torsdag 23 december 2010

Två ofrivilliga nya traditioner

Förra året, liksom också i år, blev det knas med min bil på årets sista arbetsdag. Givetvis. Jag förstå Bättan. Minus 27 är inte bra för någon. Speciellt inte en som får sova ute om natten. Som Bättan. Hon ville inte riktigt vakna i går morse och jag fick kuta till tåget som en galning med väskor i högsta hugg. Jag förväntade mig så klart det värsta med tanke på min historia med SJ. Dock var tåget redan framkört och klart att gå ombord på. Vilken service. Väl i storstan skulle jag ta stadsbussen till arbetet och jag var först på plats. Det tog bara 2 minuter innan bussen infann sig med värme och en skön sittplats. När jag står och väntar på buss eller tåg får jag alltid en sån lust att bli typ åtta år igen. Ni kanske känner igen känslan när man kommer först till en plats där man ska gå på bussen eller tåget, och när fordonet väl kommer är det många, många flera människor som trängs för att komma på - fast du var först! Jag skulle gärna införa pax-systemet igen. Ni vet när man kommer till en plats och paxar vilken ordning man ska stiga på. När jag var skolbarn och gick på lågstadiet skyndade man sig till skolbusshållplatsen och paxade. Man sprang som en tok och skrek: Pax för trea, ett två tre! Då fick man gå på som nummer tre (eller fyra om man hann dit som fyra). Rättvist system som vi borde ha som vuxna också :)

Tyvärr gick hemresan inte lika bra. Då var tåget inställt så klart. Och buss ersatte. Den var försenade säkert tio minuter. Under tiden hann jag lyssna på en gubbe som skyllde allt elände på Hallandsåsen. Värsta teorin hade han. Bussresan började bra. Jag hamnade bredvid en dam som älskade att prata och ännu mer älskade hon att prata när hon insåg att hon kände ett antal fastrar till mig och ditten och datten. Världen är allt bra liten. Örona blödde nästan när vi var framme. Bussen skulle dessutom ta en avstickare till en mindre by för att lämpa av en person. Bussen stannar till vid sidan av den smala vägen för att släppa fram en lastbil och lastbilen kör på bussen på sidan så bussen studsar när den far förbi. Då blev det givetvis inspektion av skador och utbyte av information och vems fel det var. Bussen var skadad, men kunde fortsätta till destination.
En timme försenad kom jag slutligen hem och kunde förbereda de sista klapparna och maten inför idag.

Hemma hade också ett nytt julkort anlänt från vännen C i Malmö! Tack! Vi skickar julkort vartannat år till varann tydligen. En ny tradition. Vi skickade förra året till henne, året innan skickade hon till oss och så också i år. Nästa år är det väl vår tur!
Ha en god dan för dopparedan!

6 kommentarer:

sara sa...

Men då åkte vi ju på samma buss. Vilket sammanträffande. :)

Saltistjejen sa...

OJ!!! Hoppas bilen kryar på sig över jul! Lite glögg i tanken kaske...?? ;-)
Och kul med julkort. Jag spanar efter ditt ikväll!
Stora kramar och hoppas ni får en riktigt bra kväll tillsaammans såhär innan julafton!

Anneli sa...

Jag önskar en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Malin sa...

GOD JUL!

Ida-www.lippstick.se sa...

God Jul!
Hoppas ni får en underbar helg!
/ Kramar Ida-www.lippstick.se

Trillingnöten sa...

Sara: Verkligen ett sammanträffande! Att jag inte såg dig!!

Saltis: nästa år ska jag testa glögg i tanken :)

Anneli: Tack!! Detsamma!

Malin: tack detsamma!

Ida: Till dig med! Gott nytt år!

Follow by Email

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...