Husmorstips från Trillingnöten och ett från N

Jag och dottern verkar numera vara ett sammansvetsat team när det gäller städning. Inte nog med att N har idéer om att "man kan städa imorgon istället", nu har hon också kommit på ytterligare ett fenomenalt sätt att städa.
Häromveckan när vi bad henne städa sitt rum, kom maken in och inspekterade rummet efteråt (hon kan säga att hon städat och efter en stund inser vi att det fortfarande är lika stökigt, om inte ännu värre). Då såg han nåt som stack ut under sängen. Han gick dit och fann att alla leksaker som tidigare legat utspridda på golvet var undenskuffade under sängen! Aha!
Igår hade N en massa leksaker i vardagsrummet som hon skulle plocka in i sitt rum igen. Jag kom in i vardagsrummet och N leker med vårt USB-minne. När hon ser att jag kommer gömmer hon det under soffan. Jag sätter mig på golvet och drar med handen vid soffkanten för att leta reda på USB-minnet. Jag finner inte bara minnet utan även en hög med leksaker och böcker!  Inte nog med att hon gömmer saker under sängen i sitt rum, nu applicerar hon detta överallt i lägenheten.Genialt! (Tills man blir upptäckt i alla fall)
Ett hett tips nu så här inför julstädningen.

Jag själv vill bjuda på ett husmorstips vad gäller städning av diskho. Sist jag handlade rengöringsmedel råkade jag ta fel sorts Cillit Bang (som jag normalt köper) och fick med mig hem en för mögel och smuts. Jag upptäckte det först när jag skulle städa i söndags. Vilken lyckat inköp det blev ändå! Efter att jag skurat diskhon var den skinande ren! Så ren att till och med maken kommenterade hur ren den var och frågade om jag städat. Fantasiskt betyg med andra ord. Annars tycker jag att just den där diskhon är svår att få ren ordentligt.

Bloggen handlar om städning två dagar i rad? Djävulen har tagit över mitt sinne!

Jag om söndagarna.

Något kommer över mig

I år hade jag inte tänkt göra samma julstädning jag brukar göra inför varje jul. Då går jag igenom varenda millimeter av lägenheten och städar varje vrå. Det känns inte aktuellt i år. Jag vill fokusera på andra saker som att baka och julshoppa och mysa och sånt. Städa tar en evinnerlig tid och det är bara jag som ser allt damm som INTE finns i hörnen längre. Egentligen är det bättre att städa EFTER julstöket är över. Då mjölet och oset har lagt sig och det är dags att städa undan julen inför det nya året. Låter väl mer logiskt egentligen? Dessutom har jag den senaste månaden verkligen inte haft lust till att ens veckostäda längre. Jag har bara sett det tråkiga i städningen (om det nu finns nåt roligt med städning egentligen? Jag undrar.) Så i helgen, när jag dessutom inte mådde superbra, kom lusten att julstäda över mig. Jag ville slita ut varenda pinnal ur skåpen och torka ur, ställa in fint. Jag ville fram med trasa och spray och gå loss på fönstren och det kliade i fingrarna att få ta fram en sopsäck och slänga allt onödigt skräp som man sparar. Helt galet! Jag vet inte vad som kom över mig. På nåt sätt lyckades jag hejda mig, men mest på grund av att jag tänkte att jag ändå inte skulle hinna städa allt på en dag och att jag nästa helg förmodligen inte skulle vara så sugen på att städa ännu mer. Det ÄR nåt som kommer över mig när julen närmar sig. Det vore trevligt om den städarkänslan infann sig varje söndag istället, när vi har städdag. Kanske att begära för mycket?

Really?

Snö? Jag som var så lycklig att snön inte kommit ännu. Dessutom regnade det typ hela dagen igår och jag var lycklig. 10 plusgrader dessutom. No way att snö skulle ta över. Men vad skådar mitt öga runt åttatiden igår kväll om inte snö? Och någon minusgrad. Why, oh why? Tack och lov kom inga meter med snö som det gjort tidigare år. Lite lagom med snö som kan hinna smälta under dagen. Jag håller tummarna.
Dessutom har jag hädat. Inget julpynt sitter uppe ännu. Helgen for förbi med sjukdom och vila helt enkelt. Julpyntet får komma upp i helgen istället. Trots bristen på jul i huset har vi i alla fall druckit årets första glögg och ätit pepparkakor. Riktigt mysigt!

Idag är det måndag och jag är glad för att:

• det inte blev så mycket snö i alla fall. Om det nu var tvunget att komma. 
• julen är snart här. Första advent har äntligen passerat!
• jag känner mig bättre även om ögonen fortfarande är röda
• lite hemliga projekt börjar arta sig
• jag läser The Happiness Project. En superbra bok med fina idéer!
• jag har en fantastisk make och dotter :)

Ha en fin måndag!

Förra årets ljus.

Det finns tillräckligt med vuxna i världen

Sitter och tittar på "Så mycket bättre" så här på morgonkvisten. Det är bara jag som är uppe än så länge så jag passar på att titta ikapp lite serier jag följer. Tack och lov för att kunna streama via internet! En av de bästa uppfinningarna vill jag påstå.
"Så mycket bättre" är väldigt bra denna vecka. Jag gillar E-Type. Musiken kanske jag har slopat nuförtiden, men vill jag pumpa upp adrenalinet kan jag nog slå på en av hans låtar. Som person verkar han trevlig och intressant och nu har jag också, tack vare de andra artisterna, sett en annan kvalitet i hans låttexter. Vissa är faktiskt väldigt djupa och fina. Det kan man inte tro bakom all technopopmischmasch som omringar texterna när de framförs.
E-Type sa också något om hans mamma när han berättade om att hon stöttat honom och hans musik. Hon hade sagt att "Det finns tillräckligt med vuxna i världen ändå. Det kan dröja lite med en till. Plugga när du blir äldre istället" (eller nåt sånt sa hon). Och hon hade ju rätt. Ibland kan jag bli lite trött på mig själv. Att vara så allvarlig och vuxen och ansvarstyngd hela tiden. Givetvis är det inte alltid på det sättet, men det känns lite så emellanåt. Det är lätt att glömma bort det roliga. Min man är ju så mycket bättre på att vara mindre allvarlig och ta vara på det roliga i vardagen. Busa till det lite. Det beundrar jag honom för. Jag vill göra samma sak och egentligen är det väl upp till mig faktiskt. Det går ju inte att förändra någon annan än sig själv, eller hur?

Status förkylning/ögoninflammation: Bättre men inte great. Fortfarande röda ögon och halsont, men bättre än tidigare. Lite plus för att man ser ut som en zombie i ögonen. Spännande att gå på toa mitt i natten och se fejset i badrumsspegeln.

Just det! Första advent! Nu har äntligen världen kommit ikapp min julkänsla som jag haft sedan september! Halleluja!

Inte bara bilen som är däckad

Igår när jag kom hem från jobbet däckade jag totalt. Det var som att släppa ut luften ur en ballong. Jag tog en dusch och slängde mig i soffan med fruktansvärt halsont och röda ögon. Japp. Dotterns ögoninflammation vann över mitt immunsystem. Jag kommer inte ens ihåg när jag hade ögoninflammation sist, om ens ever! Ögonen stör mig inte mest, utan halsen. Den gör så ont att jag helst skulle vilja karva bort halsmandlarna och det området med en kniv. En aning drastiskt tyckte maken och fixade lite hemgjord sorbet på mango och jordgubbar. Både gott och lindrande.
 Hela eftermiddagen och kvällen pysslade make och dotter om mig i soffan. Efter en natts sömn känns det faktiskt lite bättre. Nu är det hosta och snuva också dessutom, men bara halsen gör mindre ont är jag glad.
Det blir till att vila idag och så får julpyntet komma upp imorgon. Jag hoppas att jag är tillräckligt frisk att kunna gå på julskyltningen en stund i alla fall. Måste inhandla lite mossa till mina ljusstake!
Okay, dags att vila. Over and out för idag!

Tur som sjutton att jag inte är krokodil OCH lärare!

Ibland har man tur i mitt yrke och man får beställa lite nytt. Bland annat en spännande tavelsudd till whiteboarden. Jag fick den för nån vecka sen och invigde den igår. När jag tog ur den ur förpackningen läste jag beskrivningen på den. Den är på engelska, men som det geni jag är, förstod jag ju vartenda ord. Dock hajade jag till på detta:

Perfect size for human beings. Perfekt storlek för människor? Alltså, do not get me wrong här, men vem annars skulle använda dessa? Har de kunder bland myror, fåglar, elefanter eller andra arter på jorden?
Sorry guys, inte bra storlek på tavelsudd för er, ni får använda den här: Perfect size for ants.

Julskyltning

På söndag är det minsann julskyltning i min stad! Joy! Äntligen börjar det ta sig i julkänslan. Mina ljustakar kom inte upp förra helgen i alla fall. Det var så mycket annat att pyssla med så det glömdes bort.
Om nån helg blir det pepparkaksbak och det är en riktig höjdpunkt. Mitt bästa tips angående pepparkaksbak är att alltid MINST dubbla den mängd kryddor som står i det recept du följer. Annars tycker jag att pepparkakorna blir lite vaga i smaken. Ja, bäst för dig att veta om jag skulle stå där utanför din dörr och kräva att få smaka pepparkakor nån dag. Vem vet? Så se till att använda rätt mängd kryddor!
Ett annat tips är att våga släppa in nåt nytt på julbordet i år. Ofta tycker jag att det blir lite hets kring att det och det måste vara med, annars är det ingen riktig jul. Nya saker går fetbort liksom. Vågar ni testa nya saker på julbordet eller är det ni har heligt? Det går ju inte att år efter år plocka in nåt nytt, utan att nåt annat försvinner. Annars blir det ju alldeles för mycket mat till slut. Eller kan det bli för mycket? Att äta julrester i fram till nyår är väl rätt charmigt det med?

Bild lånad.

Åjo, min dotter har lärt sig ett och annat från mig

Min dotter är fantastiskt duktig på att använda alla sina saker på samma gång. Jag vet inte hur hon gör det, men hon lyckas nästan varje dag. I alla fall ser det så ut när jag kommer hem från jobbet. Hela hennes rum är upp- och nedvänt och på grund av alla leksakerna kan man ibland knappt se golvet. Det är nästan som att storstäda varje kväll. För dottern så klart. Hon är inte alltid lika sugen och glad att plocka upp. Det är hon väl aldrig egentligen. Precis som jag.
Igår när jag kom hem var det som om en lokal tromb farit runt i hennes rum enbart. Innan maten sa jag åt henne att plocka undan så hon hade det gjort. Efter några försök att få mig med på tåget att städa gav hon upp och sa med ett stort leende och pekfingret upp i luften:
- Jag har en idé!
- Jaha, sa jag, vad är det för en idé?
- Jag kan städa imorgon!, utbrast hon lyckligt

Jojo, hon har noga observerat mor sin ser jag. Kanske kunde hon observera mina bättre sidor än den som skjuter upp det tråkiga till morgondagen?

Nä, va? och måndagslistan

Lasse Brandeby? När var hur varför? Vilken chock jag fick så här på måndagmorgonen. Det var verkligen tråkiga nyheter. Jag växte ju upp med hans program och figurer. Och nu finns han inte längre. Jättetrist...Kurt Olsson, min favorit...Det är ett uttyck jag använder i min klass. Om någon frågar vem som gjort något brukar jag skämta till det och säga "Kurt Olsson". De barn som jag undervisar har ingen referens till Kurt Olsson, de är för små, men de vet hans namn i alla fall.

Jag hoppas att det blir en bättre måndag allt eftersom. En god nyhet är ju att det faktiskt är plusgrader idag. Trots arla morgonstund. Me like. 

Idag är det måndag och jag är glad för att:

• det är första advent på söndag. Yes! Nu börjar det likna något.
• ingen frost idag, tack och lov.
• dottern hade dansuppvisning igår och det var jättekul att se! Lite blyg blev hon när alla kom in och skulle titta, men sen kom hon igång.
• i veckan ska jag på lönesamtal. Har skrivit min lista och kommer att gå hårt ut om jag inte får igenom det jag vill. Hårt mot hårt.
• drygt fem veckor kvar till jul och lite jullov. Mycket händer på vägen dit och det känns skönt. Lite avbrott i vardagen!
• det finns så mycket att vara glad för!
• jag har en underbar make och en fantastisk dotter att älska och bli älskad av.

Här är lite måndagsinspiration:

Julklappar!

Har jag inte köpt en enda! När jag handlar julklappar vill jag ha den där julkänslan, den där mysiga "gå-runt-i -julpyntade-affärer-och-bara-strosa-och-klämma-och-känna-känslan". Utanför är ingen snö (nej tack, inte i år), men väl julbelysning som lyser upp. Jag går gärna och handlar julklappar när det är lite mörkt ute. Då är det riktigt mysigt. Jag tänker alltid varje år att "nästa år minsann då ska jag börja köpa julklappar tidigt på året, köpa en här och där när andan faller på", men seriöst? Faller andan verkligen på i maj? Eller juni? Det är ju det som är charmen med olika årstider och högtider, att man får göra olika saker olika tider på året.
I torsdags när jag satt i väntrummet på hudkliniken (som för övrigt inte visade nåt mer än att det var ett insektsbett gone wrong tack och lov) och letade efter en tidning att fördriva tiden med, fann jag många, många magasin från i somras med rubrikerna "Bästa midsommarmaten", "Grilla - sju bästa grillarna för somrarnas grillfester" och så vidare. När jag såg det fick jag nästan fysiskt ont i kroppen. Det kändes så fel. Jag blandade runt i tidningarna lite och försökte hitta nåt neutralt, men det var svårt. Jag vill inte läsa om midsommar när det är jul lika lite som jag vill köpa julklappar till midsommar. Jag längtar inte till midsommar nu, det var inte därför det gjorde ont, det är nog mer psykiskt. Nu är det höst (eller vinter? När fasiken börjar vintern?) och snart jul, då ser jag fram emot det. I februari, då är det läge för påsklängtan och sen efter det är det midsommar. Så funkar jag. Kom inte dragandes med midsommar redan i november.
Så var det det där med julklappar igen. Jag tappar tråden och raljerar om allt annat. Ja, de får komma när det känns rätt. Det är ju ändå en dryg månad kvar och affärerna har ju inte ens börjat julpynta sina fönster ännu. Kom igen! Bring it on!

Lååånad

När man sitter och undrar

Just nu satt jag och undrade varför jag kände mig konstig i magen och det kurrade. Jag funderade på varför och insåg plötsligt att det berodde på att jag missat frukosten. Och jag fattade ingenting. Därför gör jag som så att jag går och äter frukost. Sen blir det myspys i soffan. Lördag! Inga krav, inga måsten. Lovely!
Jag orkar inte ens skriva ett ordentligt blogginlägg idag. Ledsen!
Ha en fin lördag så ses vi på andra sidan

The happiness project

Svärmor skickade paket ända från andra sidan Atlanten med lite överraskningar till oss alla tre. Bland annat en bok som hon rekommenderade som heter "The Happiness-Project" av Gretchen Rubin. Igår kväll började jag läsa den och jag fastnade efter bara ett par sidor. Jag hann inte läsa så långt, men längtar redan efter att läsa mer! Boken handlar om författarens jakt på lycka. Hon spenderade ett år att testa forskningsstudier och idéer från olika håll i världen om hur man blir lycklig. Gretchen hade allt hon önskat i livet. En fantastisk man, underbara barn, roligt jobb, fint hus, modern bil, god mat på bordet. Allt man har som ska göra en lycklig. Ändå märkte hon att hon allt som oftast ar korthuggen mot maken eller personer i närheten, inte uppskattade det hon hade på rätt sätt. Jag skulle nog säga att det är lite av det där ekorrhjulet som är så lätt att hamna i. Man går upp, fixar barn och frukost, kör till jobbet, jobbar, handlar på vägen hem, lagar mat, städar, lägger barn, tränar, tittar på TV, sover, går upp, fixar barn och frukost, kör till jobbet, jobbar, handlar på väg hem, lagar mat, städar, lägger barn, tränar, tittar på TV, sover, går upp....
Ja, ni fattar. Vad mer fanns det i livet? Så kom projektet till och sedemera boken. Dessutom finns det en blogg som ni kan läsa HÄR.
Det ska bli oerhört spännande att läsa hela boken och egentligen hade jag tänkt ge en recension först efter att jag läst ut den, men jag kunde inte hålla mig. Jag var tvungen att ge en liten försmak på den. Kanske en bra julklapp, eller kanske är det någon som behöver den här boken just nu och här...

Sexy-time!

Hoppas ni inte blir besvikna nu vänner, men det handlar inte om den sortens sexy-time (inte ens Borats version). Jag vaknade i morse med en begynnande halsont och lite snuva. Trots mina tappra försök med att överdosera Echineagard, har förkylningen fått grepp. När halsen är skör och näsan alldeles rinnig och hemsk, då känner man sig verkligen inte sexy. Det känns som om hela skallen är fylld med snor. Mysigt.

Idag ska jag dessutom till hudläkaren. Den som har fruktansvärt bra minne kanske kommer ihåg att jag för drygt två månader sedan skulle gå till familjeläkaren för att kolla upp nåt och det besöket tog några minuter för de konstaterade direkt att det var hudklinikens område (Hellooooooo!! Oskolad som jag är inom detta område, men jag fattade detta redan FÖRE besöket). Jag fick en kallelse ganska snabbt. Det stod att jag skulle få en tid inom tre månader och det tog ungefär hälften av den tiden. Cred!
Så idag på morgonen ska  jag dit.

Dessutom har vi ju en ny rektorperson på skolan. Hon ska tydligen inte vara kvar utan mer styra upp till en ny rektor kan anställas som ska bli permanent. Nu går hon runt på skolan och observerar, antecknar och planerar. Allmänt barsk och organiserad, men trevlig på sitt sätt. Idag under dagen ska hon gå igenom situationen med oss och göra planer för framtiden. Det känns positivt samtidigt som det är en stor omställning.
Ja, och så har vi ju utvecklingssamtalen som hopar sig. 15 familjer som med spänning väntar på att få prata med mig. Jo, så var det ju jul snart? Eller? Jag har helt tappat julkänslan. Den måste tillbaka pronto! I helgen sätter jag upp mina ljusstakar. Så får det blir. Med förkylning kan jag ju inte träna, men jag kan i alla fall städa och dekorera...
 Let the day begin!

Julen i NY 2008...awww....

Andra människor liv

Jag läste alldeles nyss i nättidningen om den man som blev avvisad till fel land och nu sitter i fängelse i landet han blev utvisad till. Mannen är ursprungligen från Irak, men utvisades av den ökände Saddam på 80-talet. Då flydde han till Iran och blev medborgare där och har bott där sen dess. För några år sen kom han till Sverige, men fick sin ansökan om uppehållstillstånd avslagen och skulle utvisas till Iran enligt Migrationsverket. Varpå polisen sätter honom på ett plan till Irak. Polisen erkänner att det blev fel, men skyller också på att de irakiska myndigheterna godkänt detta och att mannen inte protesterade nämnvärt när han sattes på planet. Vilken ursäkt?! Klart att irakiska myndigheter tackar och tar emot någon som de kanske vill fängsla av oklar anledning. Klart att mannen kanske är livrädd. Han kommer ändå från den delen av världen där kanske inte ens polisen är pålitlig. Vem ska man då lita på?
Hur kan detta få ske? Åh inget plan till Iran idag? Men Irak? Bra, bra. Det känns lite som att polisen tyckte att Iran som Irak. Same shit, different name. Och så ryckte de på axlarna och skickade iväg honom. 
Total respektlöshet för en människas liv. Mannen har nu suttit fängslad i drygt två år (enligt artikeln). Bra gjort Sverige. Det är ju inte första gången heller. Tidigare läste jag om någon annan som skulle utvisas till ett afrikanskt land (finns många länder i Afrika så jag kommer inte ihåg exakt var) men blev utvisad till ett annat land i närheten. Varför gör man så? Afrika är inte ETT land, det spelar liksom roll var man hamnar. Mellanöstern är inte ETT land. Asien är inte ETT land. Kanske dags att skicka svenska myndigheter på kurs i geografi? Lite vett och etikett? Mänskliga rättigheter?

Confessions of a slappare

Jag måste erkänna en sak. I helgen var det slapparmaraton så det heter duga. Det var så slappt, så slappt. Knappt att vi gick upp ur soffan för att laga mat. Det var så skönt. Men faktiskt var det så slappt att vi mitt i allt slappande glömde bort tvättiden vi hade på söndagen. Jag kom ihåg den på morgonen när jag satt vid datorn. Sedan försvann den tanken i slappardimman som infann sig lite senare och vips var klockan halv fem och vi hade missat hela tvättiden. Klantigt! Det är ju inte som om man kan få en tvättid när man själv vill det. Som tur var kunde vi faktiskt få en redan igår måndag. DET är verkligen flyt kan jag tala om. Sedan de gjorde om tvättstugan alldeles i början av sommaren har det varit som en dröm. Tidigare kunde man få vänta två veckor på den större tvättstugan med två-tre maskiner (hade man tur kunde man i alla fall få den lilla med en maskin och en torktumlare. Men då måste man springa upp och ned som en skottspole för att hinna med att tvätta allt). Nuförtiden är det nästan garanterat att få den minst en gång i veckan. 
Nu väntar jag bara på ett nytt bokningssystem. Jag har hört att det finns, i andra delar av Sverige, ett system där man får typ ett chipkort istället för en nyckel med ett tillhörande lås. Men inte nog med det. Tydligen skulle man också kunna logga in via nätet och boka tvättider! Man behöver inte ens ta sig ut och ändra den där jäkla låsplutten, utan kan sitta hemma i soffan och leta tvättider och boka. Vilken dröm!
Sen så klart väntar jag bara på utvecklingen att någon (kanske en robot) kommer och packar tvätten, tar den ned till tvättstugan och tvättar, torkar, manglar (jag själv vet ju inte ens hur man använder det där monstret som kallas mangel) och viker tvätten för att sedan forsla tillbaka den hem. Is that a little too much you think? 

OBS, inte vår tvättstuga!

Det man inte hinner före jul

Det finns ett uttyck bland vissa lärare som går något så här: Det man inte hinner före jul, det hinner man aldrig. Jag tror det stämmer ganska väl. När läsåret börjar känns det som om man har all tid i världen. Det är mycket som ska avhandlas och tränas, planeras. Ja, massor av saker som ska klämmas in. Sen står man plötsligt där, veckorna innan jul, och har hunnit med en bråkdel av det man skulle. Det är helt galet. Vårterminen brukar rulla väldigt snabbt. Det är sport- och påsklov, lite andra röda dagar, Nationella Prov som tar en evighet att göra och rätta, utvecklingssamtal, utvärderingar...Galet!

Idag är det måndag och jag är glad för att:

• det blev en slapparhelg i helgen. Så slappt att några muskler säkerligen förtvinat.
• jag kom på att man kan lyssna på cd-böcker via mobilen (om man laddar hem eller för över från cd-skivor). Smart man är ibland!
• det inte finns snö ännu. Förra året hade det redan snöat vid den här tiden och snön stannade kvar till mars! Gah! Fortfarande livrädd.
• jag fick gå på den där föreläsningen i fredags. Den gav verkligen mycket.
• vi har en ny rektor som börjar idag. Nu hoppas vi att det går framåt.
• jag har en fantastisk familj som finns där för mig i vått och torrt!

Måndag, get ready to rumble!

Slapparhelg

Det kan man verkligen kalla denna helg. Slappar som tusan. Både igår och nu idag. Dottern är sjuk, feber, hosta och förkyld. Inte så jättekul direkt. Vi har gosat i soffan och sängen mest hela dan igår. Idag blir det ungefär samma, men lite extra mys för maken. Det är ju farsdag idag så lite fira blir det. Tvätten ska göras, men städningen får nog vänta lite. Känns som läge för det.
Just nu är jag lite orolig för den "ryska kylan" som tydligen ska nå Sverige. Jag vet ju inte riktigt vad det betyder och innebär. Dock har jag en känsla av att det kan bli kallt. Vinterdäck kanske borde på? Jag vill inte råka ut för samma sak som förra året då jag var på jobbet och värsta snöstormen drog in. Bilen hade inga vinterdäck och vi fick åka 30 km/h fyra mil hem ungefär. DET var något av det läskigaste jag varit med om. Det är klart att vinterdäcken inte garanterar en säker färd, men en säkrare skulle jag tro. Dessutom är tjugo minus inte lockande.
Nej, här kan jag inte sitta och vara produktiv. Dags att intaga slappläge!

 Är de ryssar? Svårt att urskilja. Bild lånad.

Identitet

Igår var jag i egenskap av Barnpilot på min skola, på en föreläsning som Jonas Stier höll i. Han är professor i socialpsykologi och har gett ut en del böcker. Den här föreläsningen handlade om Identitet. Vad är identitet? Hur skapas den i samspel med andra? Och vad är vi utan identitet? Vilken betydelse har identitet för barn och ungdomar? Vad är "negativ" identitet? Det var en fruktansvärt intressant föreläsning som inte direkt går att sammanfatta kort. Basen var i alla fall att identitet skapas i samspel med andra människor. Det är viktigt att bekräfta varandra och "se" varandra. Identitet är en fusion av den självbild vi har och det som andra "tror" att du är. Ibland kanske inte den bild andra har av dig och din självbild stämmer överens. Vad händer då? Kan man påverka vad andra tror och tycker om dig? Jonas menade på att man kan det. På många sätt kan man välja hur andra ska se på en. Hur man klär sig, beter sig, pratar, kroppsspråk.
Å andra sidan har vi många fördomar och stereotyper. Han visade en bild på ett gång stereotyper. "Amerikanen" hade cowboyhat, cigarr i munnen, en illasittande kostym. Han frågde oss i publiken vad "amerikanen" hade för inre egenskaper. Opålitlig, okunnig, sliskig, var några saker som kom upp. "Fransosen" hade en basker, var smal, hade på sig en vitrandig tröja. Med detta kom våra stereotypa åsikter om hur han är som person. Oerhört intressant. Vi alla har dessa fördomar, sen beror det ju på hur mycket man låter det påverka en själv och vad man gör utav det. 
Ett roligt exempel han tog upp var att en väns son, cirkus sex år gammal, som hade tittat på Melodifestvalen det året Mark Levengood var värd. Vid ett tillfälle kom hans man, Jonas Gardell, ut på scen och de pussades lite och gojsade liksom på scen. Sexåringens föräldrar såg väl att det var läge att berätta lite runtomkring det här med samkönade äktenskap, att det är okej, det handlar om att de är kära i varandra, precis som mamma och pappa. Varpå sonen utbrister:
- Va??!! Är det sant??
- Jaaa, svarar mamman tveksamt.
- En FINNE och en SVENSK som är gifta??, svarade sonen då.
Barn fokuserar på mycket annat än vi vuxna och är inte alltid intresserade av den långa förklaringen i exempelvis frågan "Hur stor är rymden?". Kanske inte läge att berätta om Einsteins relativitetsteori, men ett enkelt "Det är ingen som vet riktigt", kan vara bra nog.
Det är mycket värderingar vi vuxna lägger i saker som barn säger och gör, men sanning är att barn inte tänker på samma sätt. De är inte lika "skadade" som vi vuxna.
Ett bra avslut på jobbveckan måste jag säga!

Idag blir det nog städning, mys och en sväng på stan. Vad sägs om pannkaksfrukost? Jag tror det blir riktigt bra. Ha en fin lördag!

Har din självbild krockat med andras uppfattning om dig själv nån gång? Vad är "typiskt" svenskt?

111111

Många ettor blev det...Idag är det den 11 november 2011. Alltså 111111. Härligt för den som föder barn idag!

Igår blev jag så himla glad när jag lyckades ta mig till posten och hämta ut ett paket jag trodde var något helt annat. Ett mystiskt paket med ett superfint innehåll som verkligen värmde mitt (och dotterns!) kalla novemberhjärta hade kommit på posten. Avsändare var Lotta som skriver Min plats i solen. Vilken fantastisk överraskning! Paketet kommer väl till pass nu när vintermörkret sänkt sig för ett par månader framöver. TACK kära, söta, fantastiska, vänliga du. OCH för de vackra ord du också skickade med kortet. Det får en hedersplats vännen! (Jag kan skriva sjuttielva utropstecken du vet!)
Vi fortsätter kärleken tycker jag!

Tidigare blev jag förärad Liebster blog award av både Kim och Husfrun. Tack kära, kära söta vänner!

Med awarden följer också vissa regler, nämligen:

1. Klistra in awarden på din blogg.
2. Tacka personerna som gav er awarden och länka till bloggarna.
3. Välj ut fem personer som du vill ge awarden till.
4. Lita på att dina följare sprider kärleken till andra bloggare.
5. Och det viktigaste: Ha roligt och stötta varandra!


Jag har valt att ge dessa fem bloggar lite extra plats och kärlek denna gång (och fler fantastiska författare ser ni till höger i spalten " Min del av bloggvärlden")


Malin-Charlotta - som alltid förtjänar en extra titt! Kloka och fantastiska ord som inspirerar att bli en bättre människa, att leva i vardagen och att kämpa mot ljuset när mörkret hotar att omsluta en.


Sitting in a rainbow - nybliven mamma som just nu bloggar från Belgien. Värme, kärlek och roliga upptåg väntas dig som läser. Och mysiga bebisbilder!


Kattas fikarum - följ Katarinas liv på andra sidan jorden! Nya kulturupplevelser väntar varje gång man klickar in på hennes blogg. Tankar, funderingar och roliga upplevelser beskrivs med mycket värme och kärlek. Inspiration att göra goda saker!


Träningslyckan - en salig blandning av träning, vardagsliv och funderingar. Nyfunnen blogg för mig som jag gillar! Det finns bara EN nackdel med henne. Hon gillar snö :p 


Mintekopp - en härlig blogg om det mesta. Otroligt vackra bilder och shoppinginspiration. Men inte bara det. Allvaret ligger där också och fin ärlighet om livet och att kämpa för att få barn. Väldigt inspirerande!


Kram på er denna fina fredag! Lite musikglädje avslutar jag med:

Jag är en ofrivillig hobbyforskare

Min bil har gud glömt. Och jag. Den städas inte så ofta. Jag är glad att den rullar framåt, men jag orkar inte byr mig om att städa den alltför ofta. Det fick jag erfara igår. Tyvärr var det dags att plocka fram en sån där ishacka (förlåt! ISSKRAPA) för nu är det minusgrader på natten. När jag sträcker mig efter den i sidfacket på dörren stöter mina fingrar på nåt lite kallt och plastigt. Jag kikar ned och får syn på detta:

Jo, men visst. Ett gammalt paket minimorötter från MAX. Inte vilka minimorötter som helst, utan ett paket som legat där lite drygt tre månader sedan vi var där i somras. Jag vet inte ens om man kan kalla det morötter där inne längre. Den är mer gråbeige och i rinnande form. För att vara ärlig vågar jag inte ens öppna den. Efter detta foto blev den äntligen kastad. Det var på tiden. Fast, bättre sent än aldrig. Kan ni tänka er lukten på den?

Bilköer

När jag åker hem från jobbet lyckas jag för det mesta undvika den allra värsta rusningstrafiken. Jag hinner åka precis före alla andra kan man säga, ibland efter. Ibland är det omöjligt att undvika och man hamnar mitt i smeten. Det är otroligt vilken skillnad det är på bara nån timme. Igår hade jag ett möte inbokat (ett möte jag trodde jag hade förra tisdagen och jag var där. Men ingen annan. Visade sig vara denna vecka. Typiskt.) Well. Jag kom iväg strax efter att rusningen börjat och det verkade lovande först. Inte så mycket trafik. Tills jag rundade hörnet. Det var en lååååååång kö till rödljusen. Lång. Och kön bara fortsatte. Och fortsatte vid nästa korsning. Och i de två efterföljande rondellerna. Unt so weiter liksom. Det tog mig säkert 20-25 minuter att bara ta mig ut ur jobbstaden och sedan är det en väg på ca 35 minuter hem. Att sitta och vänta är väldigt enerverande. Man kommer liksom ingenstans alls med bilen och det finns ingen chans att ge upp och säga att "Nä, jag vänder nog". Det är ju lätt att göra om man går eller till och med har cykel. En bil har inte riktigt den möjligheten om den står i kö. Det som också slog mig var att de flesta bilarna som jag såg, endast hade en person - föraren. Man ser ju ganska många bilar i just rusningstrafik och majoriteten av bilarna hade bara förare. Snacka om slöseri med resurser (säger någon som också åker själv, men som tidigare hade en passagerare i alla fall)...dels plats (ingen rusningstrafik utan bilar), dels usläpp (många bilar är lika med mycket avgaser, få bilar lika med mindre avgaser). Å andra sidan förstår jag alla. Bekvämlighet. Ska man samåka blir det mycket vänta för någon. Bussar innebär väntan. Med tåg vet man inte när man någonsin kommer hem, om man kommer hem alls. Ja, ni ser. Någon som har ett bra förslag på hur detta kan lösas?
Jag skulle mycket, mycket gärna åka tåg till jobbet. OM jag visste att tågen skulle gå i tid varje morgon och eftermiddag och inte bli inställda och ersatta med buss. Har jag köpt ett tågkort är det väl meningen att man ska åka tåg och inte buss? Då hade jag ju köpt ett busskort från början? Eller är det jag som tänker fel?
Idag ger jag mig av hemåt strax före rusningstrafiken. Det måste gå!

OBS! Bild ej från gårdagen.

Jag glömde nåt under veckan

Under veckan jag var ledig glömde jag nåt. Jag glömde hur jäkla drygt det är att gå upp vid 5-5.30 på morgonen när "alla andra" ligger och drar sig en stund till. Jag har glömt hur extra varm sängen är vid den tidpunkten och hur extra kallt golvet och luften är i lägenheten. Jag har glömt hur mörkt det är när man vaknar och hur lång tid det tar innan solen tittar fram på morgonen. Förresten, sol? Jag har inte sett solen på några veckor. Den döljs av ett envist grått molntäcke...
För två år sen ungefär, satt jag vid fönstret nån gång i november och tittade ut. Jag tyckte det såg så himla skumt ut. Nåt hade förändrats, men vad!? Till sist kom jag på att solen var ute, den hade lyckats bryta genom molnen efter säkerligen en månads kämpande. 
Jag har dessutom glömt hur man jobbar. Jag kommer att bli överväldigad av alla barn som stormar in om några timmar. Bli alldeles paralyserad och perplex. Eller så är allt bara som vanligt.
Just nu längtar jag till första advent. Då kommer ljusstakarna upp och morgonen känns lite lättare och gladare. Ska jag våga vara först och sätta upp ljusstakarna tidigare? Vara lite daring och wild and crazy? Why not? Tanterna på gården kanske tycker att det bor en hädare  i huset, men de glömmer nog ganska fort...

Dr Google och en måndagslista

Jag har lärt mig två mycket viktiga saker denna helg:

1) Man ska inte pilla onödigt mycket på en finne som är nära ögat. Det svullnar upp och man blir monsterlik. Lesson learned. Men som Camilla sa När vet man om man pillar för mycket? Bra fråga. Er egen finn-Jedi Trillingnöten har ännu inget bra svar på frågan. Kanske kan man ha som regel att är finnen fortfarande "underground" ska man inte fortsätta klämma. Är den synlig med "det vita" så kan man klämma. Okej guys?
2) Jag har också lärt mig att man inte ska rådfråga Dr Google om saker som denna. Man får upp de mest galna och hemska saker som kan hända. Bland annat fick jag upp ett skräckexempel från Sverige där en kvinna pillat som jag och halva ansiktet svullnade upp och hon fick ligga på sjukhuset i flera veckor eftersom bakterier spridit sig till hjärnan. Not so kul att läsa om när man sitter där med halvsvullet öga.

Tack och lov är det bättre idag, om än fortfarande lite svullet varstans.
Idag är det måndag och jag är glad för att:

• jag är ledig. Heja muslimska högtider!
• jag hade en jättefin ledig halvvecka med superkul besök hos gamla vännen och hennes dotter bland annat. Vi pratade på som om det vore igår vi träffades. Hon bjöd på smaskig tacogratäng och efterrätt och hennes dotter var alldeles bedårande! Jättekul!
• jag och familjen myste varenda dag tillsammans. Mycket tid tillsammans. Det behöver man!
• idag kan jag lämna och hämta dottern på förskolan för första gången eftersom jag är ledig. Kul!
• jag har hunnit läsa en massa spännande böcker under de senaste veckorna och fler blir det.
• det fortfarande inte är snö!
• snart är det första advent och då kickar julsäsongen igång på allvar
• jag har en make och dotter som förgyller mitt liv vareviga dag!

Nu är det fara och färde

Jag vet att jag är dum. Enormt dum. Och nu har dumheten spridit sig över ansiktet. Jag hade en stor finne på väg vid sidan av näsan. En sån där som ligger under ytan och som gör ont. Den var väldigt svullen och röd. Jag klämde lite. Och lite till. Och lite till. Kändes som den skulle försvinna. Det gjorde den, i alla fall lite, men svullnaden har spridit sig något under och runt ögat. Förmodligen på grund av min idiotiska klåfingerhet. Blir det inte bättre under dagen får jag nog kontakta läkare. Fy tusan. Lesson learned. Pilla inte i onödan helt enkelt. Nu får jag se ut som ett monster idag. Aldrig i livet att jag går till dansen med dottern och ser ut som jag blivit slagen...maken får ta det istället.
Sur söndag är det idag.

Perfekt dag att bli förärad en Liebster blog-award av underbara Kim, och så kommer det kanske nya besökare som ser detta negativa inlägg! :) Sorry. Scrolla ned till nåt mer positivt och mindre äckligt tack!

The jul feeling is here

Kunde inte låta bli att köpa denna, nu när det såg så  gott ut
på framsidan...Blir man inte lite sugen?

Nu är det julkänsla så det heter duga! Det svarta guldet (det vill säga JULMUST) flödar så det står härligan till. Var och varannan vecka intages en flaska. Bara för att det går. Det är lite som med jordgubbarna på sommaren - en väldigt kort säsong med röda färska läckerheter.

Ni ser kakorna i bakgrunden? Jag äter Skyr med jordgubbar och dricker
julmust. No kakor.

Julpynten har kommit med full kraft. Överallt finns det mysiga julsaker! Dessutom fick en Allers julspecial följa med hem för nån vecka sen. Det är ju inte så att vi kommer att göra egna julpynt eller ha en sån där gammaldagsfeeling, men det är mysigt att läsa om. Och så alla recept! Tänk att de kan komma på nya recept hela tiden och ge ut? Visserligen är det ju många som är liknande eller samma, men en hel del nytt finns alltid. Hur många julrecept finns det i världen måntro?

Da julpynt is here!

Pepparkakor finns ju året runt, men det är vid den här tidpunkten de smakar allra bäst. Med ett glas iskallmjölk och tända ljus. Snart är det första advent och ljusstakarna ska upp. Härliga tider väntar!

Goda juletider på er mina vänner!

Liebster blog

Åh vad glad jag blev häromdagen när jag kom in till En bok om dagen och fick se att jag blivit förärad med en fantastisk Award med en jättefin motivering! Tack! (Kim och Malin-Charlotta, jag har inte glömt era heller som jag fick tillbaka för länge sen! Det kommer ett inlägg snart!)

När man har fått den här utmärkelsen är det tänkt att man ska göra det här:

1. Klistra in awarden på din blogg.
2. Tacka personen som gav dig awarden och länka till bloggen.
3. Välj ut fem personer/bloggar som du vill ge awarden till.
4. Lita på att dina följare sprider kärleken till andra bloggare.
5. Och det viktigaste: Ha roligt och stötta varandra!


Det är klart att jag skickar vidare! Det är så viktigt att uppmärksamma alla bra bloggare som finns. Länkkärlek helt enkelt. Denna gången får dessa fem underbara bloggare awarden:


Fokuserad Energi - för hennes fantastiska engagemang i träningsbloggsvärlden. Alltid en stöttande kommentar, bra tips och härlig energi som smittar av sig. Inspiration!


Beatatjata - som också bloggar om sin träning, sin viktresa samtidigt som hon jonglerar en hel familj och jobb i vänster hand. Brutalt ärlig och härlig!


Trying to follow my dreams - som är så otroligt driven vad gäller sitt skrivande och har precis avslutat ett andra manus som hon filar på nu. Fantastiskt inspirerande och får mig att vilja skriva ännu mer!


Cinnamon Books - som alltid har ett boktips i bakfickan att dela med sig av! Läser i en otrolig fart så till och med jag bleknar i jämförelse! 


Monica - med sina underbara tankar och finurliga inlägg som lyser upp vardagen. Det är en blogg skriven med glimten i ögat, men också med ett allvar i bakgrunden. Allt möjligt får plats här!


Ni alla vars bloggar jag följer är fantastiska på alla sätt! Sprid kärlek idag. Det är fredag : ) 

Tankens kraft

Jag har alltid trott på tankens kraft. Att det man tänker kan man uppnå, för mig är det självklart. Jag menar snarare tankens kraft att önska att saker ska gå bra. Samtidigt har jag haft en negativ inställning. Eller snarare varit oroligt för att saker ska gå snett. Som när jag gick i skolan och ville ha bra på ett prov. När läraren delade ut de rättade proven brukade jag tänka tvärtom eller inte alls. Min tro var att om jag tänkte för mycket och hoppades för mycket skulle inte min önskan slå in, utan det skulle bli tvärtom. Helt galet! Kanske är det mer ett sätt att gardera sig mot besvikelser. Lite som att säga att "det kommer inte att gå bra i alla fall, ingen idé att ta något för givet". Och blir det sedan så bra som man (i hemlighet) hoppats, blir det istället en glad överraskning!
Än idag kommer jag på mig själv att tänka "tvärtom" när jag verkligen vill nåt. I och för sig tänker jag då att "de högre makterna" (det lär ju finnas sådana om tanken har kraft menar jag. I alla fall i min värld) ändå vet att jag tänker tvärtom. Då måste jag tänka på ett annat sätt så att de inte förstår vad jag egentligen vill. Fatta hur komplicerat detta kan bli! Lite som en enorm tankelabyrint för att förvilla de som "bestämmer" så att det blir som jag vill och hoppas. Låter jag galen? Mycket möjligt. Jag sa ju det. Tankens kraft är absolut. Jag fattar faktiskt inte själv vad jag menar. SÅ bra är jag på denna tankelek. Jag förvillar mig själv till och med. Imponerad?

OBS! Inte min hjärna. Bild lånad.

Det är visst lördag

Det är lördag i mitt huvud. Jag är ledig idag och då känns det plötsligt som lördag. Hjärnan kan verkligen spela en ett spratt. Jag vaknade med världens huvudvärk som jag försöker bota med lite piller och ett stort glas vatten. Plus lite vila i soffan framför datorn. Jag har haft huvudvärk av och till ett par dagar. Det kan vara för att jag börjat träna och äta rätt igen efter en veckas återfall. Kanske.
Just nu sitter jag och väntar på en ny spis och nytt kylskåp och frys. Varje år i januari får man en lista från hyresbolaget på saker man har möjlighet att byta ut. Det måste ha gått ett visst antal år sedan förra gången och i år var det rena julafton i januari.Vi hade kunnat tapetserat om hela lägenheten (men valde bara hallen, vårt sovrum och vardagsrum), byta vitvaror, måla köksluckor och ja, det var en hel radda med saker till. Bara välja att vraka.
Så ringde vitvarunissen i måndags och ville komma idag vid åtta och byta ut vårt gamla mot lite nytt och fräscht. Helt okej för oss sa jag då.
När det är avklarat blir det en tripp på stan till fiskbilen för rökt lax. Ni ser, lördagsmys på en onsdag (som i och för sig är Lill-lördag). Därefter bli det en tripp till storstan för besök hos den "gamla" vännen och hennes dotter. Vilken dag!
Bäst att klä på mig innan vitvarukarlarna kommer! Kan ju inte sitta i pyjamas och lattja då inte. Hur skulle det se ut?

Jag bjuder påt

Vi firade Halloween för första gången på riktigt igår. Nu är N med på noterna och förstår vad som händer och ser fram emot saker. Visst är det kul att fira för sakens skull, men att klä ut sig och göra hela grejen utan att N har nån behållning är inte direkt lockande. I år har det varit en annan sak. We gick all in. Typ. Inte så mycket dekorationer, men pumpa och läskig mat och klä ut oss.
Här kommer en bildkavalkad. Bilderna på mig bjuder jag på idag, but you guys owe me big time:

Vår pumpa som inte blev så läskig. Det var meningen att vara läskig,
men det blev ett stort grin istället...

Finaste Pippi. Vi fick till och med fräknar på henne! Fantastiskt!

Jag själv var grön av avund för att Pippi blev så söt.
 Jag kan tala om att jag nog fortfarande har gröna skuggor kvar i ansiktet idag...

Ni ser ju också min kvast i bakgrunden. N tyckte inte att jag var en riktig häxa utan kvasten.
 Man tager vad man haver

Vi kan se normala ut också. I alla fall N

Fingrar, spöken och Halloweenpumpa med fyllning.
Ögonen blev inte så bra och blev diskiminerade från bilden.

Lite blod på fingrarna också.

En snäll spindel. Skenet kan bedra.
Han lägger på flera kilo på låren dina om du äter honom. Akta dig!

Maken blev tyvärr inte förärad på bild, men han var utklädd till Button Face. Min mössa med knappar som ansikte, vampyrtänder och med en yogamatta som vapen blev han riktigt ruggig!

Det blev en lyckad eftermiddag kväll! Det blir bara roligare och roligare för varje år som går tycker jag. Om nu svenskar kan enas om vilken dag man ska fira kan det blir roligare för alla : )