept hela tiden och ge ut? Visserligen är det ju många som är liknande eller samma, men en hel del nytt finns alltid. Hur många julrecept finns det i världen måntro?

Da julpynt is here!

Pepparkakor finns ju året runt, men det är vid den här tidpunkten de smakar allra bäst. Med ett glas iskallmjölk och tända ljus. Snart är det första advent och ljusstakarna ska upp. Härliga tider väntar!

Goda juletider på er mina vänner!

Liebster blog

Åh vad glad jag blev häromdagen när jag kom in till En bok om dagen och fick se att jag blivit förärad med en fantastisk Award med en jättefin motivering! Tack! (Kim och Malin-Charlotta, jag har inte glömt era heller som jag fick tillbaka för länge sen! Det kommer ett inlägg snart!)

När man har fått den här utmärkelsen är det tänkt att man ska göra det här:

1. Klistra in awarden på din blogg.
2. Tacka personen som gav dig awarden och länka till bloggen.
3. Välj ut fem personer/bloggar som du vill ge awarden till.
4. Lita på att dina följare sprider kärleken till andra bloggare.
5. Och det viktigaste: Ha roligt och stötta varandra!


Det är klart att jag skickar vidare! Det är så viktigt att uppmärksamma alla bra bloggare som finns. Länkkärlek helt enkelt. Denna gången får dessa fem underbara bloggare awarden:


Fokuserad Energi - för hennes fantastiska engagemang i träningsbloggsvärlden. Alltid en stöttande kommentar, bra tips och härlig energi som smittar av sig. Inspiration!


Beatatjata - som också bloggar om sin träning, sin viktresa samtidigt som hon jonglerar en hel familj och jobb i vänster hand. Brutalt ärlig och härlig!


Trying to follow my dreams - som är så otroligt driven vad gäller sitt skrivande och har precis avslutat ett andra manus som hon filar på nu. Fantastiskt inspirerande och får mig att vilja skriva ännu mer!


Cinnamon Books - som alltid har ett boktips i bakfickan att dela med sig av! Läser i en otrolig fart så till och med jag bleknar i jämförelse! 


Monica - med sina underbara tankar och finurliga inlägg som lyser upp vardagen. Det är en blogg skriven med glimten i ögat, men också med ett allvar i bakgrunden. Allt möjligt får plats här!


Ni alla vars bloggar jag följer är fantastiska på alla sätt! Sprid kärlek idag. Det är fredag : ) 

Tankens kraft

Jag har alltid trott på tankens kraft. Att det man tänker kan man uppnå, för mig är det självklart. Jag menar snarare tankens kraft att önska att saker ska gå bra. Samtidigt har jag haft en negativ inställning. Eller snarare varit oroligt för att saker ska gå snett. Som när jag gick i skolan och ville ha bra på ett prov. När läraren delade ut de rättade proven brukade jag tänka tvärtom eller inte alls. Min tro var att om jag tänkte för mycket och hoppades för mycket skulle inte min önskan slå in, utan det skulle bli tvärtom. Helt galet! Kanske är det mer ett sätt att gardera sig mot besvikelser. Lite som att säga att "det kommer inte att gå bra i alla fall, ingen idé att ta något för givet". Och blir det sedan så bra som man (i hemlighet) hoppats, blir det istället en glad överraskning!
Än idag kommer jag på mig själv att tänka "tvärtom" när jag verkligen vill nåt. I och för sig tänker jag då att "de högre makterna" (det lär ju finnas sådana om tanken har kraft menar jag. I alla fall i min värld) ändå vet att jag tänker tvärtom. Då måste jag tänka på ett annat sätt så att de inte förstår vad jag egentligen vill. Fatta hur komplicerat detta kan bli! Lite som en enorm tankelabyrint för att förvilla de som "bestämmer" så att det blir som jag vill och hoppas. Låter jag galen? Mycket möjligt. Jag sa ju det. Tankens kraft är absolut. Jag fattar faktiskt inte själv vad jag menar. SÅ bra är jag på denna tankelek. Jag förvillar mig själv till och med. Imponerad?

OBS! Inte min hjärna. Bild lånad.

Det är visst lördag

Det är lördag i mitt huvud. Jag är ledig idag och då känns det plötsligt som lördag. Hjärnan kan verkligen spela en ett spratt. Jag vaknade med världens huvudvärk som jag försöker bota med lite piller och ett stort glas vatten. Plus lite vila i soffan framför datorn. Jag har haft huvudvärk av och till ett par dagar. Det kan vara för att jag börjat träna och äta rätt igen efter en veckas återfall. Kanske.
Just nu sitter jag och väntar på en ny spis och nytt kylskåp och frys. Varje år i januari får man en lista från hyresbolaget på saker man har möjlighet att byta ut. Det måste ha gått ett visst antal år sedan förra gången och i år var det rena julafton i januari.Vi hade kunnat tapetserat om hela lägenheten (men valde bara hallen, vårt sovrum och vardagsrum), byta vitvaror, måla köksluckor och ja, det var en hel radda med saker till. Bara välja att vraka.
Så ringde vitvarunissen i måndags och ville komma idag vid åtta och byta ut vårt gamla mot lite nytt och fräscht. Helt okej för oss sa jag då.
När det är avklarat blir det en tripp på stan till fiskbilen för rökt lax. Ni ser, lördagsmys på en onsdag (som i och för sig är Lill-lördag). Därefter bli det en tripp till storstan för besök hos den "gamla" vännen och hennes dotter. Vilken dag!
Bäst att klä på mig innan vitvarukarlarna kommer! Kan ju inte sitta i pyjamas och lattja då inte. Hur skulle det se ut?

Jag bjuder påt

Vi firade Halloween för första gången på riktigt igår. Nu är N med på noterna och förstår vad som händer och ser fram emot saker. Visst är det kul att fira för sakens skull, men att klä ut sig och göra hela grejen utan att N har nån behållning är inte direkt lockande. I år har det varit en annan sak. We gick all in. Typ. Inte så mycket dekorationer, men pumpa och läskig mat och klä ut oss.
Här kommer en bildkavalkad. Bilderna på mig bjuder jag på idag, but you guys owe me big time:

Vår pumpa som inte blev så läskig. Det var meningen att vara läskig,
men det blev ett stort grin istället...

Finaste Pippi. Vi fick till och med fräknar på henne! Fantastiskt!

Jag själv var grön av avund för att Pippi blev så söt.
 Jag kan tala om att jag nog fortfarande har gröna skuggor kvar i ansiktet idag...

Ni ser ju också min kvast i bakgrunden. N tyckte inte att jag var en riktig häxa utan kvasten.
 Man tager vad man haver

Vi kan se normala ut också. I alla fall N

Fingrar, spöken och Halloweenpumpa med fyllning.
Ögonen blev inte så bra och blev diskiminerade från bilden.

Lite blod på fingrarna också.

En snäll spindel. Skenet kan bedra.
Han lägger på flera kilo på låren dina om du äter honom. Akta dig!

Maken blev tyvärr inte förärad på bild, men han var utklädd till Button Face. Min mössa med knappar som ansikte, vampyrtänder och med en yogamatta som vapen blev han riktigt ruggig!

Det blev en lyckad eftermiddag kväll! Det blir bara roligare och roligare för varje år som går tycker jag. Om nu svenskar kan enas om vilken dag man ska fira kan det blir roligare för alla : )