Det är en skrämmande värld vi lever i. Terrordådet i Oslo och skjutningarna (också terrordåd?) vid ungdomslägret i Norge, berör enormt. Alldeles nära, alltför nära. Den skräck som folket känner sprider sig via media och som darrningar i luften och berör hela världen. Meningslöst våld. Utlöst av vad?
Jag börjar undra vad som är fel i världen, med oss människor? Jag ser död, våld överallt i tidningar, filmer, reportage...en pojke som mördar sina föräldrar och ställer till med fest för att visa upp de döda kropparna, folk som filmar en olycka istället för att gripa in och bistå med hjälp, bomber som dödar, vansinnesskjutningar som dödar massor med ungdomar.
Vad händer med medmänsklighet, kärlek till sin nästa? Vilket syfte kan vara av sånt värde att det är rättfärdigat att döda så många människor? Hur ser vår framtid ut när nu detta sker?
Jag är förundrad, rädd, besviken,otrygg och framförallt enormt chockad.
Jag tänker på de föräldrar som nu mist sina barn, makar och makor som mist sin andra hälft, söner och döttrar som mist en förälder...Meningslöst. Totalt meningslöst. Jag tappar tron på människor. HUR kan man göra sånt här?
Ondska är det ord som dyker upp i mina tankar. Ren och skär ondska.Vi måste slå tillbaka, besegra denna galenskap. Men hur gör man? Kärlek, medmänsklighet, goda gärningar...räcker det måntro? Jag hoppas det.
fredag 22 juli 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
Usch ja, vad är det som händer med världen? Man vill bara gråta. Kärlek, medmänsklighet och godhet måste hjälpa.
Det är väldigt obehagligt och mycket funderingar väcker det.
Det kan man undra, hur man ska möta världen när den är som den är? Det olustigaste är hur historien ständigt upprepas. Man får göra så gott man kan helt enkelt!
Det är så sjukt jävla stört! Jag är otroligt illa berörd. Kan inte fatta hur folk kan vara SÅ grymma och förjävliga!
Och så var det rån i Sala med. Utbränd bil på spåret i Kumla, men de tog iaf de jäklarna läste jag. Läskigt, där kan vi snacka om nära!
Hoppas allt är fint med er =) Kram!
Otäckt och obehagligt. Tyvärr händer sånt här överallt i världen hela tiden, men nu blir det så påtagligt när det sker så nära.
Vad gör man för att förhindra att det händer igen? Jag vet inte...
Jag känner som du. Helt ofattbart. Är mållös. Och någonstans känner jag, precis som du skrev hos mig, en "glädje" (fel ord, jag vet) kring att mannen var blond och norsk.
Vi behöver inte spä på mer hat.
Vidrigt. Riktigt vidrigt. Det hade varit vidrigt nog bara med bomben. Det hade varit mer än vidrigt med lägret i sig (som vansinnesdåd) men att medvetet locka till sig ungdomar på det sättet.
Jag är "glad" att han är gripen, och inte död. Att han ska få stå till svars....
Det är så ofattbart och förlamande. Man blir så uppgiven. HUR kan det ha gått så långt, HUR kan vi ha blivit så omänskliga som människor..?
Ofattbart och mina tankar går till alla drabbade och deras anhöriga. Vi får inte heller glömma bort de anhöriga till gärningsmannen som är brottsoffer även de. Ibland kommer ondskan väldigt nära.
Kram Lotta
jag tror det ingår en stor portion dumhet, rädsla och okunnighet också. Människor är i allmänhet inte så smarta som de tror.
/Beckis www.metrobloggen.se/beckisvikt
Hemskt, fruktansvärt, obegripligt tragiskt och fullkomligt meningslöst!!
Det kansn helt jakla galet, att en ens kan handa, att nagon kan gora sadana saker mot andra manniskor. Jag ar ur balans och laser nyheter i dag. Som faststklistrad...
Finns inga ord som kan beskriva det hemska. Förstår inte hurdan den människa som kan göra ngt sådant är. Vad försigår i huvudet på den?? Jag slutar aldrig förundras över ondskan som människan har inom sig.
Visst är det ett terrordåd. Inhemsk terrorism är nästan värst. Det är sådan hemskhet vi har svårt att förstå...så jäkla sjukt...helt ofattbart!
Usch och fy, det är så enormt otäckt all denna tragedi och ondska som härjar runt omkring oss just nu. Jag blir helt förlamad och mina tankar går till alla som är drabbade och till våra grannar i Norge. Det enda man kan göra just nu är att sprida medmänsklighet, värme och kärlek.
Jag hoppas också att det räcker. Det finns liksom inget annat sätt.
Precis vad jag tänkte häromdagen. Innan detta hände. Jag öppnar tidningen och varje dag har någon mördat sin egen fru, man, pojkvän eller kört ihjäl någon. Vad är det som händer med människan? Ta någon annans liv för att man själv inte mår bra. Mycket underligt.
Jag tror att vi trots detta får leva våra liv vidare på bästa sätt. Så som vi anser rätt med den godhet som vi har med oss och vara exempel för andra som kämpar med att finna sin plats. Godhet måste ju ändå vinna i slutet?
kram dorro
All denna terror som pågått i tusentals år på olika sätt. Jag slås ibland av känslan att inget har förändrats, att våldet består från århundraden till århundraden , det ändrar bara skepnad. Jag vill verkligen tro att världen blir mer kärleksfull och att vi lär oss möta varandra trots vi är olika, men när något sånt här inträffar förstår man bara inte. Det blir så ofattbart och ogreppbart.
Runt omkring oss pågår det folkmord, trafficking och barnarov och det är bara en liten del av den terror som växer sig allt starkare. Det blir för svårt att hantera, precis som tragedin i vårt grannland. Jag skänker mina tankar och ord det gör även ni. Vi får hoppas det är ett steg till förändring, att som du skriver, Trillingnöten, genom medmänsklighet, kärlek och goda gärningar förändra. Det budskapet ska vi tillsammans föra vidare.
Alla: Än idag, fast det gått flera dagar, känns det tungt. Vad är det som händer? och som flera påpekar, detta händer säkerligen dagligen i vissa länder...det är en orättvis värld och vi får se till att dra vårt lass och hjälpa till med det vi kan!
Skicka en kommentar