I morgon har vi friluftsdag med skolan och alla elever. Ut i nån skog och vandra med matsäck och varm o'boy. Låter kanske trevligt i vissa öron men det är not my cup of tea för att vara ärlig. Jag är ingen skogsmulle och har aldrig varit. Inte för att jag aldrig fått chansen att vandra i våra vackra skogar. Jag har varit välsignad med en fantastisk farfar som tog oss ut på bärplock, boende i hus med skogen som närmsta granne, skolor med skogsmani och en mamma som "tjatade" om "varför man satte inne när det var så vackert väder ute" så att det fortfarande ringer i öronen när solen skiner och man är sugen på att kika på film (Sorry mamma, no offense, N kommer inte undan det heller när hon blir äldre!).
Nej, jag är bara ingen skogsmänniska. Såvida det inte är mitt i sommaren och solen skiner. Då kan man i alla fall få ut en smaskig solbränna av äventyret. Herregud, vad ytligt det lät!
Dock har jag absolut inget emot att bo nära i en skog. Faktum är att jag föredrar närheten till naturen på det sättet. Jag menar, om andan skulle falla på nån gång mot all förmodan, så ska det väl vara nära till hands i alla fall. Dessutom tycker jag det ÄR viktigt för barn att vara i skogen (bara jag slipper följa med), att få röra på sig, fylla lungorna med den underbart friska luften, att få känna den mjuka mossan under skorna och få känna lukten av multnande löv dansa i näsvingarna...
Jag kanske, men bara kanske, gillar skogen i alla fall. Bara lite.
I morgon tar jag i alla fall på mig storstövlarna med racksocks, tre lager tröjor, rastafarimössa och vantar och drar ut i skogen. För barnens skull, vår framtid.
Kanske någon av dem blir en skogsmulle så småningom (eller Nobelpristagare. Jag tar vilket som). Jag hoppas det var värt den eventuella förkylningen, förfrysningsskadan, vrickade foten eller det förgiftande ormbettet...
tisdag 5 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
:-)
Ha det så skönt i skogen! Jag älskar skogen, men är tillräcklligt gammal för att vägra frysa så jag klär på mig ordentligt. Upplevelsen blir liksom bättre om man slipper frysa samtidigt.
Haha, så typiskt svenskt att vara ute i ur och skur. Här får barnen inte ens vara ute på rasten om det regnar eller är minusgrader. Som tur var har Mattias skola lite andra regler och de tältar tillochmed en gång om året. Själv håller jag med dig och är inte den som njuter av skogspromenader trots att jag var scout i flera år;)
Hahahaaa!
Sjökv tycker jag det låter underbart!!!! jag ÄLSKAR att vara ute i skogen på hösten. Det DOFTAR ju så gott då!!!! :-)
Hehe.
Nu har jag tyvärr alldeles för sällan möjlighet att ta mig ut i skogen en hel dag. Sakanr det faktsikt.
Hoppas det går bra för er imorogn iallafall!
Kram!
Ha, ha jag fick mig ett gott skratt! Vi är bra olika, som tur är.. Själv avgudar jag tystnaden, skogen och det enkla i ett med naturen.. Skogsmulle livet har jag växt upp med, dvs. både i det verkliga livet men också till Friluftsfrämjandets aktiviteter och jag köpte några böcker av Frohm medans han var i livet, vi bodde på samma ort..
Hoppas vädret blir bra,, hoppas chokladen i termosen ska smaka bra! Önskar en en toppen dag bland kottar och myror! Kram
och att inte förglömma dessa myror,,,nu tror jag at dom gått o lagd sig men annars kommer dom ju knallades hehehe.
jag håller med dig helt vad gäller naturen de skulle finnas fler stigar i skogen om de va meningen att vi skulle va där,,men som god mamma måste man ju se till så barna förstår hur underbar vår svenska natur är ,,,vilket man ¨ven kan avnjuta från bilfönstret,,,,ha de så kul i dag /mamma
Jag hoppas att du hade en bra dag trots allt och att det inte bara var pest och pina? ;) Jag minns att d jag var liten älskade jag de där skolutflykterna till skogen då man skulle ha med sin egen matsäck och varm o'boy (eller så var det kanske själva matsäcksbiten jag gillade?...) men idag när vi har gott om vildsvin i skogen är jag inte lika pigg på några skogsutflykter längre. :/
Jag hoppas att du fick en bra dag iallafall. :)
Kram Lotta
Hej! Tog mig en titt på din blogg med.. :)Håller med Saltis, ÄLSKAR att vara ute i skogen och särskilt på hösten. Älskar vinden, den krispiga luften och känslan av total trötthet som infinner sig när man kommer in. Förstår dock att det är liiite annorlunda när man skall ha med sig kanske 20 barn som skriker/gråter, blir dyblöta,fryser, kissar ner sig och springer runt som tokar och skriker. Hoppas du inte bor i närheten av Göteborg för här öser regnet ner idag...
Hoppas du får en toppendag!
Camilla: Jag kan inte annat än hålla med! Helt klart bättre när man slipper frysa!
Malin: Ja, typiskt svenskt! Alltid ute. Lite av det saknar jag när man är i USA. I alla fall är jag glad att man slipper rädslan för att vara ute här i Sverige...trots att man kanske kan lugna ned sig lite med att vara ute dygnet runt i alla väder.
Saltis: Jo...tur att vi alla är olika :) Jag kan gilla skogen. Om det är fint väder. Om det är varmare. Om det finns mycket att plocka. OM man slipper gå med 26 barn.... :p
Katarina: Haha! Som sagt, tur att vi är olika vi människor :) Jag är verkligen INTE skogsmulletypen. Jag är mer...hmmm...soffmulle typen :P Men med varm choklad går det att locka ut mig en stund i alla fall!
Mamma: Shit! Jag hade faktiskt glömt myrorna! Jädrars!
Lotta: Gubevars! Vildsvin! nae, där går min gräns. Nu går jag aldrig ut i skogen igen :p
Jenny: Vad kul! Det är skönt att vara så trött när man kommer in. Det är nog det som jag uppskattar mest med skogen....sen...vet ja ginte....Det regnar här med tragiskt nog...
Skicka en kommentar