Igår bestämde jag mig för att ta en springtur. Vädret var perfekt, inte för varmt och inte för kallt. Lite vind och mycket sol. Till en början var det lite segt, men sen flöt det på hela vägen i 47 minuter. Jag upptäckte hur mycket jag saknat att springa! Att komma ut i naturen, känna pulsen öka, benen bli lite stela och sega efter ett tag och att sedan känna sig utmattad när man närmar sig hemmet igen. Det finns så mycket tid att fundera, tänka, lösa världsproblem när man springer. Faktiskt på ett helt annat sätt än när man går. Speciellt när det finns så vackra ställen man kan springa på i min stad. Vad sägs om detta?
 |
| Nästan lite trollskt skulle jag vilja säga! |
 |
| Vackert! |
Inte så konstigt att det känns skönt att springa när man passerar dessa vackra platser tycker jag! Det är dessutom stor skillnad på att springa inomhus på löpband över vintern och komma ut och springa i naturen. En helt annan frihet och lycka. Nu kommer jag satsa mycket på löpningen under de kommande veckorna. När vädret tillåter. Visst kan man springa i regn, men jag har inte rätt utrustning för detta och känner mig inte motiverad nog att införskaffa heller. I så fall får jag springa på gymmet. Det fungerar det med. I nödfall.
En stuga här skulle inte skada.
Inlägg
11 kommentarer:
Håller helt med! Har oxå sådär fin natur omkring mig, och det underlättar verkligen. Och så brukar jag lyssna på P3:s "musikguiden" i min Iphone. Fast - raska promenader är oxå jäkligt skönt, speciellt när det är varmt...
Ps. AVSKYR löpband!
Härligt att läsa ditt inlägg om löpning. Nu fick jag lite ny inspiration till dagens löptur. Jag har bara provat löpband en gång, men det var väldigt tråkigt. Jag gillar att komma ut i naturen och det får man ju på köpet med en löptur ute.
Jag skulle också vilja komma igång med ordentlig träning (helst ridning) igen. PW's eller till och med joggning. Men då skulle jag behöva rejäla knäskydd och bra skor först. Jag vet inte varför jag drar mig så för det... piska iväg mig på en ordentlig PW i kväll sen!
Denna fantastiska löpning med naturen som sällskap. En upplevelse man undrar hur man klarat sig utan? För mig är det en stund i total stillhet och tystnad. Det är få tillfällen i min vardag som jag får så mycket ro genom att "tänka på ingenting" när jag löper.
Fina foton du bjuder på. Förstår mer än väl att du njuter!
Så vackert! Och du inspirerar och slutar aldrig att imponera på mig med din beslutsamhet och att du är en som inte bara pratar utan faktiskt gör. Du ger dig ut på de där löprundorna och gymmet. Heja dig!
Jag har aldrig varit löpar-typen (finns det förresten en sådan?)men jag hoppas fortfarande. Hoppas att jag en dag ska dra på mig löparskor och känna "Wow! Detta är min grej!". Jag vet att det hände och jag hoppas att det ska hända mig. Men än så länge håller jag mig till simning, promenader och trädgårdsarbete. ;)
Sköt om dig du duktiga och inspirerande kvinna!
Kram Lotta
åh, det ser alldeles underbart ut! jag älskar att springa med, här har det varit för varmt för mig att spring nu i sommar när det är över 30 grader varmt hela tiden. så jag får vänta till det blir lite lagom varmt..men tills dess så är det löpbandet som gäller :)
Härlig bild på er dotter, hon gillar sommaren tror jag:-). Och du har så fin natur där på löprundan, låter rätt skönt även om det är skönast efteråt:-) och intressant att det funkar att springa efter så långt uppehåll, du tränar förstås hela tiden så det ger ändå grundkonditionen. Hörde förut om en kille som gjorde ett längre uppehåll med löpning och sen startade och sprang ännu lättare då, tror det finns nån förklaring med tillväxt av muskelfibrer när de fått vila ett tag:-).
Duktiga: Ja, jag har också börjat uppskatta långa promenader faktiskt. Och att lyssna på sommarpratarna (har inte nån bra radio på min mobil)!
Camilla: Jag tycker exakt samma sak :) Förut gilade jag löpbandet mer, men det var nog för att jag inte var i lika bra form.
Husfrun: Dä ä ba å åk! :)
Malin: Så sant, du liksom samlade allt i en mening :)
Lotta: Vet du, så tänkte jag också! Jag är ju inte löpartypen. MEN sen testade jag och då blev det kärlek som uppstod. Tänk, JAG, en LÖPARE? Testa vet ja :)
Mariah: Underbart med en till som älskar det! I New York förra året var jag tvungen att springa tidigt på morgonen, annars var det alldeles för varmt så jag förstår dig :)
Monica: Tack! Jag tror faktiskt att man kan få bättre resultat när man har uppehåll. Det är ju fantastiskt!! Inspirerande!
Trollskt var ordet! jättefin och härligt. Om du springer sådär lätt och lekande kan du unna dig lite choklad ur nye receptboken då och då dessutom.
Emma: Ja, men eller hur! Bra idé!
Skicka en kommentar