- Varför bär man solglasögon inomhus eller på en buss? Igår var det en tjej som satt i bussen som hade solglasögonen på (det var ingen direkt sol att tala om ute) . Vi satt så att vi såg varandra ansikte mot ansikte, men en bit bort. Jag blir nervös när jag ser såna personer. Vad tittar de på? Vad döljer de? Varför har de solglasögon inomhus och när det inte ens är sol ute? Det kändes som att hon stirrade på mig bakom de där enorma glasögonen. Mycket obehagligt.
- På bussen sitter alla gärna en och en, med en tom plats bredvid. Och jag har själv tänkt på det när jag går på en buss eller ett tåg. Jag letar automatiskt efter platser med två tomma stolar så att jag kan sitta ensam med en ledig plats bredvid. Finns det inte en sådan, letar jag istället efter en trevlig person att sitta bredvid. En trevlig person betyder någon som jag tycker ser sympatisk ut. Varför är det så? jag ska börja sätta mig bredvid folk, fastän det finns lediga platser.
- Varför är det så många som aldrig säger "Hej!" eller "God morgon!" till busschauffören? Han/hon ska ju ändå ta dig en bra bit på väg till ditt arbete eller skolan. Ett leende och ett erkännande att man faktiskt existerar kan man ju vara värd. Det lyser ju upp.
- Varför rusar man som en tok till en buss eller pendeltåg fast man vet att det kommer fler bara minuter efter den man rusar efter har avgått? Det kanske är en psykisk grej?
Att pendla är onekligen väldigt spännande. Just nu läser jag också boken "The passage" när jag åker. Hittills är den mycket lovande och ger mitt pendlande "det där lilla extra".
Idag är det torsdag. Min favoritdag. Eftersom det är fredag imorgon och under fredagen har man hela helgen att se fram emot :) Visst är det så?
Inlägg
9 kommentarer:
Bra tankar! :)
Det där med solglasögonen har jag också fundrat på ibland. Jag fattar inte, jag gillar inte solglasögon ens när det är sol ute eftersom man ju blir helt avskärmad från världen. Bara tanken på att gå runt med dem i havskumt vårdis är ju hemsk. ischlo.
Hoppas du hittar någon rolig att sitta bredvid idag! :)
Jag älskar faktiskt att åka tåg jag med. Utan barn ska tilläggas. DÅ kan man fundera och vila i sina tankar på ett bra sätt tycker jag.
Dina fudneringar är roliga. Solglasögon inomhus eller när det inte är soligt tror jag har två orsaker rent generellt. Antingen vill man själv dölja sig lite för omvärlden och känner sig "tryggare" bakom dem. Detta kan ju i sig ha olika orsaker. Allt från att man inte käner sig på topp, till att man har något konstigt vid ögat/ögonen eller att man känner sig mycket "coolare" med glasögonen på. Den andra orsaken kan ju vara att man bara är jättetrött och vill stänga ute så mycket ljus som möjligt för att kunna sova?
Att man sätter sig som man gör på t ex bussar har väl att göra med att vi alla vill ha en viss personlig "space" runt oss. denna är kulturberoende och även personberoende. Vissa vill ha mer andra kräver mindre utrymme runt sig. Svenskar är ju kända för att kräa STORA utrymmen runt sig. Troligen för att vi är vana med detta eftersom vi är så få personer i Sverige jämfrt med många andra länder. Om ngn kommer och sätter sig intill mig när det finns andra lediga platser i en buss kan jag känna mig störd av det. Särskilt när det handlar om morgonpendlign då jag allra helst bara vill "vara för mig själv" och läsa eller lyssna på musik. ;-)
jag fudnerade också på det där med att springa till ett t-banetåg, pendeltåg eller en buss när jag pendlade i Stor-Stockholmsområdet och tyckte det var knasigt. MEN sedan insåg jag att det faktiskt KAN vara så att om man missar just den bussen eller tunnelbanan (som visserligen kommer snart igen) så kasnke det innebär att man misar en ANNAN buss eller tåg som INTE går så ofta och man kommer försent till vad det nu är man ska till. Jobbet, träningen, bion??? Så ibland handlar det kasnke om att hinna till ett "byte"?
Och att le och säga hej till chauffören är trevligt! jag tror faktiskt jag gjorde det ibland när jag pendlade med buss i Stocksholm. Här i NYC gör man det ju ofta för här hälsar de flesta på det viset... :-)
Trevligt tycker jag!
KRAM!!
Det är märkligt med oss människor. Vi är en social varelse som gärna söker gemenskap, men ändå letar vi upp platsen där vi har en tom stol bredvid. Varför gör vi så? Egentligen skulle nyfikenheten finnas där och vi skulle se mötet med medpassageraren som ett friskt stråk in i vår invanda värld!
Jag gör också så, sätter mig utan medpassagerare. Kanske är det för att få vara i mina egna tankar?
Nu har jag halkat in i gamla springa-efter tåg /buss-vanor, men när jag bodde i STHLM minns jag att jag bestämde mig för att aldrig springa för att hoppa in i ett tunnelbanetåg. Den dÄr stressen, varje gång kunde inte vara hälsosam, resonerade jag. Sedan kommer ju alltid ett nytt tåg typ 3min senare. Och det var så skönt! Jag lyckades koppla bort och inte få hjärtklappning av att höra hur tåget anlÄnde när jag gick igenom kontrollen.Alla sprang och jag tänkte "spring ni, jag har ingen brådska" Ibland sprang det åt tåg som gick åt fel håll och fick lugna sina steg. Men, som sagt, nu är jag där igen jag med. Det är väl mänskligt.
Jag hälsar på allt och alla, inklusive busschaffisen. Folk kan tycka att jag är burdus ibland. Men jag tror de flesta tycker om det, áven i Sveriga.
Däremot är jag tveksam om huruvida folk kommer att uppskatta att du sÄtter dig bredvid dem då det finns lediga, grannfria platser. Haha! Kanske lite väl osvenskt men återkom gärna med rapport!
Sen jag fick barn försöker jag lära barnen att man INTE springer till t-banan (tex) det är farligt, man kan snubbla, ramla, klämma sig, osv.
What's the point? Det kommer en ny inom ett par minuter. De åker dessutom aldrig på nätterna när det kanske är 30 min väntan.
Ett "kul" eller intressant experiment är att kliva på en buss/ett tåg som är NÄSTAN tomt, och leta upp någon, sätta sig bredvid och "låtsas som det regnar", dvs inte prata, inte söka kontakt osv. Bara sitta (när det finns 100 platser lediga)
Kan nästan garantera dig att den personen får å-gren och 1) byter plats 2) skruvar sig som en idiot 3) Ifrågasätter ditt beslut att sitta JUST DÄR (trots att platsen är ledig)
Bonuspoäng x 1000 om man ber någon flytta på väska eller dyligt för att sitta bredvid, trots alla tomma platser....
Hurra för fredag!
Jag håller med dig om allt, som vanligt! :) Mycket fördomar man använder när man väljer ut någon att sitta brevid...
Mycket intressant att fundera över på tåg och buss;-). Solglasögonen tycker jag är lite konstigt, spela cool har jag trott:-) men kanske de vill avskärma sig helt enkelt, kan nog vara så, sitta ifred i sin egen värld, men man ser ju knappt något med dem i grådiset:-), kanske det som är meningen. Och kommer någon på pendeln och sätter sig exakt intill mig i en nästan tom vagn funderar jag på att gå av;-)
Nu säger de att man alltid skall ha solglasögon på sig även om det är molnigt, för att skydda ögnonen. Men jag håller med att det kan vara lite obehagligt att inte kunna se någon i ögonen. Det är nog i svensk kultur som man inte hejjar på någon man inte känner. I USA gör man ju det mycket mer, säger god morgon till busschaffis, tanten i kassan, folk i bankomatkön...
My: Hahaha, visst är det skumt!
Saltis: Många bra poänger där har du verkligen! Några som jag inte tänkt på alls...!
Monika: Ja, visst är det så. Man kanske passar på att samla tankar när man inte "behöver" vara social...på arbetsplats å dylikt måste man ju vara social i stunder fast man kanske inte vill...men inte på buss och tåg egentligen.
Emma: Samma här...även den som går långsamt kommer fram förr eller senare :) Ja, att sitta bredvid någon är lite värre kanske. men jag ska testa :p
Skrotis: Jag måste testa! Helt enkelt!!! Hahahaha.
Mrs C: Helt klart!
Monica: Visst är det så! samma här. Man blir lite misstänksam när någon sätter sig bredvid en fast det finns massor med andra platser. Nästa gång får du börja prata :)
Malin: Jag gillar USAs kultur på det sättet. Det är trevligt att säga hej!
Skicka en kommentar