Att starta dagen

Husfrun önskade en rubrik med just detta ämne, "Att starta dagen". Välkommen till min start på dagen!

Mina mornar ser oftast likadana ut oavsett om jag har semester, jobbar eller det är helg. Det är bara tidpunkten som varierar något. Jag är en enorm rutinmänniska har jag insett på äldre dar. Det trodde jag inte om mig, men så är det. Rutiner tycker jag om och gör att jag hinner med det jag vill få gjort.

Jag har aldrig problem att stiga upp på morgonen, bara jag får lägga mig i tid. Man kan till och med säga att jag föredrar mornar framför kvällar.
När jag jobbar går jag upp runt 05.30. Jag är tvungen att lämna huset vid 07 för att hinna ordentligt. På helger och semester går jag upp 07 istället. Jag gillar att ha bra med tid på morgonen så jag kan ta det lugnt, hinna äta frukost i lugn och ro, vakna upp helt enkelt. Att stressa i onödan är inte min grej. Givetvis har det hänt att jag vaknat för sent (I blame the väckarklocka !) och varit tvungen att kasta på mig kläder, slänga i mig en macka och sticka, men de allra flesta mornar är lugna och sköna. Det är viktigt för mig.
När jag vaknar vill jag se nyheterna på TV samtidigt som jag skriver mitt blogginlägg för dagen och kommenterar andras bloggar. Efter en stund äter jag frukost och samlar ihop det jag behöver ta med mig inför arbetsdagen.
Mornar för mig är lite tid för mig själv, något som är ganska ovanligt annars. Jag jobbar hela dagen, elever, kollegor, planering, fullt upp. Sedan kommer jag hem och umgås med min familj och gosar med dottern, fixar och donar. När dottern lagt sig går jag och tränar. Visserligen är det ju tid för mig själv, men det är inte alltid avslappnande : ) Hård träning är skön efteråt, oftast inte under tiden!
Sen, när jag kommer hem, vill jag mysa med maken i soffan en stund innan det är dags att sova. Mornarna är därför bra att få lite ensamtid ibland. Man behöver det helt enkelt.
Ytterst sällan är dottern vaken på morgonen med mig, för det mesta är jag ensam.
Det är också bra för mig att vara ensam på morgonen för mitt morgonhumör är inte det bästa och har aldrig varit. Det tar upp till en timme innan jag känner mig "normal" och inte som en grymtande grottmänniska. Jag kan vara allmänt sur och inte särskilt pratsugen på morgonen. Att få en timme för mig själv att vakna är därför perfekt, ingen kommer till skada, haha! Jag vet inte var detta morgonhumör kommer ifrån eftersom jag oftast sover mina sju timmar och gillar att kliva upp på morgonen. Genetiskt? Jag vet inte. Det är inget som går att ändra på, jag har försökt. Är det så att jag tillfälligt sover över hos någon kan jag fejka bra morgonhumör ibland, men bara en morgon. Är det fler mornar är det omöjligt. So for everyone's safety, let me be in the mornings.
Även solen (moi) har sina fläckar ; p

Ja, frukost måste jag ha på morgonen också. När jag var i tonåren skippade jag ofta frukosten. Varför gör tonåringar det? Jag fattar inte. Det är en sjuk vana som jag önskar att jag aldrig gett mig in på. Idag kan jag inte vara utan frukost, speciellt inte min kära havregrynsgröt! Utan frukost skulle jag gå under. Mitt blodsocker måste hållas jämt annars kryper grottmänniskan fram igen. Kanske är det en vanesak. Det var under lång tid jag kunde hoppa frukosten och fungera normalt. Idag är jag van att äta frukost och skulle inte palla att köra på under morgonen. Tack och lov växer man upp och inser hur viktigt det är att ta hand om sig själv. Jag skulle aldrig vilja vara femton igen.

Idag kära bloggvänner är det kvalfinal för svenska damerna. Det får ni inte missa. Australien ska bli krossade och det är värt att kolla in. Var med och hejja på!

Bild lånad.