Dessa...

...himlans mörka mornar nuförtiden! Det blir svårare och svårare för varje dag att stiga upp tidigt. Solen vägrar kika fram före halv sju så där. Det är nästan så min kropp också vägrar stiga upp för dess. Den tänker mest på lördag och söndag då den slipper gå upp okristligt tidigt. Hjärnan skriker: Bara sova  liiite till! Bara liiite! Kom igen nu!
Men man vågar inte låta de tunga ögonlocken trilla ned igen. För då vips, när man trott att det gått en så där fem minuter, har det plötsligt gått en halvtimme eller en timme. Så kan man inte ha det. I
bland vore det skönt att vara lite oansvarig och bara försova sig. Otur att man inte är det. Förnuftigheten vinner och sparkar ändan hur sängen - morgon efter morgon.

Rapport från gårdagen. N hade en fantastisk dag på förskolan! Min syster J följde med så att N kände sig lite trygg första dagen. Det var skönt att hon var med och kunde underrätta mig vad hon gjort och ta lite bilder dessutom. Hon hade lekt med sina kamrater hela dagen och ätit som en häst vid lunchtid. Det är rätta takterna. Hon var sist kvar vid matbordet och åt oliver direkt ur skålen.
N somnade som en stock vid läggdags. Har inte hört ett knyst från henne på hela natten. Hon som brukar ligga och snacka en stund. Icke i natt.
Idag ska hon klara sig själv på förskolan. Vi får se hur det går!