fredag 25 mars 2011

Lite artighet skadar aldrig

Kulturkrockar är lite spännande tycker jag och säkerligen många av er. Speciellt ni om reser mycket eller som bor eller har bott utomlands har säkert lagt märke till ett och annat fenomen om skiljer sig från det ni är vana vid. Sen är det ju också personliga erfarenheter och eftersom de just är personliga kan det ju också betyda att någon annan upplevt det helt annorlunda. Det är ganska intressant.
Dagens iakttagelse är i alla fall artighet.

Innan jag flyttade till The big Apple hade jag alltid upplevt svenskar som väldigt artiga. Allt det där tackandet hit och dit, bara vid kassan i mataffären kan några tusen tack utbytas, man håller sig på sin kant...ja, ni vet. När jag sedan flyttade till New York fick jag en helt annan syn på det hela. Artighet är alltså inte bara att klämma ur sig så många tack man kan under ett möte!
Jag fick uppleva New York med barn och som gravid under den tiden jag bodde där. Det blev mycket bussåkande och tunnelbaneåkande med tre barn som skulle skjutsas runt i stan till skolor och aktiviteter. Ni som varit i New York vet också att det ofta är ganska fullt på allmänna färdmedel och att hitta sittplats är inte alltid det enklaste. Speciellt inte under rusningstimmar när man kanske måste åka.
95% av alla gånger jag åkte med barnen var det någon som genast reste sig upp för att jag skulle få sitta med barnen och slippa stå och trängas och kämpa för balans. Likaså när det syntes att jag var gravid. Till och med en äldre man med käpp ställde sig upp en gång när jag var gravid, fast jag bad honom att sitta.
I måndags när jag var tvungen att ta bussen till jobbet var bussen knökfull. Då kommer en mamma på med en liten tjej som är högst 2 år gammal. Det finns inga sittplatser och de står i mittgången. Jag tittar runt. Ingen gör en tillstymmelse till att resa sig för att barnet ska få sitta, inte ens de som sitter nära som ser hyfsat unga ut. Så jag ställer mig upp och ger min plats.
Mentaliteten här i Sverige är ofta att "kan du inte ta dig runt i stan utan hjälp bör du stanna hemma för räkna inte med att någon ska hålla upp dörrar fär dig oavsett anledning, lyfta vagn in i buss eller liknande."

Likaså säger man ofta "Excuse me" en halvmil i förväg i NY om man ska förbi nån i en mataffär och det finns en liten möjlighet att man stör på nåt sätt. Här står man och väntar en halv dag för att någon ska flytta sig alternativ att man försöker tränga sig förbi genom att knuffas lite och vara helt tyst.
Min vän C från Malmö som jag träffade i NY fick en annan kulturchock när hon kom hem till Sverige. Männen. (Rabiata superfeminister kan sluta läsa ett par rader). När C kom tillbaka till Sverige krockade hon ofta med män i dörrar. I New York är det många gånger så att om en kvinna och man går mot samma dörr för att öppna, låter mannen kvinnan gå före och han håller upp dörren (om det inte råkar vara en svängdörr). När C kom tillbaka tänkte hon inte på att hon numera var hemma i Sverige och därmed krockade hon ganska ofta med män i dörrar.
Bra eller inte bra kan man ju fråga sig.

Gentlemannen - utrotningshotad?

Idag är det fredag och snart är tapetseringen klar. Han bör bli klar runt lunch. Kunde inte vara gladare. Och vårstädning får vi till på en gång för dammet som blir efter en tapetsering är inte nådigt! Vi putsade och fejade vardagsrummet igår och det var ett ton damm ungefär.
Dessutom har både jag och maken fått ta del av dotterns förkylning. Vi gillar att dela med oss i familjen. Min röst och hals är kass så jag ska försöka vara så tyst jag kan idag. Lycka till med det som lärare! Tur att det är fredag! Jag hoppas ni alla får lite solsken både i hjärta och kropp!

8 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Japp kan bara hålla med. New York är en "artig" stad. Eller jag tror amerikaner i allmänhet är artigare. Eller så är svenskar bara oartigare...? Många i Sverige säger till mig att det är ett sk storstadsfenomen att folk är oartiga. Därför är det "bara" i Stockholm och ev Göteborg o Malmö man råkar ut för sådana personer. Men men jag köper inte detta för Stockholm är INGEN storstad!!! Det är en SMÅSTAD om man ser globalt! Här i New York som har ungefär lika många invånare som det finns i hela Sverige(!!!!!) är folk mycket artigare!!!
Jag pendlade ju varje dag som gravid och även jag fick sitta i stort sett 99% av alla mina resor. Både på t-bana och buss!
Sedan kan jag tycka det är lite fånigt att män ska vara mer artiga mot kvinnor än tvärtom. Jag har fortfarande inte riktigt greppat det. jag tycker att ALLA ska hjälpa VARANDRA, och jag låter mer än gärna män gå före mig på bussen om det är så att de stått längre än jag och väntat. Likaså håller jag mer än gärna upp dörren för män om det råkar vara jag som går först. Och jag har svårt för vissa amerikanska kvinnors sätt att "spela" på sin "hjälplösa kvinnlighet" och liksom FÖRVÄNTA sig att män alltid ska sopa vägen framför dem. Jag tycker inte alls om det. Tycker det är ett bortskämt beteende! Och som sagt jag gillar att vi alla ska hjälpas åt för att få en vänligare miljö. Oavsett man är kvinna eller man.
:-)
KRAAAM!

Emelie sa...

det finns folk över hela världen som inte är artiga handlar ju inte bara om new york. allt är inte bra med new york, det är ju dyrare hälsovård där, lika dyrt som i sverige om man inte åker runt hela new york för att komma till en billig affär=)

Carro's Blogg sa...

Ja om du tycker amerikanare är artiga så ska du testa på engelsmännen. Där skulle de svenska karlarna kunna lära sig mycket...

Men men, antar att det är baksidan av den svenska jämställdheten.

Monika Häägg sa...

Jag åker sällan buss så jag har svårt att avgöra om din iaktagelse stämmer. Men jag "tror" att det är som du säger. Vi är väldigt dåliga på att resa oss och lämna över en plats. Men jag har en känsla av att förr i tiden var det bättre. Kanske inte för att människor var mer omtänksamma utan mer för att det var någon slags oskriven regel.
Krya på dig!

Steel City Anna sa...

Det där knuffandet hatar jag! Och så tycker jag gott att karlar kan vara lite mer gentlemänniga, både mot rabiata feminister och hjälplösa kvinnor :)

Monica sa...

Vad fort det gått med tapetseringen, så skönt även om ni har städning kvar:-) men så härligt att få det gjort så snabbt. Ja artigheten eller bristen på den är något jag verkligen tänker på här i Sverige. Det sägs ändå att i Stockholm så tycker turisterna det är rätt OK, om de frågar något på engelska så är uppför sig de flesta rätt hyfsat, man kanske skulle prata engelska?;-). Men annars, redan tillbaka på Arlanda blir man omkullvält och inte en tillstymmelse till ursäkt. Just artigheten i de flesta andra länder gör att det blir trevligare och lättare i vardagen. T o m i Paris, Anna var 9 tror jag och vi åkte metron i rusningstrafik och vi hamnade en bit ifrån varandra först, så jag ställde mig igen för att ha koll på Anna som satt. Genast kom en gentleman som flyttat om folk så vi fick platserna intill varandra. Bara sådär, blev nästan chockad. Och i England vet minsta barn hur man uppför sig. Hemma här på Konsum så sprang jag in för att köpa mjölk, en vääääldigt lång dam med väääldigt stora fötter (vi var ensamma i affären) lyckades ändå kliva rakt över min fötter. Gjorde ont och hon sa: ojdå...och travade vidare. Är som ett handikapp på något vis att folk inte vet hur dom ska uppföra sig.

Trillingnöten sa...

Saltis: ALLA ska hjälpa varandra, det är sant :) och det saknas lite överallt tycker jag, både i Sverige och USA...man litar på att andra ska göra saker när man själv kan göra det också :)

Emelie: så klart! Men New York ÄR bättre än Sverige :p

Carro: Jadu, det är ett område som jag inte utforskat av världen så det får bli nästa projekt :)

Monika: Ja, det har du rätt i . Det är som en oskriven lag att ex ställa sig för äldre människor. I alla fall förr i tiden...

Anna: Haha, tycker jag med. de har så många fördelar i övrigt att de kan vara lite humble.

Monica: Vilken underbar historia med Paris! Det är SÅ jag vill att det ska vara. Naturligt, som folk bara gör. Utan att tänka...Konsumtanten är tyvärr ett släkte som verkar vara här för att stanna!

4mmmm sa...

Har inte varit i New York men i Orlando ett par gånger de senaste åren. Även där var de väldigt vänliga på olika sett och vis. För att inte tala om biltrafiken. Lungt och sansant. Inte som i Sverige: flytta på dej din snigel jag ska fram eller som plötsligt ska svänga utan att blinka.
Det är konstigt att folk inte kan resa sig för äldre eller barn.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...